TELDOK 1980-2005

TELDOKs utgivning 1980-2005

Teldok skapades år 1980 i och med att Telestyrelsen började dokumentera tidig användning av nya telekommunikationstillämpningar framförallt på kontor. Verksamheten finansierades länge av dåvarande Televerket och sedemera Telia.

Verksamhetens huvudinriktning var att bevaka hur införande och användande av moderna informatoinssystem påverkar organisationer och enskilda. Därigenom ville man bidra till ökad kunskap om informationsteknikens möjligheter och begrändningar. På så sätt skapas bättre förutsättningar för ett effektivare näringsliv och en högre livskvalitet för individen.

Huvuddelen av verksamheten utgjorde publicering av olika rapporter, med konkreta rapportage, nyhetsblad, årsböcker etc. (Mer information finns på gamla TELDOKs webbplats.)

Eftersom vi anser att dessa rapporter både har ett historiskt värde och fortfarande är läsvärda har vi nu digitaliserat den stora mängd rapporter som tidigare varit svåra att få tag på. Totalt är det ca 25.000 sidor text som här tillgängliggjorts.

Rapporterna har samlats ihop av Bertil Thorngren, de beskrivningar från rapporterna som finns har lånats från de referensdokument som Bengt Arne-Vedin tidigare författat. Scanning och bearbetning har gjorts av Stefan Görling.

Alla rapporter på en USB-sticka!

För att fira digitaliseringen av alla äldre rapporter har vi låtit kopiera upp en mängd specialdesignade USB-minnen som innehåller samtliga Teldok-rapporter som utgivits. Dessa skickar vi ut till intresserade så långt de räcker. Vill du ha samtliga rapporter på din nyckelring? Skicka din postadress till info@teldok.se.

Vill du ha samtliga rapporter att bläddra i, men tror att ett USB-minne lätt kommer bort kan du ladda hem en zip-fil med samtliga rapporter här (OBS! 1.5 GB).

Rapporterna

Lista över TELDOK-rapporter
Rapport 1: Om kontorsautomation i USA
Grad av analys: Kritiska kommentarer genom Open Systems jämförande analys. Avsändare: Richard Dalton, då vid konsultföretaget Open Systems. Datumstämpel: Början av 1981. Här finns för varje projekt tidsangivelser så man kan själv följa upp. Innehåll: Beskriver ett antal mer eller mindre kända och omtalade provprojekt med kontorsautomatisering i USA: i företag, organisationer, högskolor, flygvapnet. Vidare exempel på informations fönster öppna för abonnemang, konsulteri, nyhetsbrev, seminarier. Slutligen också en lista på publikationer. För varje projekt, totalt 27, beskrivs företag, tillämpning, omfattning av experimentet, motiv för utförande, ev. förstudie, kostnader och genomförda analyser samt utvärdering. Resurserna beskrivs i termer av "typ, specialområde, tjänster, kostnad, kommentar" publikationerna i utgivare, område, kommentarer. Metod: Direktkontakt med projektansvariga resp. ansvariga för tjänst eller publikation. Mottagare/Målgrupp: Ansvariga för och berörda av kontorsautomatisering. Nyhetsvärde: Att ha trängt bakom rubriker och nyhetsnotiser och tagit reda på omfattning och ambitioner av projekten. Täckning: Basen är en litteratursökning årsskiftet 1980/81. Publiceringsdatum: December 1981 Ladda hem rapport i pdf
Referensdokument A: Informationssystem på svenska kontor
Grad av analys: En viss snedvridning genom att pionjärer och entusiaster och huvudkontor, för sig själv enbart hellre svarar. Avsändare: Lillemor Adrianson, Anders Sandberg och Rune Söderström. Lillemor Adrianson och Anders Sandberg är forskare vid Göteborgs Universitet Rune Söderström konsult Datumstämpel: Början av 1982. Innehåll: Riksdataförbundet har, med samma författare, gett ut en populär skrift "En väg till möjligheternas kontor". Den baserar sig på enkäter och fallstudier kring kontorsinformationssystem i Sverige. Resultatet av dessa enkäter och fallstudier presenteras i detalj i detta TELDOK Referensdokument Det inleds med en översiktlig och betydande diskussion om vad kontorsarbete är och hur mycket det omfattar av svenskt arbetsliv samt hur det traditionellt ser ut Därefter följer rapportens tyngdpunkt redovisning av enkäter, som visar hur, med vilka effekter och attityder man tillämpar den nya tekniken. Ur resultaten har valts ett antal fallstudier för pionjärtillämpningar av bl.a. textbehandling, meddelandesystem och personlig databehandling, också de enkätbaserade. Slutsatserna omfattar såväl lönsamhet som yrkesroller, arbetsorganisation som arbetsmiljö. Metod: Enkäter. Mottagare/Målgrupp: Den som vill detaljstudera attityder och erfarenheter ur ett sample tidigare utnytljare av kontorsautomation i Norden. Nyhetsvärde: En undersökning av denna storlek är unik i Sverige. Täckning: Har ej eftersträvats. Publiceringsdatum: Juni 1982 Ladda hem rapport i pdf
Info 1: Talteknologi
Grad av analys: Avsändare: P G Holmlöv, docent vid Handelshögskolan, TELDOKs sekreterare. Datumstämpel: November 1982. Innehåll: En populär översikt av hur man elektroniskt hanterar tal, inmatning som utmatning, äkta som syntetiskt Här finns statistik som talar om när och varför vi arbetar med tal, liksom om nya och gamla sätt att lagra och vidarebefordra tal. Röstbrevlådor är ett exempel. Taligenkännare är en annan taltillämpning. Avslutningsvis ges ett scenario från "Röstkontoret" av 2011. Metod: Teknisk och tillämpsmässig översikt utan litteraturhänvisningar; journalistik. Mottagare/Målgrupp: Alla som har behov av allmänbildning och grundkunskap om den nya talkommunikationsteknikens alla aspekter. Nyhetsvärde: Ligger i den heltäckande översikten, sammanställningen. Täckning: Heltäckande vid utvigningstidpunkten. Publiceringsdatum: November 1982 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 2: Telebild. Erfarenheter från näringslivets teledataförsök
Grad av analys: Författaren kan uppfattas som "part i målet" men utländska erfarenheter och ett seminarium för skriftens slututformning har bidragittillbalans. Avsändare: Projektledaren för Telebildprojektet ek. dr. Göran Asplund, senare också VD i Telebild AB. Datumstämpel: Våren 1982, då experimentet genomförts. Innehåll: En beskrivning av vad teledata är och dess historia följs av en redovisning av Telebild-projektet våren 1981 mars 1982. Därefter gjordes en utvärdering, som också finns med. En rad marknads- och tillämpningsmöjligheter skisseras liksom en marknadsstrategi (dessa har senare fullföljts genom att Telebild blivit en permanent tjänst). Metod: Redovisning av utrednings-, forsknings- och analysresultat av "en som var med". Mottagare/Målgrupp: Informationsanvändare och informationsutgivare ("information providers") i svenskt näringsliv men även organisationsliv. Mediafolk. Nyhetsvärde: Enda rapport från enda svenska projekt av just denna karaktär. Täckning: Täcker experimentet i Sverige. Publiceringsdatum: December 1982 Ladda hem rapport i pdf
Referensdokument B: Office automation in Europe
Grad av analys: Försök att gradera nyhetsgrad vad gäller teknik, tillämpningar, ambitionsnivå och oberoende i utvärdering. Avsändare: EIU Informatics. Kvalificerad konsultbyrå för tillämpning av informationsteknik. Datumstämpel: Slutet av 1982. Innehåll: Beskriver (på engelska) ett antal mer eller mindre kända och omtalade provprojekt med kontorsautomatisering i Europa i företag och organisationer samt även på en "allmän" marknad (videotex). För varje projekt beskrivs företag eller organisation; kontaktperson; telefonnummer; sekretessgrad för information; försökets uppläggning tex. tidsplan, antal engagerade etc; utrustning; utvärdering; resultat; och framtid. Brittiska experiment dominerar bland totalt 22, nästa alla inom den offentliga sektorn. Några resultat finns knappast att rapportera ännu, konstaterar man. Metod: Identifiering av försök genom ett halvdussin databaser inhämtade av skriftligt material; intervju med kontaktpersoner. Mottagare/Målgrupp: Den som har behov av att lokalisera experiment med kontorsautomation för att själv söka vidare information. Nyhetsvärde: Att göra denna typ av sammanställning Täckning: Stark brittisk slagsida, trots litteratursökning. Publiceringsdatum: Februari 1983 Ladda hem rapport i pdf
Referensdokument C: Office automation in Japan
Grad av analys: Ingen egen. Avsändare: Konsultföretaget Scantech med Japankontakter som specialitet Datumstämpel: Nov 1982. Innehåll: Rapporten (på engelska) inleds med en lägesredovisning för företagsattityder till och synpunkter på kontorsautomation i Japan. Av 2 000 större tillfrågade företag svarade dock bara 270. En slutsats är att Japan inte kommit så långt när det gäller OA ett undantag är dock handelshusen. Detjapanska skriftspråket gör taligenkänning viktig. Utveckling och tillämpningar på detta område sammanfattas. Rapportens huvuddel är dock en serie fallstudier av kontorsautomatisering. För varje avsnitt ges data om företaget dess kontorsteknik och erhållet resultat samt framtidsplaner. Metod: Postal enkät telefonförfrågningar. Undersökarna ej ämnesexperter. Mottagare/Målgrupp: Ansvarig för och berörda av kontorsautomatisering, som vill hitta kontakter i Japan att nysta vidare på. Nyhetsvärde: Första Japan-översikten vad gäller OA Täckning: Tveksam. Publiceringsdatum: Februari 1983 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 3: ADB, telekommunikationer och juridiskt arbete
Grad av analys: Enkäten ger god överblick, även om man inte kan vänta sig att alla som svarar har insikt nog för att förutse framtida möjligheter. Avsändare: Peter Wahlgren är jur. kand. och arbetar vid Institutet för Rättsinformation vid Stockholms universitet, lett av professor Peter Seipel. Datumstämpel: Innehåll: En översiktlig beskrivning av teknik inom och tillämpning av ADB och telekommunikationer inleder och knyts sedan till en diskussion av möjligheter att utnyttja dessa hjälpmedel i juridiken. En enkät bland jurister ger empiriskt underlag för denna diskussion. Ett antal praktikfall beskrivs, såsom rättsdatasystemet. Metalls och LOs system. Patentverket, varumärkesarbete m.m. vid Skriptor AiB, informationstjänster med rättsligt innehåll samt två juridiska företag. Metod: Enda rapport av detta slag. Mottagare/Målgrupp: De som arbetar med rättsinformation av olika slag, men också "kunskapsarbetare" av annan typ, tex. revisionsbyråer och konsulter. Nyhetsvärde: 1983. Täckning: God i Sverige, som är området för undersökningen. Publiceringsdatum: April 1983 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 4: Meddelande att läsa. Datorbaserade textkommunikationssystem på sex svenska företag
Grad av analys: Stark punkt i rapporten, då olika infallsvinklar är representerade bland de intervjuade. Avsändare: Lillemor Adrianson är psykolog vid Göteborgs Universitet Rune Söderström konsult i kontorsautomatisering. En expertgrupp med en sociolog och en organisationskonsult har biträtt Datumstämpel: Maj 1983. Innehåll: Med "datorbaserade textkommunikationssystem" avses elektronisk post (electronic mail) och "datorstödda telekonferenser" (computer conferendng). Både FOA med dess internationellt utnyttjade Komsystem, och Volvo, med det omtalade Memo finns med, liksom IBM (Sverige), SAS, SKF och Hässle. Mot en bakgrund av generella systemidéer beskrivs de sex systemen i detalj, liksom idéema bakom att använda dem. Rapportens tyngdpunkt ligger dock på en redovisning av erfarenheter, både av själva införandet och "driften" därefter, samt på en jämförande analys och enframtidsdiskussion. Frågor som tex. människa-maskinkommunikation, sekretess och säkerhet tas upp. Metod: Chef, fackrepresentant användare och systemansvarig har intervjuats, var jämte olika typer av material som dessa ställt till förfogande har granskats. Mottagare/Målgrupp: Personer i företag och organisationer som är delaktiga i eller berörs av belsut om datorstödd textkommunikation. Nyhetsvärde: Enda svenska jämförelse av detta slag. Täckning: Sex representativa användare dock inte alla. Publiceringsdatum: Maj 1983 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 5: Videokonferenser och tillämpningar av bredbandskommunikation i Nordamerika
Grad av analys: Utgår från källornas bedömningar. Teknisk orientering. Avsändare: Kjell Samuelson, professor, Informatik med systemvetenskap, Stockholms Universitet/KTH. Datumstämpel: September 1983. Innehåll: Även om Sverige var "världstätast" när det gäller studios för videokonferenser (TV-konferenser), så finns störst erfarenhet i USA Där har inte mindre än 100 organisationer granskats. Den tekniska delen av rapporten beskriver utvecklingen inom bredbandsteknik och satellitkommunikaiton. Över ett tjog företag eller nät erbjuder videoservice i Nordamerika. Därtill kommer intema nät inom branscher som hotell, banker, försäkring, utbildning, hälsovård, elektronik och data, flyg och bilar. Erfarenheter från dessa liksom från ad hoc-konferenser, redovisas, inklusive kostnads-nytto-kalkyler, allt detta kortfattat då underlaget ännu är begränsat En engelsk-svensk ordlista för detta specialområde samt en telefonkatalog över experter kompletterar rapporten. Metod: Långsiktsplanerare och experimentatorer samt debattörer vad gäller intemkommunikation i organisationer, företag och nätverk, speciéllt för att få tips om kontakter för att gå vidare. Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Unik i sin breda bevakning av ett stort område. Täckning: Mycket god täckning av Nordamerika. Publiceringsdatum: September 1983 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 6: The automated office
Grad av analys: En betydande skepsis till tekniken; en mindre till primärmaterialet Avsändare: Olov Östberg skrev rapporten som TCOs gästforskare i USA med bakgrund som professor i Luleå; nu är han bl a åter i Luleå; Martin Helander är ergonomi-professor i USA tidigare i Lulea Datumstämpel: November 1983. Innehåll: Rapporten vill redovisa intressanta nyheter inom kontorsautomation i USA Bla. beskrivs talande och lyssnande datorer, frågan om bildskärmsarbete är farligt och aspekter på telependling. Konstruktion och produktion diskuteras, trots titeln, också. Kontorsfunktionema uppdelas i transaktioner, dokumentation, telefonering och personalkontakter. Informationslagring och databaser, informationsförmedling och nätverk, inoch utmatning tillhör det som behandlas. Huvudrapporten är på engelska och mer komplex, varför skriften inleds med återgivande av populariserande artiklar på svenska. Huvudrapporten beskriver teknik, produktivitetsutveckling, kontorsarbetet i systemtermer och fogar här in empiriska data. Rapporten är på engelska men har vissa svenska inslag, b l a en kort utblick i början. Metod: I huvudsak litteraturöversikt insatt i ett egenutvecklat analysschema. Forskningsrön omsatta till utvecklingsresultat Mottagare/Målgrupp: Utredare och forskar vad gäller data och kommunikationssystem; analytiker inom större företag och organisationer med ansvar för utveckling inom dessa områden. Nyhetsvärde: Ett försök till "heltäckning" av kontorsfunktionerna, vilket hjälper läsaren att själv uppdatera rapporten. Täckning: Publiceringsdatum: November 1983 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 7: Det framtida kontoret
Grad av analys: Varje del innnehåller konstruktiva reflektioner. Avsändare: Arne Larsson (redigering och intervjuer) och Tom Lindström (inledning). Datumstämpel: IVA-symposiet arrangerades 1981, och intervjuer, redigering m.m. skedde 1982-1983. Innehåll: Beskriver inledningsvis olika sätt att dela in kontorsautomationens innehåll och komponenter. Återger i översättning 4 bearbetade föredrag som hölls av ledande utländska experter på kontorsautomation vid ett IVA-symposium. Innehåller 6 intervjuer med svenska sakkunniga. Metod: Föredrag och intervjuer. Mottagare/Målgrupp: Intressant som inledning till ämnet kontorsautomation. Nyhetsvärde: Täckning: Grundkunskaper. Publiceringsdatum: November 1983 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 8: Kontorsautomation
Grad av analys: Subjektivt urval; det spännande snarare än det signifikanta. Avsändare: Wennersten och Holmberg är välrenommerade journalister inom området bägge som fd chefredaktörer på Datavärlden resp. Modern Administration. Datumstämpel: Febr. 1983 (ursprungsdokumenten). Innehåll: Ett försök att ur en omfattande dokumentation av experiment med kontorsautomatisering i USA Västeuropa och Japan dra fram ett antal viktiga trender och spännande exempel Teleposten drivs på av snabbt kända telekostnader. Informationshantering är inte längre detsamma som ADB. Första steget tas nu via persondatorer. I Europa arbetar man på kommunikation mellan, i USA inom organisationer. Japan ligger efter på kontorsautomation, före dock på telefax. Metod: Journalistik summering av "länderexperter" i form av fallstudier eller "faktablad" kring olika projekt. Mottagare/Målgrupp: Den som vill skaffa sig en översikt över tendenser inom (teleanknuten) kontorsautomatisering 1983. Nyhetsvärde: Inget eget det är lätttillgängligheten och överblicken som är viktiga. Täckning: Betingat av ursprungsmaterialet som är från litet olika tidpunkter. Bra täckning i USA och Storbritannien, god i Japan, sämre på Europas fastland. Publiceringsdatum: December 1983 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 9: Datakommunikation i företag
Grad av analys: Fallen valda med omsorg ur större sample; tonvikt på svenska men även några karakteristiska tillämpningar från annat håll God teori i botten för analysen. Avsändare: Civ. ek. Tomas Pousette, inom ramen för ett projekt för Data- och elektronikkommittén. Datumstämpel: Våren - sommaren 1983. Innehåll: Här beskrives ett antal praktikfall (tio) med avancerade tillämpningar av datakommunikation i storföretag. Rapporten inleds dock med en bakgrundsbeskrivning vad gäller utvecklingen mot ett informationssamhälle, olika typer av datanät (lokala, privata, publik, långdistans) samt problem med integrerade system. Avslutningsvis konstateras att området är i snabb utveckling vad gäller volym, pris, prestanda och nya idéer och möjligheter, att effekterna på organisationsnivå gäller kapital och arbetskraftsbesparing, kundservice och kvalitet på informationen och att effekten på marknivå hittills ej säkert kan avläsas. Metod: Forskning via intervjuer och litteraturstudier. Mottagare/Målgrupp: Ansvariga för databehandling, telekommunikation, och företagsledning i större företag och organisationer samt företag som betjänar sådana. Nyhetsvärde: Denna typ av djup empirisk studie på detta område är ovanlig. Täckning: Har ej eftersträvats vad gäller antal, däremot vad gäller fenomen. Publiceringsdatum: December 1983 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 10: Telematik i Frankrike
Grad av analys: Begränsat till vad gruppen fick se, men diskussionerna i gruppen ger mångfald. Avsändare: Ett antal initierade svenska, som kunnat jämföra och diskutera. Datumstämpel: Mars 1984. Innehåll: Redovisar intryck från en studieresa med Teldok till Frankrike våren 1984. Ett drygt dussin resedeltagare ger sina intryck av videotex och elektroniska telefonkataloger, optiska kabelnät och aktiva betalkort ("smart card"), kontorsautomation och elektroniska massmedia, datateknisk folkbildning och industrisatsningar, fransk telepolitik och europeiskt elektroniksamarbete. Värdet i ögonblicksbilderna är att få fram siffror och fakta om vad som verkligen görs,till skillnad från vad som planeras, samt vilka erfarenheter som fanns. Metod: Intervjuer och faktamaterial från studiebesök. Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Förstahandskontakt med "verkligheten bakom rubrikerna" tex. vad gäller videotex, betalkort. Centre Mondial. Täckning: Tid och värdarnas val av besök och intervjuobjekt ger begränsningarna; de önskemål gruppen ställde uppfylldes dock i huvudsak. Kompletteringar via genomgång av svenska ambassaden i Paris. Publiceringsdatum: Juni 1984 Ladda hem rapport i pdf
Info 2: Ett textnummer
Grad av analys: Ger alla för användarens allmänbildning väsentliga begrepp och förklaringar, däremot inga tekniska detaljer, råd eller avvägningar när det gäller systemval eller installationer. Avsändare: Docent P G Holmlöv, medieforskare på Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm,tillika TELDOKs sekreterare. Datumstämpel: Maj 1984 Innehåll: Utgångspunkten är att vi i högre utsträckning överför text men att detta "högre" blir allt högre med standardisering. OSI, Open Systems Interconnection, skall bli porten till fritt, problemfritt, textutbyte. Telexnätet är det traditionella, och kombinerat med datanät blir det Télétex, en del av datanätet Datex, Telefax håller dock på att gå om telex och här utnyttjas Giksom för videotex) mest telenätet "Datei uppringd", ibland Datei. Datei uppringd blir Telepak, Datei fast är enfixteleförbindelse tex. för höghastighets/dataöverföring. Elektronisk post och datorbaserade konferenssystem presenteras också, liksom databassökning. Metod: Översiktlig, lättläst, uppslagsartad introduktion. Mottagare/Målgrupp: Alla som vill ha en allmänbildande, systematisk översikt över begrepp och funktioner för textkommunikation: videotex, teledata, Datavison, teletex, Datapak, Datei etc. Nyhetsvärde: Den i lättsmält och komprimerad form samlade översikten. Täckning: Täcker just text, däremot ej tex. bilder eller röst. Publiceringsdatum: Maj 1984 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 11: Ny teleteknik ny organisation? Juni 1984
Grad av analys: Reportagen är inte kritiska, utan refererar uttalanden av "parter i målet". Avsändare: Gull-May Holst och Bengt-Arne Vedin, HVIA. Konsult resp. forskare i användning och spridning av ny informationsteknik. Datumstämpel: Materialinsamling färdig 1983. Innehåll: Söker granska hur teletekniken (och informationstekniken) kan utnyttjas för att förändra arbetsorganisationen, från omfördelning av arbetsuppgifter till telependling. En mängd praktikfall relateras till organisationslärans teorier. Samma teknik visar sig kunna utnyttjas till både exempelvis centralisering och decentralisering. Såväl kontorsarbete som annan verksamhet tex. forskning och konstruktion, behandlas. Omfattande litteraturlista. Finns också på engelska Metod: Studiebesök och rapportläsning; resultatet är reportage. Mottagare/Målgrupp: De som är intresserade av organisatoriska aspekter på teknikval och introduktion, tex. fack, företagsledning, personal och organisationsansvarig. Nyhetsvärde: Att man sammanfört så skilda verksamheter, teori och praktik. Täckning: Ämnets omfattning och snabba förändring gör att här bara kan finnas stickprov, valda med experthjälp. Teori och diskussion hjälper dock den som vill gå vidare. Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Rapport 12: Telemöten i USA en öppenhjärtig rapport
Grad av analys: God behärskning av ämnet ordentlig kritisk distans. Avsändare: Robert Johansen, Institute for the Future. Dr. Robert Johansen är intemationellt erkänd kommunikationsforskare. Datumstämpel: 1984. Innehåll: Alla slags telemöten datorstödda, med video, bara ljud, bildtelefon, telefaxstödda, behandlas. Rapporten är insiktsfull och kritisk och tränger igenom mycket av den ryktes- och mytbildning som uppstått kring telemöten. Några resor skall man tex. inte tro sig spara in, men resemönstret ändras. Audio är svårt. Decentraliserade grupper kan samarbeta mycket produktivt. Planerings- och koordineringsmöten (inom NASA) går bra på audion. Fem villkor för framgång: uppfinningsrika människor och organisationer, tids- och uppgiftspress, samt personliga intressen. Många misslyckanden beror på att man inte lärt av tidigare erfarenheter. Integrationen med mikrodatorer är en viktigt trend. Metod: Direktkontakt med ansvarig som driver teknikmöten samt noggranna studier av dokumentation kring dessa. Mottagare/Målgrupp: Ovärderlig grund för telemöten. Samhällsplanerare, kommunikationssociologer och psykologer. Nyhetsvärde: Unik i sin öppenhet och personligt kritiska analys. Täckning: Täcker USA Publiceringsdatum: December 1984 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 13: Persondatorer i USA
Grad av analys: Hederligt återgivande av källor och olikartade bilder. Fattas gör dock det konstnärliga användandet av persondatorer. Avsändare: Börje Söderlund, tidigare journalist vid Televerket. Datumstämpel: Augusti 1984. Innehåll: Beskriver persondatorns historia och diskuterar definitionen av vad en persondator är. Granskning av marknadsledarna, de tio största tillverkarna, samt marknadsutvecklingen. Tar upp olika aspekter av persondatorns användning, såsom program, användning i arbetslivet särskilt på kontor och i den stora federala förvaltningsapparaten samt även hemarbete. Ren hobbyverksamhet finns också med, liksom skolornas datoranvändning och andra utbildningsaspekter. Den framtida utvecklingen beskrivs i termer av pris; typer; periferiutrustning; nät etc. Bland "spridda notiser" återfinns återverkningar på dataservice; könsklyftan; databrottslighet; programmering i naturligt språk m.m. Metod: Litteraturarbete, konsultrapporter inte minst. Mottagare/Målgrupp: Politiker, datordebattörer, media, alla som är intresserade av persondatorens framtida användning och marknadsutveckling. Nyhetsvärde: Att på svenska få en samlad bild. Täckning: God; inriktningen på USA ger en viss begränsning. Publiceringsdatum: December 1984 Ladda hem rapport i pdf
Referensdokument D: Office automation and related technologies in Japan
Grad av analys: Återgivning av innehåll i dokument och intervjuer. Avsändare: Robert Kelley och Andreas Odermatt. Dåvarande Scantech Tokyo Office. Datumstämpel: Materialet insamlades 1984. Innehåll: Ger (på engelska) ny statistik beträffande kontorsautomation (OA) i Japan läge för olika utrustningar, prognoser, enkätsvar om problem och produktivitetsvinster m.m.. Beskriver inträngande teknikläget inom fyra särskilda teknik-/tillämpningsområden. För telefax, som är särskilt utbredd i Japan, pågår ett utvecklingsarbete på den s.k. grupp 4typen som kommer att göra den olik grupp 4-telefax i Europa. Arbete pågår också beträffande datoriserad språköversättning, inom olika myndigheter och företag som beskrivs. Talteknologi taligenkänning/talstyrning och syntetiskt tal harförekommitlänge i Japan, och rapporten återger några tillämpningar och anger forskningsfronten. Captain, det japanska videotex-systemet beskrivs och jämförs med NAPLPS och CEPT, amerikanska respektive europeiska standarder för videotex. Beskriver återbesök (nya fallstudier) hos åtta av de organisationer som dokumenteras i Referensdokument C. Metod: Dokumentstudier och intervjuer av japanska undersökare. Mottagare/Målgrupp: Allmänintresserade liksom specialister inom rapportens huvudområden kontorsautomation, videotex, talteknologi, telefax, nästa generations datorer. Nyhetsvärde: Komprimerad Japan-översikt Täckning: Mycket god inom teknik-/ tillämpningsområdena. Publiceringsdatum: Februari 1985 Ladda hem rapport i pdf
Referensdokument E: Office automation in the US
Grad av analys: Kommenterande, jämförande. Tidsdimensionen ger ett extra värde. Avsändare: Richard Dalton, konsult, författare m.m. inom områdena kontorsautomation och programvaror. Datumstämpel: Datainsamlingar 1981 - 1983, färdigställt 1984. Innehåll: Fallstudier (på engelska) över tiden av knappt 30 mycket varierande system för kontorsautomation i vid mening - videokonferenser, elektroniska meddelandesystem, databassökning, talteknologi, distansarbete m.m. Samma företag och organisationer besöktes först 1981 och återbesöktes sedan (1982-1983) av samme undersökare/konsult, som själv är mycket tekniskt kompetent. Metod: Personliga och telefonintervjuer. Mottagare/Målgrupp: Ansvariga för och utredare av ADB- och kontorsinformationsfrågor. Nyhetsvärde: Visar vad som kan hända med kontorsautomationssystem efter den första prövoperioden succé, vidareutveckling, misslyckande eller to.m. total glömska. (Hade vi ett sånt system? Känner du nån som vill köpa vårt gamla..?) Täckning: Ett fåtal amerikanska företag, de flesta dock mycket stora och ryktbara av olika skäl. Publiceringsdatum: Februari 1985 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 14: Informationsteknologi i Storbritannien
Grad av analys: Referaten är till övervägande del neutralt återgivande, men det finns också markerade avsnitt med kritisk analys plus en rad personliga kommentarer. Avsändare: Redaktörer har varit Göran Axelsson, då datadelegationen, och Agneta Qwerin, då statskontoret Datumstämpel: Resan gjordes oktober 1984 och avrapporterades våren 1985. Innehåll: Beskriver på nära 150 sidor ett tjugotal studiebesök gjorda i Storbritannien (främst London) hösten 1984. Studiebesöken är ordnade i avsnitten enligt tre översiktliga ämnesområden Medier och telematik (kabel-TV, satellit-TV, text-TV m.m.), Kontorsautomation och Övrigt (informationsteknologi-progam, persondatorer mm.). Resenärer från myndigheter, företag, fackpress och forskningsorgan har dokumenterat i stort sett var sitt besök samt avslutningsvis lämnat intressanta personliga kommentarer. Två särskilda avsnitt gäller konkurrensen mellan privatiserade British Telecom och Mercury, respektive utbildning av British Telecom-anställda inom den nya informationsteknologin. Metod: Intervjuer på plats, kompletterade med rapport- och dokumentsstudier, diskussioner inom gruppen. Mottagare/Målgrupp: Bra för den som planerar en studieresa till Storbritannien eller annat utbyte av erfarenheter främst inom de beskrivna ämnesområdena. Annars för den som söker allmänna upplysningar om Storbritanniens informationsteknologi m.m. Nyhetsvärde: Belyser tendenser inom brittisk informationsteknologi och kommunikationsteknologi från flera håll. Täckning: Stickprov, men hos många centrala myndigheter och företag. Publiceringsdatum: April 1985 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 15: Datorbaserad information i småföretag
Grad av analys: Kritisk granskning av konsekvenser av dator- och databasanvändning. Kostnadsuppgifter. Jämförelser med svenska förhållanden. Avsändare: Per Eriksson, frilansjournalist, tidigare programmerare, datautredare och DX-entusiast Datumstämpel: Resan gjordes hösten 1984. Innehåll: Behandlar hur ett urval småföretag i USA/Canada använder smådatorer och datanätskommunikation för att hitta information i databaser, utväxla meddelanden och/eller beställa tjänster (varubeställning och banktjänster). Beskriver innehållet och kostnaderna för några av de mest kända databaserna i USA, både sådana som rings upp med vanliga terminaler och persondatorer, och en som är videotexbaserad. Redogör för situationen beträffande datanät (Tymnet och GTETelenet). Berättar kort om prissituationen m.m. beträffande smådatorer i USA. Metod: Intervjuer, främst personliga, men också via persondatorer och meddelandesystem. Läsning av broschyrer, facktidningar m.m. (drygt 70 numrerade referenser). Mottagare/Målgrupp: Alla som är intresserade av meddelandesystem, databaser och/eller informationssituationen för småföretag. Nyhetsvärde: Den breda sammanställningen och inriktningen på småföretag. Täckning: Viktigaste databaserna och datanäten täcks in, men naturligtvis bara ett litet och orepresentativt urval småföretag. Innehåller en rad värdefulla adresser. Publiceringsdatum: Juni 1985 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 16: Grannskap 90
Grad av analys: Analysen är samtidigt grundlig och lättläst delvis genom det rikhaltiga bildmaterialet Här finns, på forskningsvis, idéer om fortsatt forskning, en ordentlig litteraturförteckning och även en presentation av ett antal referenser. Avsändare: Mats-G Engström, Hilkka Paavonen och Bengt Sahlberg. Forskare i gruppen som stod för försöket Fördel: mycket initierade. Nackdel: ev. partiska. Datumstämpel: September 1987 Innehåll: I Nykvarn har i några år bedrivits experiment med en "grannskapscentral": Man "telependlar" från denna förort via att gå till att vad gäller tele- och informationshantering välförsedd lokalt kontor. Projektet har genomförts av en forskargrupp vid Nordiska Institutet för Samhällsplanering, Nordplan, och rapporten beskriver bakgrund, själva experimentet, forskningsmetoden, effekter och vad som händer närmast efteråt Försöket är avslutat och detta är den samlade redovisningen. Metod: Mottagare/Målgrupp: De som är intresserade av nya tekniska möjligheter till decentralisering och regional utveckling. Nyhetsvärde: Den enda populära rapporten som täcker just detta unika försök. Täckning: Vad gäller just detta unika försök är detta en heltäckande rapport Publiceringsdatum: September 1985 Ladda hem rapport i pdf
Referensdokument F: Office automation in Europe
Grad av analys: Avsändare: Kvalificerad konsultbyrå för tillämpning av informationsteknik. Datumstämpel: Innehåll: Uppföljning av Referensdokument B. Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Oktober 1985 Ladda hem rapport i pdf
Info 3: Ett bredbandsnummer
Grad av analys: Översikt ej utan kritik och beskrivning av ekonomiska och andra frågetecken. Avsändare: P G Holmlöv, docent vid Handelshögskolan, TELDOKs sekreterare, medieexpert. Datumstämpel: Januari, 1986 Innehåll: En översikt över vad bredband är, inte enbart kabel-TV eller satelliter, var kabel-TV i Sverige finns "just nu" liksom utbudet från satellit Hur mycket utrymme kräver bilder vad är optiska fibrer -vad är videokonferenser? För satelliter ges en ordlista. Metod: Populär, tillämpnings-, pris- och utvecklingsorienterad översikt, lättläst illustrerad och journalistisk. Mottagare/Målgrupp: Alla med behov av allmänbildning och grundkunskaper av olika aspekter inom hela bredbandsfältet Nyhetsvärde: I den heltäckande översikten men även i översikten av svenska installationer/experiment prisuppskattningar och framtidsbedömningar. Täckning: Vältäckande vid utgivningen. Publiceringsdatum: Januari 1986 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 17: Datorisering i u-land
Grad av analys: Hälsosamt kritisk inställning till diskrepansen ambition-verklighet men naturlig avsaknad av statistik och annan kvantifiering. "Intryck", som undertiteln säger. Avsändare: Birgitta Frejhagen och Tore Lindblom. Författarna sysslade med datapolitik på LO. Datumstämpel: April 1986 Innehåll: Kina och Indien har tillhopa nära 2 mrd invånare. Underrubriken beskriver innehållet väl: nedslag från en studieresa, där den allmänna samhällsmiljön och det institutionella systemet den allmänna dataoch telepolitiken måste beskrivas för att läsaren skall förstå något av de konkreta intrycken, som inte sällan pekar på diskrepanser mellan ambition och verklighet på avstånd mellan isolerade eliter och mönsteranläggningar å ena sidan, samhället i dess helhet å andra sidan. Metod: Man har i förväg sökt finna intressanta intervju- och studieobjekt dels på policy-, dels på praktisk nivå. Rapporten är välorganiserad och mycket lättläst journalistik. Mottagare/Målgrupp: Alla med intresse för teknikutveckling, -anpassning och -spridning i U-land. Nyhetsvärde: Själva temat samt det faktum att man kommit åt särskilt det kinesiska materialet samt att författarna har en så praktiskt kvalificerad referensram. Täckning: Geografiska och andra naturliga begränsningar vid en studieresa. Publiceringsdatum: April 1986 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 18: Kontorsautomation i USA
Grad av analys: Inträngande granskning, plus sammanfattande analys. Problemet är det rörliga målet Avsändare: SRI International, amerikanskt uppdragsforskningsinstitut som arbetat med ett flerårigt projekt kring kontorsautomation i USA, och Göran Axelsson, då Civildepartementet regeringens ansvarige för datafrågor. Datumstämpel: Originalrapport november 1983, svensk bearbetning april 1986. (Sedan dess har kommit en uppföljande rapport, juni 1987, med sex av praktikfallsföretagen.) Innehåll: Rapportens kärna är en redovisning av tolv praktikfall av kontorsautomatisering i stora amerikanska företag. Mallen är att för varje enskilt fall redovisa serviceorganisation, nuläge, fördelar och begränsningar, utbildning och underhåll, utrustning och framtidsplaner. Genom att den ursprungliga rapporten kompletteras med material från andra rapporter finns dels en analyserande sammanfattning, dels en redovisning av marknadstendenser. Metod: Redovisning av de tolv fallen vart och ett för sig jämte analys och sammanfattning av de där gjorda observationerna. Mottagare/Målgrupp: Beslutsfattare vad gäller kontorsautomation särskilt i stora organisationer. Nyhetsvärde: Ligger i den inträngande granskningen av några ledande pionjärer. Täckning: Totalt studerades 30 företag, och de tolv valdes för att ge en så långt möjligt varierande och heltäckande bild. Publiceringsdatum: April 1986 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 19: Digitalisering i Västtyskland
Grad av analys: Ansatsen är internationell och särskilt svensk jämförelse, samt de personliga intrycken och reflektionerna. Avsändare: Resedeltagarna d.v.s. åtta olika författare, särskilt redaktörerna, Peter Magnusson, Statsanställdas förbund och TCO, och P G Holmlöv, docent Ekonomiska forskningsinstitutet och TELDOKs sekreterare. Datumstämpel: Resa april 1985, rapport april 1986. Innehåll: Observationer, analys och kommentarer från studiebesök hos ministerier (forskning, tele och post) tillverkande företag (Siemens, Nixdorf) och en mässa (Hannover). Utöver digitalisering och optiska fibrer berörs bl a kontorskommunikationen och videotex. Efter en sen start tar Västtyskland ledningen vad gäller digitalisering (ISDN). Den svenska och den västtyska utvecklingen jämförs. Olika nya tjänster beskrivs, särskilt bildkommunikation. Metod: Reserapporten, med ett rapporteringsansvar för respektive besök och personliga intryck. Mottagare/Målgrupp: Den som intresserar sig för internationell telematikutveckling i allmänhet och i Västtyskland i synnerhet; för ISDN och för bildkommunikation. Nyhetsvärde: Aktuell rapport (då) från ett område där det i Västtyskland sker mycket snabbt. Täckning: Bundespost, Siemens, Nixdorf, forskningsministerier. Publiceringsdatum: April 1986 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 20: Telematik och organisationsstyrning
Grad av analys: Referat av ett gallrat material från kollokviet. Detaljer och basfakta utlämnade till förmån för mer lättillgängliga sammanfattningar för läsaren. Ingen av uppsatsförfattarna har haft tillfälle att påverka bearbetningen i rapporten. Urval, tolkning och redigering står Bengt-Arne Vedin för. Avsändare: Bengt-Arne Vedin, professor i innovationskunskap vid Tekniska Högskolan i Stockholm. Datumstämpel: Juni 1985 Innehåll: EGOS är namnet på en grupp europeiska organisationsforskare som regelbundet möts för presentation och diskussion av nya rön inom organisationsforskningen. Vid det sjunde EGOS-kollokviet 1985 gällde en session 'Telematics och Organizational Control". Rapporten refererar presentationer av sessionens 15 bidrag och summerar också resultaten av diskussioner i samband med presentationerna. Spännvidden är stor i de ämnen som behandlas: telematik på kontoret i sjukvården, i handel i skilda europeiska länder. Det handlar om tankar och rön från pågående arbeten. Det går alltså inte att peka på några slutliga resultat eller analyser. De uppfattningar och resultat som redovisades vid kollektivet i juni 1985 har numera sannolikt kompletterats och vidareutvecklats. Metod: Sammanfattning av inlämnade bidrag ("papers"), presentationer och diskussioner. Mottagare/Målgrupp: Organisationsutredare och utvecklare inom både privat och offentlig verksamhet Nyhetsvärde: Rapporten utgör en spegel av idéer och tankegångar daterade juni 1985. Täckning: 22 forskare varav 5 svenska refereras. Publiceringsdatum: Augusti 1986 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 21: Telebild
Grad av analys: Så inträngande som materialet medgett; begränsningen ligger alltså i gruppen Telebild-användare. Avsändare: Göran Asplund, ek dr, då VD för Telebild. Datumstämpel: Augusti 1986 Innehåll: En sammanfattning av erfarenheter med ett av de svenska försöken att introducera videotex-Telebild. Här döljs inte två misslyckanden: fingrafik och reseinformation. Men i stort sett har man lyckats. Tjänsteutbudet beskrivs och slutsatser om hur tjänster bör byggas upp dras. Volymutveckling, informationslämnare, användarkategorier och deras beteende beskrivs. Användare och informationsgivare har besvarat enkäter. Några slutsatser och förslag för framtiden lanseras. Metod: Författaren var själv VD för Telebild och har alltså systematiserat och redovisat sina egna observationer samt naturligtvis reaktioner från andra medverkande och utnytljare bla. insamlade via enkät Särskild möda har lagts ned på att lära av misslyckandena. Mottagare/Målgrupp: Främst de som överväger att själva engagera sig i videotex-verksamhet, tex. som informationsgivare. Nyhetsvärde: Samlad redovisning av erfarenheterna i Sverige av ett uppmärksammat nytt medium under introduktionsfasen. Täckning: Täcker just Telebild, det största och mest lyckosamma svenska videotex-försöket Publiceringsdatum: Augusti 1986 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 22: Fjärrarkivering
Grad av analys: Både översiktlig och djup, en kombination som förklaras av att författarnas ursprungliga vision om fjärrarkivering inte genomförts någonstans. Avsändare: Jörgen Holhammar arbetar vid Ringhalsverket och sysslar med fjärrarkiv vid Vattenfall. Anders Orrsjö, som har eget konsultföretag, anlitades i detta projekt. Datumstämpel: Oktober 1986, enkäter slutförda februari 1986. Innehåll: Begreppet "Fjärrarkivering" avser att gå utanför men också innefatta databaser, referensregister etc. Man kan behöva kombinera ritningar, information ur skivor och mikrofilm, brev, externa och interna dokument.. Lagar och förordningar kräver en viss lagringstid för många dokument Det gäller att kunna söka och hitta. Det gäller också att slippa dubblera informationslagringen. Fjärrarkiveringen är ännu något som befinner sig i tillblivelse. Rapporten beskriver olika sätt att lagra, söka och distribuera material via fjärrarkiv. Två enkäter har gjorts, till leverantörer och användare. Arkivet visar sig oftast knutet till kontorsservice. Eftersom en av författarna är verksam vid Vattenfall har man kunnat göra en ingående beskrivning av dess system (pluralis! systemen är högst olika). Saab-Scania i Trollhättan, PLM, Göteborgs fastighetskontor. General Electrics ångturbinfabrik i Schenectady m.fl. praktikfall finns beskrivna. Författarna har utvecklat en enkel modell, som gör det möjligt att överskådligt beskriva vilka egenskaper eller funktioner respektive system har. Om fjärrarkivering ännu inte finns, så ligger företag i teknik- och dokumentintensiv verksamhet sådana som har hög datormognad, främst speciellt viktiga är de grundläggande, verkliga behoven och att ha en helhetssyn. Metod: Mottagare/Målgrupp: Arkivansvariga i bred mening, d.v.s. databasansvariga etc. Nyhetsvärde: Inför och beskriver på ett teoretiskt och praktiskt sätt ett nytt begrepp. Täckning: Än tycks inga fullljädrade fjärrarkiv finnas! Publiceringsdatum: Oktober 1986 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 23: Stress och kontorsautomation
Grad av analys: Inträngande när det gäller individperspektivet valet av studieobjekt begränsar organisationsmiljö och teknisk utformning. Avsändare: Gunilla Bradley, docent vid sociologiska institutionen, Stockholms Universitet. Datumstämpel: Oktober 1986 Innehåll: En översiktlig och populariserad sammanfattning av ett stort forskningsområde. Stress uppstår i många olika situationer i arbetslivet Människan är fortfarande utrustad med ett nervsystem för jägarsamhället. Rapporten beskriver stressbegreppet och analyserar hur individen kan underresp. överstimuleras i sitt arbete. På tex. kontor kan man lätt bli stressad både av över- och understimulans, för få och för enahanda intryck, eller för många stimulanser. Här redovisas tre olika utvecklingsstadier för datoriserade kontor, satsvis bearbetning, realtid och terminal, och mikrodatorer, ordbehandling eller CAD, i tre olika organisationer, statligt affärsdrivande verk, stort försäkringsbolag och ett elektronikföretag. I tex. miljön "satsvis bearbetning" lider driftavdelningarna av understimulans. På motsvarande sätt redovisas vad som blivit bättre och sämre. Slutsatserna är bla. att stress vid terminalarbete går att påverka tekniskt men att flertalet stressproblem är av arbetsorganisatorisk art. Ett avslutande resonemang pekar på överväganden och yrkesrollen vid införande av ny teknik. I bilaga kompletteras skriften med en sammanfattning av en konferens om bildskärmsarbete, hållen i maj 1986, i de avsnitt som gällde stress. Metod: Sammanfattning av egen och andras forskning; fallstudier, konferensrapport. Mottagare/Målgrupp: Personer med ansvar för utformning av kontors- och produktionsmiljö, data- och telesystem och organisationer, forskare och fackrepresentanter med denna inriktning. Nyhetsvärde: Individperspektivet sammanfattning och popularisering av ett stort och heterogent forskningsfack. Täckning: Hög representativitet för större organisationer och naturligtvis vid den givna tidpunkten, samt konferensen. Publiceringsdatum: Oktober 1986 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 24: Meddelanden att använda
Grad av analys: Via tidigare arbete och litteraturstudier finns en god referensram. Kombinationen av forskar- och konsultinsats samt de tre företagens beredvillighet att öppna sig gör både redovisning och analys vältäckande dock med den relativa begränsningen till de tre olika organisationernas verksamhetstyper. Avsändare: Lillemor Adriansson, Jan Löwstedt och Rune Söderström. Lillemor Adriansson är fil. lic. och doktorand i psykologi, Göteborgs Universitet och studerar socialpsykologiska aspekter på kontorsautomatisering och kommunikationssystem. Jan Löwstedt är civilekonom och forskare vid Ekonomiska Forskningsinstitutet där han granskar teknikens inverkan på tjänstemannaarbete. Rune Söderström är civilingenjör och konsult med ett förflutet inom ett data- och teleföretag. Datumstämpel: November 1986 Innehåll: Rapporten är en fortsättning på en tidigare TELDOK Rapport 4, "Meddelande att läsa". Eftersom nätverksarbete och organisation blir allt mer aktuella: vad innebär det för datorbaserade telekommunikationssystem (meddelande- och konferenssystem)? Rapportens material är inhämtat via fallstudier hos tre användare: SAS, Statskontoret och Svenska Finans. Många noterar 30 minuters tidsbesparing per dag. Meddelandesystemen blir integrerade i den totala kommunikation, "multimedia". Rapporten beskriver nätverksarbete, människans reaktion, elektronikens nätverk och användningsområden. Att införa ett meddelandesystem är en läroprocess, som också beskrivs. Meddelandesystem tillväxer just nu mycket snabbt. Metod: Mottagare/Målgrupp: Företag och andra organisationer som överväger att satsa på elektroniska meddelandesystem. Nyhetsvärde: Vältäckande, praktisk redovisning av möjligheter och problem med elektroniska meddelandesystem och elektronikstött nätverksarbete. Täckning: Publiceringsdatum: November 1986 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 25: Ny teleteknik i Sverige användning i dag
Grad av analys: Ur givna uttalanden, broschyrer etc. har vaskats fram jämförelser och så långt möjligt sakliga bedömningar. Avsändare: Redaktören, Monica Ståhl, arbetade på TeleDelta, Televerkets konsultföretag. Ett antal "studieresenärer" med olika bakgrund har bistått redaktören. Datumstämpel: Studieresorna är i själva verket flera,från sommaren 1985 till sommaren 1986. Utgiven november 1986. Innehåll: En sammanfattning av observationer från studieresor i Sverige till intressanta pionjärer inom praktiskt telematik. Här finns en redogörelse för digitalisering av telenät, inklusive de möjligheter och tjänster detta för med sig, speciellt när det gäller kontorsväxlar. Översiktligt beskrivs några praktiska tillämpningar i Malmöhus läns landsting, Elektrolux, SKF och Volvo. För olika enheter inom Volvo finns också grundligare rapporter. Ett tryckeri, Tofters, har gjort sig känt för att systematiskt komma närmare kunden via datateknik. Bakom Tofters framgångar ligger betydande investeringar. Ett annat besöksobjekt var Skandia och liksom Volvo har detta företag ett eget databolag. Man har bl.a. installerat egen lokal kabel. Även Televerket har studerats, inklusive Teleskolan i Kalmar. I Kalmar förbereds uppbyggnaden av lokala liksom bättre förbindelser till riket i övrigt, Kalmaritprojektet Inte bara Televerket utan även konkurrenten Comvik har besökts, med satellitlänkar till kabel-TV-nät radiolänk till centralpunkt för kommunikation Sverige-USA samt mobiltelefon och personsökning. Metod: Ett antal kvalificerade författare har omväxlande gjort översiktliga beskrivningar av nya tendenser och idéer som ISDN, konkreta besök och interyjuer samt beskrivit produkter och tjänster. Mottagare/Målgrupp: Alla som vill hitta referenssynpunkter och kontakter i Sverige för erfarenheter. De som söker en uppdatering och saklig redovisning av ofta refererade projekt och produkter. Nyhetsvärde: Försök att se "hela Sverige" översiktligt. Täckning: Täcker naturligtvis inte alla pionjäraktiviteter i Sverige men urvalet är representativt och brett. Publiceringsdatum: November 1986 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 26: Datorstödda kunskapssystem i framtidens kontor
Grad av analys: Ger kritiska synpunkter på översiktsnivå och anger tex. etiska problem. Avsändare: Sture Hägglund, professor vid Institutionen för Datavetenskap vid Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping; han är expert på expertsystem. Datumstämpel: December 1986 Innehåll: En initierad beskrivning av dagsläget för kunskapsbaserade expertsystem om man så vill en gren av tillämpad artifidell intelligens. Efter en kort beskrivning av utvecklingen av datorer följer en analys av vad som skall menas med kunskapsteknik, vilka utvecklingshjälpmedel som finns och hur de för närvarande utnyttjas. De konkreta exemplen återfinns under rubriken "beslutsstödsystem" och är oftast juridiska och ekonomiska. Expertsystems funktion av kommunikationsmedia betonas, och det för vidare till människa-maskin-interaktion liksom självförklarande program. Problem och möjligheter med expertsystem behandlas medan kontorstillämpningarna lämnas åt läsaren att härleda. Ordlista återfinns sist i skriften. Metod: Välstrukturerad kunskapsöversikt med en viss (naturlig) slagsida i exemplen mot författarens egen bakgrund. Mottagare/Målgrupp: De som behöver en realistisk nulägesbeskrivning av hur långt expertsystemen kommit de som behöver tips och idéer till fördjupning samt de som har behov av definitioner och samband till närliggande områden. Nyhetsvärde: I försöken att anbringa ett kommunikations- och kontorsperspektiv samt i den systematiska översikten på svenska. Täckning: Vältäckande i principer, problem och allmän lägesbeskrivning. Publiceringsdatum: December 1986 Ladda hem rapport i pdf
Info 4: Att söka i databaser
Grad av analys: Mer en "kort introduktion" än analys av problem, för- och nackdelar etc. Avsändare: Lillemor Larsson, då VD i Mailstar AB, nu VD i Vesdtel. Datumstämpel: Mars 1987 Innehåll: Detta är en skrift för den som haft svårt att hänga med i den snabba utvecklingen när det gäller information tillgänglig i databasen sådana för bibliografier, fakta, fulltext tillämpningar och kunskap. Allt fler blir av affärsmässig karaktär. Läsaren får tips om var man kan få information ur vilka baser som finns, hur man bär sig åt med eller utan assistans, vad det kostar och vad man skall vänta sig, vilka nät som finns och vilken utrustning som behövs. Ett konkret exempel ger kött på benen. Metod: Lättläst kunskapsöversikt och bruksanvisning. Mottagare/Målgrupp: Den som ännu inte utnyttjar databaser, direkt eller indirekt men genom deras och hjälpmedlens utveckling behöver en generell översikt. Nyhetsvärde: Inget utöver att vara en populär, lättillgänglig översikt och introduktion. Täckning: Ingen katalog över databaser men täcker de aspekter och problem som berör nybörjaren. Publiceringsdatum: Mars 1987 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 27: Inflytande och Datorbaserade Kommunikationssystem
Grad av analys: X Avsändare: Hans Köhler, projektledare för forskningsprojektet Institutionen för Administrativ Databehandling, Stockholms Universitet samt Arbetslivscentrum. Datumstämpel: Rapporten ursprungligen utgiven i juni 1986, då projektet blev färdigt återtryckt av TELDOK i april 1987. Innehåll: Detta är en rapport från ett treårigt forskningsprojekt om faktisk och potentiell användning av datorstöd i kontorsarbete. Vad man studerat och rapporterat om är användning av meddelandesystem, från "lappar" över "brev" till "konferenser". Utöver naturliga frågor som vilka funktioner som finns och väljs behandlas även tex. etik samt förstås det som är slutknorren i detta projekt: resursfördelning och inflytande. Det stora steget visar sig vara att få en terminal i rummet. Sekretessfrågor är centrala. Horisontala kontakter gynnas. Möjligheterna att få information om redan fattade beslut ökar, men inte möjligheterna att påverka dem. Klyftan mellan data- och icke datakunniga ökar inte. En rad prognoser ges med vederbörliga reservationer liksom en lista över frågor och tänkbara krav vid införandet av ett meddelandesystem. Metod: Detta är en rapport från ett forskningsprojekt av tvärvetenskaplig karaktär. Här finns således metodredovisning, källförteckning etc. Mottagare/Målgrupp: Alla intressenter i datorstödda meddelandesystem, elektronisk post och datoriserade telekonferenser. Nyhetsvärde: Forskning vad gäller effekter och användning av elektroniska meddelandesystem med denna bredd och detta djup har knappast redovisats tidigare. Täckning: De flesta väsentliga aspekter för vid projektet aktuell hård- och mjukvara samt för större organisationer internt. Publiceringsdatum: April 1987 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 28: Ny informationsteknologi i Japan
Grad av analys: Så långt språk- och kulturproblem tillåter en positiv kritisk granskning. Avsändare: Av PG Holmlöv och Bengt-Arne Vedin med Birgitta Frej. Angivna författare har sammanställt kompletterat och redigerat vad en grupp på totalt ett dussin personer med varierad bakgrund och olika infallsvinklar observerat och rapporterat. Frejhagen var datapolitiker på LO, Holmlöv forskare på Ekonomiska Forskningsinstitutet och TELDOKs sekreterare. Vedin innovationsforskare. Datumstämpel: Resa november 1986, rapport april 1987. Innehåll: Efter en kort beskrivning av den japanska samhällsmiljön och den informationstekniska utvecklingen där beskrivs den nya telesituationen i Japan privatisering, ny konkurrensbild. Ett antal nya tekniska utvecklingssatsningar beskrivs, dels på teknik, dels i tillämpningar: lokalsamhälle, fabrik, butik, medicinsk klinik. Efter en granskning av databaser och standardiseringsarbete följer en diskussion, även av utvecklingstendenser inför framtiden. Eftersom det är en reserapport ges i bilagan detaljfakta om de olika besöken. Metod: Material från studieresa, kompletterad med erfarenheter från andra resor, studiebesök och inlästa böcker och rapporter. Mottagare/Målgrupp: Den som vill få en överblicksbild av den sjudande japanska utvecklingen samt trådar att börja nysta i när det gäller den nya telesituationen; experiment för lokal utveckling eller för medicin, äldrevård och detaljhandel Nyhetsvärde: En allsidig och grundlig granskning av "telematik" i Japan, därtill analyserande och översiktlig; samtidigt färskvara eller historisk replipunkt. Täckning: Studieresor ger alltid ett positivt urval, en tonvikt på det pionjärartade och intressanta snarare än det typiska. För komplettering, se även TELDOK Rapport 29. Publiceringsdatum: April 1987 Ladda hem rapport i pdf
Referensdokument G: Management, usage and effects of Office Automation
Grad av analys: Man accepterar naturligtvis de resultat som finns i primärmaterialet och utvinner en hel del indirekt kritik och förfining via urval och jämförelser (ej alltid redovisat). Avsändare: Ronald E Rice, Douglas E Shook och Ellen Sleeter; Redaktör: Kelly Boan. Samtliga forskare i Kalifomien och engagerade inom just detta problemområde. Kelly Boan arbetar numera som Televerkets representant i USA Datumstämpel: April 1987. Referenser tom. 1986. Innehåll: I USA finns ett stort antal avancerade tillämpningar av kontorsautomatisering och ett betydande antal studier och forskningsrapporter kring dessa. Detta är ett kompilat av ett stort antal sådana rapporter litteraturförteckningen omfattar nio sidor. Man beskriver först kontorsautomatisering i termer av inmatningsaktiviteter (från databaser, OCR etc), behandling (beslutsstöd, kalendrar, databasskötsel etc) och intern kommunikation och utmatning (d.v.s. bla. konfe- renser, meddelanden, ordbehandling, utskrift och publicering). Fyra rapporter beskrivs i större detalj, som "typfall", och det gäller förväntade vinster generellt vinster med elektroniska meddelandesystem (antalet telefonsamtal går ned men antalet kontakter upp,till exempel), tillgänglighetens betydelse ("vad betyder avståndet till närmaste terminal?") och vinster med slutanvändartillgång till datorkraft. Därmed är rymnden given för en övergripande resultatsammanfattning vad gäller hur automatiseringen accepteras och etableras, inklusive kvantitativa och kvalitativa aspekter. Metod: Mottagare/Målgrupp: Alla som vill ha en översikt över vad forskningen (i främst USA) gett vad gäller kontorsautomatiseringens effekter. Den för sådan automatisering ansvarige kan alltsåfålitteraturtips, forskarens hjälp med en första orientering. Nyhetsvärde: En unik sammanfattning av resultat från praktiska insatser och därtill knutna studier. Täckning: Man har sökt forskningen i USA en bit in på 1986. Publiceringsdatum: April 1987 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 29: Telekom i Japan
Grad av analys: Språkoch kulturbarriärer sätter en gräns, men via statistik och kompletterande material samt jämförelse med Sverige eftersträvas en positivt kritisk syn. Avsändare: Göran Axelsson, då Civildepartementet var regeringens telematikansvarige. Ytterligare resedeltagare var fem personer med varierad medieoch telebakgrund. Vidare har tekniska attachékontorets elektronikexperter och Televerket bidragit totalt nio författare. Datumstämpel: Utgiven maj 1987, den huvudsakliga resan gjordes i september 1985. Innehåll: TELDOK och Sveriges Tekniska Attachékontor i Tokyo har 1985 bl.a. i samband med en konferens och en studieresa granskat utveckling och användning av telematik i Japan. Här finns redovisning av nationell politik, inte minst avregleringen, statistik för olika tjänster och deras taxor, INS, d.v.s. Information Network System, modellsystem och regionala satsningar. De avancerade användare som besökts finns inom tex. elektronik/data, bank, kommun, varuhus. Utställningen Expo 85 presenteras (vad gäller telematik). Ett antal individers och instituts kritiska bedömningar ges också. Den s.k. Nakasonerapporten, ett viktigt policy-dokument både diskuteras och återges (i sammandrag). Ett intemationellt symposium med fokus på INS summeras, liksom den tekniska utvecklingens intressantare aspekter. Teletaxor i Japan och Sverige jämförs. Jfr TELDOK Rapport 28. Metod: I huvudsak en studieresas rapportering, med omfattande redovisning av statistik och rapporter som insamlats vid resan. Därutöver attachékontorets komplettering med fakta som gör rapporten bred. Mottagare/Målgrupp: De som är intresserade av Japans telematik i största allmänhet, avregleringens början, de olika experimenten och pionjärtillämpningarna-INS. Nyhetsvärde: Aktuell hösten 1985 och därför en bas för jämförelser, en bakgrund att beskriva nuläget mot. Täckning: Via attachékontoret har man fått med även utvecklingar utanför studieresans ram. Tonvikten är på Tokyoområdet samt politik. Publiceringsdatum: Maj 1987 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 30: Telematikens Årsbok 1987
Grad av analys: Eftersträvar rättvisande jämförelser och kritisk syn (men lyckas inte alltid helt); beträffande statistik etc. lämnas analysen åt läsaren. Avsändare: Sammanställd av HVI AB. En grupp forskare, utredare och journalister med teknisk och ekonomisk bakgrund. Många experter har utnyttjats och mycket av innehållet är inte primärmaterial. Referensgrupp: TELDOK Redaktionskommitté, förstärkt med andra experter. Datumstämpel: Maj 1987; en testupplaga gick ut årsskiftet 1986/87 så en del material stoppar där men många kompletteringar har kunnat göras. Innehåll: Som årsbok vill denna ge aktuell statistik och beskriva aktuella utvecklingsfrågor. Här diskuteras sålunda definitioner, användnings- och utvecklingsområden. Det senare i ett kapitel som omfattar tex. OSI, ISDN, databaser och videotex. En stor del av statistiken är samlad under rubriken "Sveriges telematiska konkurrenskraft". Man har, vad gäller forskning, fått med material från det informationsteknologiska programmet. Här återfinns ett kalendarium och en förteckning över mässor och konferenser, samt ett register över talare, utnyttjade året som gick. En omfattande ordlista har sammanställts, och här återfinns också en litteraturprislista. Mer statistik - om den internationella telematiken jämförande sådan ges i bilaga, liksom Sveriges export/import. Årsboken har sökregister. Metod: Granskning av tabellverk, tidskrifter, litteratur samt konsultation av experter. Mottagare/Målgrupp: Den som behöver en lättillgänglig uppslagsbok över telematikutvecklingen. Nyhetsvärde: Den enda svenska (och, tycks det internationella) sammanställningen av denna art på detta område senare fullföljd med ytterligare årsböcker. Täckning: Ojämn, betingad av tillgängligt material. Publiceringsdatum: Maj 1987 Ladda hem rapport i pdf
Via 1: OSI och lönsamma öppna kommunikationssystem
Grad av analys: Ingen (därav "Via TELDOK"). Avsändare: Victor J. Epstein och Gunnar Sundblad. Victor J. Epstein är datachef vid SAFs allmänna grupp. Gunnar Sundblad arbetar vid Sveriges Standardiseringskommission, SIS. Datumstämpel: Seminarium oktober 1986. Innehåll: OSI är en förkortning av Open Systems Interconnection, leverantörsobunden, standardiserad kommunikation. Om och när OSI slår igenom blir det ett riktigt genombrott vad gäller kostnader och kommunikationsfrihet Men standardisering tar tid och det är först efter ca tio år, som det börjar bli möjligt att sprida OSI-kunskap bredare. I slutet av oktober 1986 var TELDOK en av arrangörerna för ett seminarium om läge och utveckling vad gäller OSI. Föredragshållare och deltagare stod för en omfattande dokumentation, som här samlats utan bearbetning, utan ens paginering. I materialet finns bland mycket annat en sammanfattning av var datorproducenterna befinner sig i OSI-hänseende. Metod: X Mottagare/Målgrupp: Den som vill skaffa sig en överblick över läget vad gäller OSI. Nyhetsvärde: Ett visserligen heterogent men dock samlat material kring mycket viktigt område. Täckning: Publiceringsdatum: Maj 1987 Ladda hem rapport i pdf
Info 5: Elektroniska meddelandesystem
Grad av analys: Går så långt som till en steg-för-steg-lista för den som vill gå igång med elektronisk post Det finns också en prislista och ett scenario, utöver den faktiska system- och funktionsbeskrivningen. Avsändare: Rune Söderström är konsult och nu VD för NOBICON AB. Datumstämpel: Juni 1987. Priser är det som riskerar att åldras fortast Innehåll: Beskriver utvecklingen inom vad som omväxlande kallas elektronisk post, elektroniska meddelandehanteringssystem, datorbaserade telefonkonferenser och elektroniska anslagstavlor. Med utgångspunkt i den elektroniska arbetsplatsen kan man, med en central dator som "brevlåda", sända personliga brev liksom utväxla meddelanden i större grupper, "konferenser". Nätverket av kontakter kan vara internt inom en organisation, alternativt externt, t.o.m. globalt. Olika funktioner finns beskrivna, liksom olika slags programvara. Men om systemen kan vara externa eller interna, kan funktionen "elektronisk post" också rymmas i ett större tjänstesystem som videotex. Faktorer som påverkar utvecklingen vad gäller meddelandehantering diskuteras liksom kostnader, standard och valmöjligheter för en rörlig postmottagare. Metod: Litteraturstudier men framförallt intervjuer och studier av hur det går till i praktiken. Mottagare/Målgrupp: Alla som är intresserade av elektronisk post överväger att införa sådana system eller redan börjat göra det och därför har behov att sätta lättillgänglig information i händema på nya "elektroniska kommunikatörer". Nyhetsvärde: Bred och lättillgänglig översikt. Täckning: Täcker den svenska marknaden och delvis den internationella. Publiceringsdatum: Juni 1987 Ladda hem rapport i pdf
Referensdokument H: Arbete vid bildskärm
Grad av analys: Ligger främst i urvalet av material från konferensen; sakliga referat har eftersträvats. Flera föredrag innehöll dock analys och rekommendationer eller krav, tex vid konferensens inledning och när temat var bildskärmsarbetsplatser. Avsändare: Yngve Hamnerius, kvalificerad bildskärmsforskare vid Chalmers Tekniska Högskola Datumstämpel: Konferens maj 1986. Innehåll: Mitt i en intensiv svensk kontrovers om riskerna med bildskärmsarbete, betingad av terminalemas elektromagnetiska fält ägde en internationell konferens rum i Sverige. Av 300 bidrag i 60 sessioner redovisas här i bearbetad och vald form de som handlar om arbetshygien effekter av de nämnda fälten, arbetsställning, bildkvalitet organisation och arbetsplats samt växelverkan människa-dator. Rapporten redovisar forskarnas ännu trevande resultat: man kan mäta magnetfält man kan avläsa effekter, men är de signifikanta och hur ser orsakssambanden ut? Magnetfält eller stress? Fosterskador och hudcancer: är det olika för olika bildskärmar? Beträffande arbetsställning, tangentbord och skärmens lutningfinnssäkrare resultat Ett särskilt avsnitt behandlar utvecklingen på bildskärmsområdet från krav över utvecklingen i Japan till prov med ergonomi hos platta skärmar. Metod: Urval av inlägg vid konferensen, korta referat och viss sammanbindande text och analyser kring referaten. Mottagare/Målgrupp: Forskare som arbetar med "dataplatsergonomi"; personer med intresse och ansvar för utformning av "dataarbetsplatser". Nyhetsvärde: Värdet ligger i att en specialisternas konferens och dokumentation kondenserats, översattstillsvenska och till begripligt språk. Täckning: Konferensen hade god täckning av området som dock är ofullständigt utforskat och i snabb förändring. Urvalet samvetsgrant och representativt. Publiceringsdatum: Augusti 1987 Ladda hem rapport i pdf
Referensdokument I: Sociala försök med informationsteknologi i några danska kommuner
Grad av analys: Fömtsättningarna (demografi etc) i varje kommun beskrivs liksom hur projektet kommit till och initiala resultat/värderingar. Avsändare: Tommy Lundtofte, dansk i Sverige Datumstämpel: X Innehåll: I december 1984 ingick regering och opposition i Danmark "hybridnätsavtalet" enligt vilket ett "stamnät" av optiska fibrer skulle byggas ut kompletterat med lokala koaxialförbindelser i alla samhällen med minst 250 hushåll. Teleföretagen gavs en roll, etableringskostnaderna skulle fördelas delvis solidariskt kommunerna skulle vara med i planeringen, satellitprogram skulle distribueras på hybridnätet och regeringen skulle aktivt stödja pilotprojekt för ett deecentralt utnyttjande av fabriker i mindre samhällen och glest befolkade områden. Men även industrihänsyn väger tungt De resultat rapporten kan redovisa är hur man arbetat för att lägga upp pilotprojekt vi får to.m. vara med om ett möte i en kommun och hur dessa projekt ser ut De flesta kommunerna är glesbygd under avfolkning, med förre unga och ett tilltagande antal pensionärer. Man vill effektivisera lantbrukets ekonomi och produktion, och det kräver egna databaser och program. Turismen kan utvecklas med hjälp av teledata. Hantverk och småindustri kan få tillgång till konstruktionshjälpmedel, kvalitets- och produktionsstyrning. Undervisning är ett viktigt behovsområde. Kommunkontoret kan föras närmare medborgaren TV och radio kan bli lokala. På några håll startar man informations- och servicecentra I en kommun satsar man även på byar med färre än 250 hushåll. Större samhällen som Vejle, Aabenraa — som fått rangen av "nationellt försökscentrum" och Köpenhamn (med medel från en europeisk fond för att utbilda arbetslösa) finns också representerade, liksom de effekt- och konsekvensstudier, som är en viktig del i de danska experimenten. Metod: Studier av beslutsdokument besök och intervjuer. Mottagare/Målgrupp: Den som intresserar sig för lokala och regionala telematikprojekt för lokal samhälls- och näringslivsutveckling. Nyhetsvärde: En grundlig insikt i intressanta men sällan beaktade satsningar i vårt södra grannland. Täckning: Förefaller representativt när det gjordes i meningen att det är de som då kommit längst som presenteras. Publiceringsdatum: Augusti 1987 Ladda hem rapport i pdf
Via 2: Telekonferenser och telekommunikationer i USA 1986
Grad av analys: Flera institutioner beskrivs på ett tiotal rader, d.v.s. med undantag för stillbildstelefoner och Gateway rör det sig i stort sett om kommenterade projektbeskrivningar och persontips. Avsändare: Claire Forchheimer är forskare och småföretagare. Datumstämpel: Hösten 1986 Innehåll: Telecon VI-utställningen innehöll ett antal intressanta stillbildstelefoner. Vidare växer telekonferenser enligt principen punkttillmulti-punkt. Ett antal universitets-, konsult- och utredningsföretags nyckelpersoner och projekt beskrivs kortfattat. Mer detaljerade är rapporterna från Pac Bell och Gateway, Times Mirrors nedlagda videotextjänst. Metod: Korta referat av vad förf. sett och hört. Mottagare/Målgrupp: Den som behöver tips inför USA-besök inom telematikområdet liksom den som söker experter och utredare. Nyhetsvärde: Begränsat utom för den som har intresse av just de beskrivna företeelserna och institutionerna. Täckning: Ett väl valt stickprov på aktiviteter i USA. Publiceringsdatum: September 1987 Ladda hem rapport i pdf
Via 3: Videotex 87
Grad av analys: Redovisningen är ofta men inte alltid djupgående och någon gång färgad av att vederbörande själv representerar en viss aktivitet med fördelar vad gäller praktiska kunskaper men kanske också brister i allsidigt perspektiv. Avsändare: Göran Asplund m. fl. Göran Asplund är Sveriges "Mr Videotex", VD i Innovatel AB och ekon dr. Beträffande medarbetarna, se Metod. Datumstämpel: Januari 1987. Innehåll: Detta är den bearbetade dokumentationen från en konferens. Perspektivet är nordiskt och de erfarenheter som vid konferenstillfållet fanns, redovisas inte bara från Norden utan även från BRD. Två områden dominerar: finanssektorn och affärsresandet. I den förra branschen är information nyckeln tillframgång,och börsaffärer och värdetransporter samt skattefrågor har med framgång utnyttjat videotex. Resebyråns roll ser ut att förändras och kreditkort utvecklar nya funktioner för resenärer. Från andra branscher än dessa två ges varierade exempel, t.ex. från byggbranschen, försäkringar och bilar, transporter och nyhetsservice. Avslutningsvis behandlar ett dussintal artiklar olika teknikfrågor. Metod: Dels rena artiklar från namngivna författare, experter och oftast föreläsare vid konferensen, dels anteckningar från föredrag. Mottagare/Målgrupp: Alla videotex-intresserade. Nyhetsvärde: Ger i bearbetad och lättillgänglig form hela konferensinnehållet. Täckning: Det väsentliga från konferensen, det som då var mest aktuellt i nordisk videotex. Publiceringsdatum: September 1987 Ladda hem rapport i pdf
Info 6: Tillverkning i kunskapssamhället
Grad av analys: Häftet är översiktligt och överskådligt och kan gå in på konsekvenser endast i generella ordalag. Avsändare: Eric Giertz, tekn dr, konsult med eget företag. Datumstämpel: Oktober 1987 Innehåll: Sverige är på väg in i ett informationssamhälle, karakteriserat bla. av en stor tjänstesektor, f.n. ca 22 procents industrisysselsättning och stor exportandel för industriproduktionen. Tillverkningen datoriseras nu, med böljan i produktutvecklingen, med CAD, datorstödd konstruktion för bättre kvalitet och snabbare utveckling, för kostnadsbesparing och för större möjligheter att ersätta fysisk provning med simulering. Nästa steg är datorstödd tillverkning eller CAM, där CAD-resultaten styr produktionen. Efter hand integreras också lagerhantering, ekonomisk redovisning och fakturering. Även säljarbete och kunder engageras, liksom underleverantörer. Fabriken blir en enda maskin, en FMSanläggning (flexible manufacturing system). Allt detta kräver kommunikation. Internt mellan funktioner och avdelningar, externt till kunder och underleverantörer. Men också till kunskapskällor och konsulter. 'Tillbehör" till produkter och system i form av databaser om hållfasthet slittålighet materialfakta m.m. blir konkurrensmedel, eftersom kunderna har egna CAD-system. Kommunikationen kräver standardisering, så att olika maskiner, datorer och databaser kan "tala med varandra". GM har lanserat en standard MAP, Manufacturing Automation Protocol, i Europa arbetar bilindustrin med Odette, och med Multi Dokument System har kanske första steget tagits mot en "blankett" som kan datoriseras och gå till alla tull- och andra myndigheter. Metod: Systematisk kunskapsöversikt Den insiktsfulle utredarens sammanfattning, med rader av konkreta exempel. Mottagare/Målgrupp: Den som behöver en överblick över aktuella utvecklingstendenser vad gäller teknik för industriproduktion, främst verkstadsindustri. Nyhetsvärde: Översikten, helheten, lättillgängligheten. Täckning: Täcker främst verkstadsindustri, i mindre grad processindustri. Publiceringsdatum: Oktober 1987 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 31: Kontorens informationssystem
Grad av analys: Rapporten ger en översiktlig helhetsbild, utan att gå på djupet eller redovisa etc. Avsändare: B G Wennersten och Sten Holmberg. Författarna är journalister och konsulter med stor erfarenhet av datautvecklingen. Datumstämpel: December 1987 Innehåll: Undertiteln är "Verkligheten bakom visionerna i Europa, USA och Japan ett reportage". Författarna söker vederlägga ett antal myter och bygger på ett antal intervjuer och praktikfall för att sedan beskriva vilka tillämpningar och erfarenheter som finns. Antalet integrerade system visar sig vara litet, delvis på grund av en vildvuxen tillväxt av persondatorer. Bristen på standard är svårt hämmande, liksom avsaknaden av produktivitetsmål. Tillämpningama är fristående, med ordbehandling och snabbväxande telefax i spetsen. Elektronisk post, videokonferenser och informationssökning i publika databaser är ännu ovanliga. Europa ligger långt efter när det gäller intelligenta nät USA ser en snabb persondatortillväxt Japan har få kontorsinformationssystem eller persondatorer men leder på telefax. Metod: Undertitelns "reportage" markerar en mycket ambitiös - journalistisk ansats. Genom medarbetare, studiebesök, intervjuer och facklitteratur har en analyserad helhetsbild fogats samman. Mottagare/Målgrupp: Den som vill få en överblick över utvecklingstendenser och idéer om var konkreta erfarenheter kan finnas att hämta. Nyhetsvärde: Redovisningen av ett antal karakteriserade nyheter och deras relation till verkligheten. Den översiktliga helhetsbilden. Tjugo praktikfall från olika länder och branscher. Täckning: Antalet intervjuer och studiebesök är naturligtvis få, givet det stora geografiska och ämnesmässiga innehållet men facklitteraturens kompletteringar fyller ut översikten. Publiceringsdatum: December 1987 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 32: ISDN ur ett användarperspektiv
Grad av analys: Går långt i att inte endast relatera teknik och tjänster utan också systematiskt föreslå planeringssteg, experiment etc. Antyder även ISDN:s vidareutveckling. Avsändare: Dipak Khakar. Författaren är datatelematikkonsult Datumstämpel: December 1987 Innehåll: Beskriver vad vi kan vänta av ISDN. Det är ett basgränssnitt på två 64 kbit/s och ett primärgränssnitt med ett trettiotal kanaler på ca 2 Mbit/s. Det är bra för både användare och televerk, dels genom digital teknik, dels genom integration av röst data, text och bild. ISDN är alltså inte enbart en datatjänst eller transmission. Det ersätter inte allt och även om standardiseringen inte är klar, kommer ISDN säkert - för alla, oavsett organisationsstorlek. Det finns alltså skäl att förbereda sig, och skriften ger kunskap för detta. Några fältprov relateras, några användare intervjuas. Metod: Författaren har via dokument och intervjuer kartlagt vad ISDN innebär i olika avseenden, vilka gränssnitten och tjänsterna är liksom hur man kan planera i olika avseenden. Mottagare/Målgrupp: Alla i informations- och teleintensiva mindre och större organisationer med behov och ansvar att planera för telematik med tre års framförhållning Nyhetsvärde: Helhetsbilden av "vad man bör göra åt ISDN i nuläget". Kartläggningen av verkligheten bakom härskande myter. Täckning: Är i allt väsentligt heltäckande vad gäller dagsläge och därav betingad utblick. Användare och fältprov är däremot naturligen exempel (väl valda). Publiceringsdatum: December 1987 Ladda hem rapport i pdf
Via 4: Informationsteknologi Telekommunikationer i älvsborgs län
Grad av analys: Man har gått in i och detaljstuderat de sex organisationernas beteende och behov och ställt resultaten mot framtida teknisk och volymmässig utveckling. Avsändare: Åke Forsström, Lena Hansen och Sten Lorentzon är forskare vid Kulturgeografi, Göteborgs Universitet De har haft stöd av en referensgrupp, kunnig om länets näringsstruktur. Datumstämpel: Oktober 1986 Innehåll: En granskning av kommunikationernas betydelse för ett tvärsnitt av näringsliv och förvaltning i Älvsborgs län, närmare bestämt Nobelplast, Volvo, Ellos, Luna, Sparbank Väst och Landstinget För samtliga dessa verksamheter spelar telekommunikationen en nyckelroll och alla utnyttjar datorer och datakommunikation, flertalet elektroniska meddelanden. Fallstudier har utförts mot bakgrund av en beskrivning av informationsteknikens utveckling i allmänhet och teleteknikens effekter på varu och tjänsteproduktion samt distribution. I synnerhet när planerna för telenätets utveckling i länet jämförs med de studerade organisationernas aktiviteter och behov visar det sig att teleutvecklingen tycks svara mot behoven, även om det inte alldeles saknar problem. Metod: Fallstudier d.v.s. granskning av kommunikationsvolymer och -praxis i de sex verksamheterna samt intervjuer och jämförelser med tekniska data, analyser och framskrivningar. Mottagare/Målgrupp: De som är intresserade av informationteknikens framtida påverkan på konkurrenskraft, näringslivsutveckling och regional balans, särskilt vad gäller teleanknutna system. Nyhetsvärde: Fallstudierna Täckning: Avsikten är att de sex aktiviteterna skall vara representativa för länet. Mindre företag saknas liksom t ex. försäkringsbolag. Publiceringsdatum: Januari 1988 Ladda hem rapport i pdf
Via 5: Informationsteknologi Informationsteknologiska begrepp
Grad av analys: Man har sökt koppla samman och bringa reda i olika begrepp samt kombinera teknik, organisation och regionala aspekter. Avsändare: Åke Forsström, Lena Hansen och Sten Lorentzon är forskare vid kulturgeografiska institutionen vid Göteborgs Universitet. Datumstämpel: Oktober 1986 Innehåll: Innehåll: En begreppsmässig diskussion av informationsteknologi, mikroelektronik och hithörande begrepp samt en redovisning av den tekniska utvecklingens faser. Utvecklingens volym-, bredd- och integrationsaspekter men särskilt dess effekter på transporter, produktion och ditribution tas upp, eftersom rapporten är ett appendix till Via TELDOK nr 4, som via fallstudier belyser detta specifikt för Älvsborgs län. Sambandet mellan telenätet och icke-fysiska nät diskuteras. Metod: Kompilat d.v.s. kunskapsöversikt där källor kring den tekniska utvecklingen kombineras med sådana som handlar mänsklig kommunikation. Mottagare/Målgrupp: Alla som behöver en begreppskatalog samt särskilt de som är intresserade av samband mellan mänsklig, organisatorisk och teknisk kommunikation. Nyhetsvärde: Framförallt kopplingen mänsklig-organisatorisk-teknisk kommunikation. Täckning: Den snabb- och lättlästa översiktens, d.v.s. med nödvändighet relativt ytlig. Publiceringsdatum: Januari 1988 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 33: Datastrategier i statsförvaltningen
Grad av analys: Rapporten är aktuell och beskriver således ett antal första installationer. De kontrasterar mot väl analyserade erfarenheter av tidigare system. Priset är att det är för tidigt att analysera de mer kvarblivande eller ännu dolda effektema av de nya systemen. Analysen av de olika alternativen är djupgående och genomförd ur användarperspektiv. Avsändare: Peter Magnusson är Statstjänstemannaförbundets och TCO:s dataexpert. Som sådan har han deltagit i diskussioner och förhandlingar om utformning och införande av datasystem i statsförvaltningen som representant för de anställda. Datumstämpel: Februari 1988 Innehåll: Rapporten beskriver införandet av datasystem inom bostads-, social- och arbetsmarknadsstyrelserna, i polisväsendet väg- och lantmäteriverken samt vid länsstyrelsen i Norrbotten. Utgångspunkt tema för en offentlig ADB-strategi beskrivs i termer av systemutveckling (speciellt användaranpassning), kontors-, informationsoch ärendesystem, datastruktur och operativsystem (där UNIX fordras), kommunikation (asynkron, till avdelningsdator). Socialstyrelsens lösning, med terminaler kopplade till stordatorer via televäxeln, pekar mot framtiden, liksom OSI. Kunderna måste ha beslutsmakten. Metod: Författaren har deltagit i diskussion och förhandlingar kring flera av de beskrivna systemen, liksom i deras första utvärdering från användarsidan. Mottagare/Målgrupp: Alla med ansvar för att utforma och införa data- och kontorsinformationssystem av administrativ art, inte endast fack eller användare. Nyhetsvärde: Aktuell, varierad och bred analys, från användarsynpunkt av ett antal offentliga datasystem. Täckning: Rapporten täcker uppenbarligen inte hela statsförvaltningen, men de sju systemen ger ändå en god och representativ bild, bortsett från att vissa specialisttillämpningar aldrig gärna kan representeras av något annat (typ SCB, patent- och registreringsverket riksskatteverket). Publiceringsdatum: Februari 1988 Ladda hem rapport i pdf
Via 6: Telematiken hemma
Grad av analys: Rapporten går långt i själva struktureringen av de många diskussionernas resultat, som blir till frågelistor. Avsändare: Tomas Ohlin är fil. lic. och numera vid Téléguide Scandinavia AB. Datumstämpel: Juni 1987. Innehåll: Detta är en konferensrapport från juni 1987: "Social implications of home interactive telematics" i Amsterdam. Utöver resonemang och erfarenheter från distansarbete presenterades bl.a. en heldatoriserad amerikansk plastvilla Det finns ca tusen sådana "intelligenta hem", och fler till kommer i snabb takt Bland normativa slutsatser, alltså rekommendationer för ett socialt utnyttjande av telematik, kan nämnas frihet att kommunicera, socialt deltagande samt utveckling av individuell kreativitet och kompetens. Metod: Sammanfattning av konferensinlägg, strukturering av materialet. Mottagare/Målgrupp: Den som är inttesserad av sodala och politiska frågor i anslutning till vardagslivets telematik. Nyhetsvärde: Svensk sammanfattning av "svåråtkomlig" konferens på framtidsbetonat tema. Täckning: Naturligen begränsad av konferensprogrammet som i sin tur präglas av att själva området är på sökstadiet Publiceringsdatum: Februari 1988 Ladda hem rapport i pdf
Via 7: Telematik och informationsteknologi i Singapore och Taiwan
Grad av analys: Kritisk granskning av de intervjuades och dokumentens fakta men inga egna kalkyler etc. Avsändare: Per Eriksson Datumstämpel: Februari 1988 Innehåll: Beskriver ledande företag och centrala organisationer vad gäller informationsteknik i Singapore och Taiwan. Tyngdpunkten ligger på datorer och de större företagen presenteras. Industripolitik, regeringssatsningar på utbildning, utvecklingsinstitut programmering, samarbete med utländska företag etc. behandlas också. Singapore är välplanerat, relativt sett högst utvecklat också starkt regeringsstyrt. Taiwan har mycket mer av handelshinder men inom landet en fri marknadsekonomi med gott om riskkapital dessutom stort handelsöverskott och jättelik valutareserv. Engelskspråkighet hos alla, hög sparkvot och stort handelsflöde karakteriserar Singapore, isolering från omvärlden och därmed även från de senaste marknadssignalerna Taiwan. Metod: Intervjuer med nyckelpersoner samt studier av dokument, statistik etc. Mottagare/Målgrupp: Den som ser konkurrenter eller handelspartners i Fjärran Östern inom data och elektronik. Nyhetsvärde: En ovanligt grundlig beskrivning av data-/elektroniklandskapet i dessa två viktiga länder. Täckning: En begränsning till två länder och till sådant som är tydligt just nu snarare än nya, oupptäckta eller mer kontroversiellt beskrivna tendenser. Sydkorea saknas uppenbarligen. Publiceringsdatum: Februari 1988 Ladda hem rapport i pdf
Via 8: Datoranvändning vid handelshögskolor i USA
Grad av analys: Den redigerade dagboksanteckningens, kompletterad med uppgifter ur skriftligt material. Avsändare: Mats Lundeberg, Ingolf Ståhl och Mats Glader. Författarna är forskare och lärare vid Handelshögskolan i Stockholm. Datumstämpel: December 1986 - mars 1987. Innehåll: Förf. har besökt nära tjugo högskolor med inriktning på utnyttjandet av datorer i utbildningen av "civilekonomer" (MBA). Det handlar dock om utbildning i ekonomi, där datorn är ett verktyg, inte datorutbildning. Omfattningen av den obligatoriska undervisningen i informationsbehandling har ännu inte stabiliserat sig. Rapporten belyser olika projekt för att åstadkomma "en uppkablad campus" och bygga upp utbildningspaket samt ger exempel på den programvara och de tekniska system som används. Tre universitet lyfts särskilt fram: University of Arizona, UCLA och Georgia State. I en särskild bilaga återges på engelska en rapport om datorisering från just UCLA. Metod: Referat från studiebesök, konferenser och intervjuer. Mottagare/Målgrupp: Alla som är intresserade av företagsledar- och ekonomisk utbildning. Nyhetsvärde: Sammanställningen från så många olika men tillsammans representativa besöksobjekt Täckning: Tillsammans har de tre författarna täckt ett gott tvärsnitt av mer välutvecklade amerikanska högskolor, välutvecklade vad gäller datoranvändning. Publiceringsdatum: Februari 1988 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 34: Lönsamt lärande
Grad av analys: Avsändare: Birgitta Frejhagen o Mats Utbult. Birgitta Frejhagen var då LOs dataexpert Mats Utbult är journalist. Datumstämpel: Resan gjord hösten 1986. Innehåll: Detta är en rapport från en studieresa i USA för att se hur företag där utnyttjar ny informationsteknik. General Motors räknar tex. med denna som ett viktigt verktyg i den planerade, supermoderna Saturn-fabriken, mot vilken kontrasteras NUMMI, en gammal fabrik som återöppnats i samarbete med Toyota och där samarbetet ledning-anställda blev nyckeln till framgång. Tandem erbjuder ett för alla öppet system, med större antal terminaler än anställda. Apple ger tillgång till information, tätt och styrande. J C Penney ger underlag för besked till mellanchefer, men de breda grupperna får ingen utbildning. En advokatbyrå använder informationsteknik för att konkurrera med snabba leveranser. Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Mars 1988 Ladda hem rapport i pdf
Via 9: Intelevent 87: Konkurrens och samexistens.
Grad av analys: Den analys som fördragshållare och diskussioner skapade. Avsändare: Berit Christiernin är svensk fackpressjournalist specialist på tele, data och elektronik. Datumstämpel: Konferensen ägde rum i Genève i mitten av oktober 1987. Innehåll: Beskriver det huvudsakliga innehållet i rubrikens konferens, som präglas av tendenser som avreglering och sant global telemarknad. Det finns en ny oro för politiska ingrepp, samtidigt som osäkerheten och marknadsutvecklingen är mycket stor. Det råder en konflikt mellan konkurrens och standardisering. Behoven både av samarbete och standards beskrivs som oerhört viktiga, samtidigt som långa förhandlingar är en risk. Men man får inte dra parallellerna med utvecklingen i USA för långt Det finns inte ekonomiskt utrymme för en helt fri marknad i Europa Användarna anser att de är bortglömda. Det börjar bli ett motstånd mot amerikanska TV-program i Europa. Telehamnar är ett orosmoln för telebolagen som ser sig följa de största kundema. Det råder en obalans mellan till gången på snabba nät och utrustning som är snabb nog: om den utrustningen nästan helt saknas, blir nätutnyttjandet orimligt dyrt. Metod: Sammanfattning, i stort sett session för session, av de väsentligaste anförandena på konferensen. Mottagare/Målgrupp: Beslutsfattare och planerare på såväl användar- som leverantörsidan, med behov av att följa aktuella internationella tendenser, värderingar och problemdiskussioner. Nyhetsvärde: En lättillgänglig sammanfattning av det viktigaste på en stor internationell konferens. Täckning: I huvudsak ett (västeuropeiskt perspektiv, trots representation från Nordamerika. Publiceringsdatum: Mars 1988 Ladda hem rapport i pdf
Via 10: Office Automation Trends in the United States
Grad av analys: Långtgående vad gäller generella slutsatser men framtvingat ytlig vad gäller fallspecifika, då de företag som utgör praktikfallen är anonyma. Avsändare: Alan Purchase var forskare vid världens största uppdragsforskningsinstitut SRI International, numer ensamföretagare med företaget APA (konsult). Datumstämpel: Juni 1987. Innehåll: Rapporten utgör resultatet av djupstudier av kontorsautomatiseringen i sex stora amerikanska företag. Samma företag, som här studerats 1986-87, ingick i en liknande studie 1983, och författaren kan konstatera att det skett djupgående förändringar sedan dess. Det gäller inte bara ny teknik som PC och LAN utan också rent organisatoriskt Sålunda är det nu slutanvändarna som är de pådrivande, och det är på deras budget som kontorsautomatiseringen bekostas. Därmed har den interna organisationen för informationsbehandling lagts om. Bundenheten till en datorleverantör har förbytts en öppning mot flera. Metod: Djupafallstudier, upprepade med tre-fyra års mellanrum. Mottagare/Målgrupp: Ala som är intresserade av generella tendenser vad gäller kontorsautomatisering datorer eller tele eller både-och. Nyhetsvärde: Jämförelsen mellan samma organisationer vid två olika tidpunkter, i en verksamhet under snabb förändring. Täckning: De sex stora företagen är så olika som möjligt vad gäller geografisk placering, branschtillhörighet och sätt att arbeta med kontorsautomation. Publiceringsdatum: April 1988 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 35: Datautbyte mellan öppna system (Open Systems Interconnection)
Grad av analys: Snarare varudeklarationens än den praktiska tillämpningen. Avsändare: Victor Pylypenko är datajournalist. Datumstämpel: Juni 1988. Innehåll: Det är svårt att kommunicera mellan olika system, t ex olika datasystem. Men nu håller något på att hända: en intemationell och omfattande standardisering. Den internationella standardiseringsorganisationen ISO har utvecklat en modell för kommunikation mellan öppna system. Intresset för modellen är stort fast den ännu inte är färdig det gäller att åstadkomma standard på sju olika nivåer. De omtalade MAP, Manufacturing Automation Protocol som General Motors satsar helhjärtat på, och det tekniska systemet TOP som Boeing går inför, ingår i OSI. Rapporten redovisar hur OSI växer fram och vilka som är aktörer. De sju nivårna beskrivs, liksom situationen i Sverige. Metod: Systematisk faktaredovisning på basen av dokument och intervjuer. Mottagare/Målgrupp: Alla med system- och kommunikationsansvar för framtida dataoch telesystem. Nyhetsvärde: Den aktuella överblickens. Täckning: Ger i allt väsentligt en översikt utan att gå in i detaljer på företagsnivå eller specifika satsningar, utom hos NBS, National Bureau of Standards. Publiceringsdatum: Juni 1988 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 36: Omvälvning i televärlden
Grad av analys: Avsändare: Frilansjournalisten Göte Andersson Datumstämpel: Juni 1988 Innehåll: TEIDOK har gett frilansjournalisten Göte Andersson i uppgift att dokumentera hur företag, hushåll och samhälle i nära framtid kommer att påverkas av de stora förändringar som förestår ifråga om telekommunikationer och ny informationsteknologi. För att kunna beskriva det omfattande problemfältet har red. vänt sig till initierade skribenter och intervjupersoner. Det första kapitlet berättar om den nya internationella konkurrensutsatta marknad som är på väg att skapas. Här presenteras drivkrafterna för den snabba förändringen. Stora företag med omfattande internationella telekommunikationer kommer först att dra nytta av den internationella utvecklingen. Boken berättar om hur flertjänstnätet, på engelska Integrated Services Digital Network (ISDN), kommer att byggas ut i Sverige på 90-talet. Förändringen av teletaxorna och behoven av datautbildning ägnas enskilda kapitel. Boken är ett verk av sex skribenter. Nya författare presenteras med bild i början av varje kapitel. Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Juni 1988 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 37: Expertsystem i Storbritannien
Grad av analys: Avsändare: Peter Docherty. Författaren är verksam vid Statskontoret och vid IMIT, Handelshögskolan och var tidigare ansvarig för Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram. Datumstämpel: Juni 1988 Innehåll: Författaren gör en genomgång av expertsystem och artificiell intelligens (AI) i Storbritannien. De brittiska demonstrationsprojekten på området presenteras, en del i kritisk detalj. Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Juni 1988 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 38: Informationshantering för samhällsservice slå 80 000 till offentliga sektorn
Grad av analys: Skriften är snarare idé- och debattskapande än fullständig och analytisk. Avsändare: Carl-Öije Segerlund, konsult i Svenska Kommunförbundet och Karl-Erik Andersson, direktör i Kommundata. Datumstämpel: Juni 1988 Innehåll: Rapporten kan beskrivas som en analyserande idékatalog där nya tankar om "service management" kombineras med telematikmöjligheter till visioner om nya sätt att ge offentlig främst kommunal service. Medborgare ses i rollerna som klient part i tex. rättsväsendet) eller kund. Tjänstemannen är brukare och han kan "kortslutas" eller få bättre informationsstöd. Servicen kan också mer flexibelt formas efter regioners och individers särart, liksom den kan värderas. Den övergripande roll medborgaren har är dock den som medborgare, d.v.s. deltagare i den politiska processen. Utöver dessa aspekter belyses även nya möjligheter för informationssvaga och handikappade. Rapporten redovisar olika scenarier, för att levandegöra olika idéer, tex. den om "Medborgarkontor". Man har inventerat nationellt förändringsarbete och även samlat material från USA Norge och Västtyskland. Problemområden som granskas är information, integritet teknik och yrkesroll/kompetens. Metod: En modell av serviceverksamhet generellt har lagts över en verklighet av offentliga tjänster. Ur tankar om nya sätt att hantera information och observationer utomlands har en serie idéer genererats och beskrivits. Mottagare/Målgrupp: Politiker med intresse för det politiska systemet och den offentliga, särskilt den kommunala förvaltningen. Regionala och kommunala offentliga organ. Serviceproducenter. Nyhetsvärde: Sammanvävningen av service-tänkande, telematik och olika roller i förmedlingen av offentliga tjänster. Täckning: God på kommunplanet, endast skissartad vad gäller all offentlig service. Publiceringsdatum: Juni 1988 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 39: Telehamnar utveckling och trender
Grad av analys: Författaren är kritisk och ställer olika uttalanden och resultat mot varandra samt ger en bredare bild för att resultaten skall kunna tolkas. Avsändare: Kristina Stenqvist, då konsult i telefrågor. Datumstämpel: Juni 1988 Innehåll: En telehamn är en knutpunkt eller en handelsplats för telekommunikation. Här sammanstrålar optiska fiberkablar och satellitlänkar, här finns tillgång till datorer och datanät här går det att videokonferera. Ofta kombineras telehamnar med andra tjänster, kontorshotell och mötesfunktioner, för att förstärka den regionala och lokala utvecklingen. I sin mest koncentrerade form är telehamnen en intelligent byggnad. Det finns redan ett antal telehamnar, särskilt i tätbefolkade städer där lokal teletrafik genom sin omfattning blivit ett bekymmer. Många fler planeras eller håller på att skapas. Världsföreningen av telehamnar håller årligen konferens och denna rapport redovisar två sådana konferenser, vilket innebär presentation av telehamnar i Japan, USA och Europa. Utvecklingen relateras till dels tekniken (ISDN etc), dels nationella förhållanden (monopol, privatisering). I London finns sålunda två, konkurrerande telehamnar, vilket förbättrat kvaliteten och snabbat på utbyggnaden. Metod: I huvudsak föredrag och material vid konferenser, kompletterat med intervjuer. Mottagare/Målgrupp: Den som är intresserad allmänt av "utvecklingen in i kommunikationssamhället" och regional utveckling. Nyhetsvärde: Bred, aktuell sammanfattning av läget på ett i Sverige föga uppmärksammat område. Täckning: Även utan detaljbeskrivning av varje enskilt projekt är rapporten representativ för utvecklingen vad gäller telehamnar intill slutet av 1987, d.v.s. då företeelsen ännu är ny och i förändring. Publiceringsdatum: Juni 1988 Ladda hem rapport i pdf
Referensdokument J: Informationsteknologi i företag och myndigheter förnyelse eller konservering? Juni 1988
Grad av analys: De olika studierna har mycket olika detaljeringsnivå och det är främst verkstadsföretaget och det stora försäkringsprojektet som är analyserade mer djupgående. Det beror också på projektens olikartade karaktär och utvecklingsstadium. Avsändare: Peter Andersson är forskare vid Tema Teknik och social förändring vid Universitetet i Linköping. Datumstämpel: Juni 1988. Innehåll: Förf. har studerat hur informationsteknik utnyttjas i ett antal praktiska exempel. Ett par av dessa är statliga, fyra industriella. Projekten har avancerat olika långt Det ena statliga systemet är personaladministrativt och detfinnsbla. på Luftfartsverket. Det andra avser rationalisering av den allmänna försäkringens administration och det är ett av Sveriges största ADB-projekt Ett av de tillverkande företagen är ett verkstadsföretag, som utvecklat en datapolicy och bl.a. rationaliserat material- och produktionsstyrning liksom redovisningssystem. Mer översiktligt jämförs också Electrolux, Philips Norrköping och Luxor. Det framstår tydligt att man kan skilja mellan rationella och strategiska överväganden vid teknikvalet. Metod: Forskningsansats inom en begränsad tid och kostnad. Mottagare/Målgrupp: Praktiker som arbetar med att installera datasystem i såväl förvaltning som näringsliv, forskare med intresse av dessa teman. Nyhetsvärde: Kombinationen av olikartade projekt med möjligheter till paralleller. Täckning: Förf. har sökt ge resultaten en vidaretillämpninggenom att öppna möjligheter för olika slags jämförelser. Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Via 11: Optiska medier
Grad av analys: Går så långt tillgängliga data tillåter. Avsändare: Rune Pettersson är forskare vid Stockholms Universitet och utvecklingsansvarig vid Esselte Förlag. Datumstämpel: Januari 1988. Innehåll: Det finns nära hundra olika optiska system för lagring av information. I de flesta handlar det om att en laser gör gropar i lagringsmediet och groparna "avläses" också med laser. Fördelarna är god ekonomi och ofta snabb återsökning av information. Men skälet till variationsrikedomen är att det finns olika avvägningar mellan tex. kostnad, möjlighet att radera, söktid m.m. Dessa spelar olika roll beroende på den konkreta tillämpningen, och rapporten systematiserar skillnader och därmed aktuella och troliga tillämpningsområden. Metod: Systematisk faktaredovisning samt försök att upprätta en taxonomi. Mottagare/Målgrupp: Den som är intresserad av framtidens informationslagring oavsett tillämpning, d.v.s. video, ljud, data m.m Nyhetsvärde: Den unika opartiska översikten. Täckning: X Publiceringsdatum: Juni 1988 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 40: Telematik i Frankrike
Grad av analys: Något varierande, i allmänhet baserad på faktasamling och kritisk diskussion. Avsändare: Agnete Qwerin (red). Red. är numera VD för Utbildningsstiftelsen Futurum. Hennes medresenärer representerar ett tvärsnitt av telematikintressenter. Datumstämpel: Resan gjord i oktober 1987. Innehåll: Detta är en reserapport med tyngdpunkten lagd på den dynamiska franska videotexutvecklingen Minitel. Utöver teleadminstrationens satsning återfinns entusiasm över kostnadseffektivitet från en postorderfirma, erfarenheter från bank och tidning samt från programföretag. Bakgrunden är den sena utbyggnaden av telenätet i Frankrike, som i gengäld gjort den explosiv. Bland andra experiment i denna satsning märks Biarritz bildtelefoni och kabel-TV. Liberaliseringen har fått en egen profil. Rapporttitelns II står för att detta är TELDOKs andra studieresa till Frankrike. Utöver Minitel är det Smart Card och Bull som fått återbesök: det intelligenta kortet har det fortsatt trögt medan alliansen BullHoneywell-NEC avsatt konkret offensiva spår. Metod: Rapporförfattama står dels för egna specifika avsnitt med motsvarande avsnitt som gmnd, dels för subjektiva intryckredovisade separat Mottagare/Målgrupp: Främst videotex-, Frankrike- och Smart Card-intresserade samt de som är engagerade i telesystemets utbyggnad. Nyhetsvärde: Minitel, Biarritz, deltagarnas subjektiva intryck. Täckning: Minitelutvecklingen generellt samt några av dess tillämpningar;i övrigt Paris-baserade exempel och teleutvecklingen från regeringens perspektiv Biarritz-experimentet Publiceringsdatum: September 1988 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 41: Digitalisering i Förbundsrepubliken
Grad av analys: Avsändare: Peter Magnusson (red). Red.är Statstjänstemannaförbundets och TCO:s dataexpert Som sådan har han deltagit i diskussioner och förhandlingar om utformning och införande av datasystem i statsförvaltningen som representant för de anställda. Datumstämpel: Oktober 1988 Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: September 1988 Ladda hem rapport i pdf
Info 7: Utsträckt kommunikation att tänja våra sinnen
Grad av analys: Den korta, översiktliga rapporten tvingar förf. att ange utvecklingens breda linjer men med angivande av specifika tillämpningsexempel och med idéer om framtida utveckling. Avsändare: Claire Forchheimer, numera VD för en läkarmottagning och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Datumstämpel: September 1988 Innehåll: Diskuterar hur vi kan tänja våra sinnen för att på så vis med teknikens hjälp övervinna geografiska och tidsmässiga avstånd. Utgångspunkten är en modell i två dimensionen enkelriktad dubbelriktad kommunikation och individ gmpp. Tonvikten ligger på dubbelriktad eller interaktiv kommunikation och inte minst på möjligheterna att överföra rörlig bild. Beskrivningen är en populär kunskapssammanställning, grundad på artiklar och studiebesök. Metod: Materialet kommer från USA och utgör konsultrapporter, facktidskrifter och produktbroschyrer. Förf. har gjort intervjuer under studieresorna liksom bland forskare på Universitetet i Linköping och på Televerket Mottagare/Målgrupp: Alla med intresse av en bred och aktuell allmän orientering om bild- och mobiltelefon samt andra snabbt föränderliga sätt att kommunicera dubbelriktat gärna i grupp och även med bild Nyhetsvärde: Översiktlighet parad med lättillgänglighet. Täckning: Täcker väl utvecklingens huvudlinjer fram till utgivningstidpunkten. Publiceringsdatum: September 1988 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 42: Kontorsinformationssystem i den offentliga sektorn
Grad av analys: Slutsatsdragningen förs mycket långt flera resonerande och grundligt underbyggda steg. Avsändare: Peter Docherty. Författaren är verksam vid IMIT och var tidigare ansvarig för Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram. Datumstämpel: Oktober 1988 Innehåll: Om staten för att genomföra offentliga tjänster och arbetsuppgifter köper eller stöder inköp av avancerade informationssystem, då kan väl själva urvalet av uppgifter liksom stödet utformas så att inte bara själva jobbet blir rationellare skött utan också upphandlingen ger brittisk industri särskild stimulans? Stimulans på två sätt, genom att ge skjuts åt utvecklingen av nya system, och genom att skapa demonstrationsmöjligheter så att marknaden kan övertygas om att den nya tekniken fungerar. Ett tjugotal sådana projekt definieras inom regeringskansli, kommuner och landsting, statlig industri, myndigheter och verk. Resultat och erfarenheter studerades av konsulter. Det visar sig viktigt att från början veta vad man skall göra och det i varje etapp. Det är väsentligt att matcha samordningsvilja med en organisation som svarar mot den. Den offentliga sektorn är väl värd att satsa på. Men det är viktigt att undvika dubbla budskap. Metod: Författaren har genom regelbundna besök både "hos" experimenten och hos centrala insatser regelbundet följt verksamheten samt studerat all central dokumentation. Mottagare/Målgrupp: Ansvariga för uppläggning av experiment med kontorsinformationsystem av omfattande slag, inte bara inom det offentliga utan även i organisationer och större företag. Nyhetsvärde: I analys och sammanställning. Täckning: Sex av de 21 försöken hade hunnit fullföljas. Dämtöver redovisas ytterligare sju utanför de 21, granskade av en organisation CCTA. Publiceringsdatum: Oktober 1988 Ladda hem rapport i pdf
Via 12: Den automatiserade experten
Grad av analys: Går mycket långt i kritisk bearbetning av bägge delmaterielen. Avsändare: Olov Östberg, Randall Whitakeroch Benjamin Amick, III. Förf. är forskare, Olov Östberg professor, då vid Televerket nu vid Statskontoret. Datumstämpel: Expertsystemen i USA hösten 1987, konferensen alltså i juni 1988. Innehåll: Detta sönderfaller i två delar. Den ena delen är en sammanfattning av en konferens "Culture, Language and Artifidal Intelligence" som hölls i Stockholm i juni 1988. Det blev en kultur- och forskningspolitisk engångsmanifestation som till stor del handlade om det omöjliga i att objektivt avbilda mycket inklusive konferensen. Sammanhang har stor betydelse, nomenklaturer råkar i gungning, mycken kunskap går inte att uttrycka tyst kunskap. Metaforer styr och begränsar därmed också vårt tänkande. Den andra delen är en studie av i vilken mån expertsystem verkligen används i USA .Förf. finner att dessa är grovt överreklamerade och att det finnsen rad vandringshistorier om stora tillämpningar som faktiskt aldrig sett dagens ljus annat än i liten skala, kanske på laboratoriet. Nyckelprocessen, att översätta expertens kunskap till systemet, blir också flaskhals och grundproblem. Metod: USA-studien är en forskargrupps kritiska granskning, konferensrapporten ett urval och en syntes av vad som sades, strukturerat för denna rapportering. Mottagare/Målgrupp: Alla med intresse av expertsystem och artificiell intelligens, dessutom de som intresserar sig för vetbarhets-, kunskaps- och forskningsproblem. Nyhetsvärde: Den kritiska granskningen av expertsystemen är till omfattning och djup närmast unik. Täckning: De mest omtalade expertsystemen i USA vid studiens genomförande har alla granskats. Vad gäller konferensen har av grundläggande skäl bara en viss syntes kunnat göras, och innehållet var givet av konferensprogrammet Publiceringsdatum: Oktober 1988 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 43: Storanvändares erfarenheter av avancerad teleteknik
Grad av analys: Grad av analys: Begränsad av intervjuoffrens kunskap och öppenhet breddad genom de internationella och branschvisa jämförelserna. Avsändare: Tomas Müller m.fl. Förf. är verksamma vid konsultföretaget Holst Vedin Information AB, specialiserat på information om avancerad teknik. Datumstämpel: April 1988 Innehåll: En undersökning av hur stora organisationer mest företag utnyttjar den nya teletekniken. Många talar om dess strategiska effekter, oftast dock utan större konkretion. En av teknikens fördelar är dess smidiga formbarhet. Utbildning är en viktig förutsättning. Investeringar görs ofta utan helhetssyn, styckevis och helt efter vad som är lönsamt Ny teknik adderas till gammal. Tillförlitlighet är A och O, standardisering mycket viktig. Metod: Intervjuer, studier av dokument jämförelser inom branscher. Mottagare/Målgrupp: De som behöver känna till utvecklingslinjer och bedömningar vad gäller stora telebrukares erfarenheter, arbetssätt och planer. Nyhetsvärde: Studiet av just stora användare. Täckning: De viktiga branscherna bland storanvändare finns med,frånsett flygbolag och försäkringsbolag. Publiceringsdatum: November 1988 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 44: TELDOKs Årsbok
Grad av analys: Avsändare: Tomas Müller, Gull-May Holst m.fl. Arbetet har hållits samman av Holst Vedin Information AB (numera Communicativa AB), ett konsultföretag spedaliserat på information om avancerad teknik. Medarbetare har hämtats även från branschorgan och journalistik. Datumstämpel: September 1988 Innehåll: 1987 gav TELDOK ut Telematikens Årsbok. Detta är en uppdatering "en halv årsbok". Statistik och andra tabellmässiga uppgifter har sålunda byggts på men referensramen är tidigare årsbokens. Likaså har namn- och referenslistor, kalendarium etc. förnyats. De kvalitativa, resonerande avsnitten är fårre och kortare och tar upp aktualiteter, bla. utvecklingen i några viktiga länder, forskningssamverkan internationellt liberalisering och standardisering. Metod: Sammanställning av statistik och fakta ur varierande faktakällor, elva svårtillgängliga eller privata. Kompilering av uppgifter om händelser som inträffat etc. Mottagare/Målgrupp: Alla som behöver ett referensverk för utvecklingen inom telematik, d.v.s. tele, datorer, informationsteknik. Nyhetsvärde: Årsbokens och referensverkets. Täckning: Ojämn och betingad av tillgången på statistik, ojämn för tex. programvara, detaljerad vad gäller bankomater m.m. Publiceringsdatum: Supplement 1988 Ladda hem rapport i pdf
Info 8: Datorgrafik och kommunikation
Grad av analys: Den kunniga översiktens. Avsändare: Roland Nameth driver ett konsultföretag för datorgrafik. Vision Rainbow Computer Graphics Consultants. Datumstämpel: November 1988. Innehåll: Beskriver alla slags datorsystem för att "teckna", d.v.s. datorstödd konstruktion, kartografi, bildbehandling, simulering, kontorsinformation och grafisk formgivning samt medicin. De olika funktionella delarna, såsom bildskärmar, inmatningsorgan, minnen och utmatningsorgan behandlas, liksom nätverk och andra telekommunikations frågor. Här finns framskrivningar av utvecklingen både vad gäller pris och användning liksom aktuella kostnadsuppgifter. Grafiskt arbete desktop publishing presentationssystem samt konstruktion CAD behandlas mer i detalj. Metod: En kunnigs kunniga översikt Mottagare/Målgrupp: Alla som behöver en översikt över eller en första introduktion till området datoriserad grafik. Nyhetsvärde: En lättillgänglig, grundläggande och vältäckande översikt. Täckning: Alla väsentliga tillämpningar av datorgrafik i dag; de mest utnyttjade är utförligare beskrivna. Publiceringsdatum: November 1988 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 45: KommunKOM och NorrKOM pilotprojekt och systemintroduktion
Grad av analys: Djupgående men också diskuterande redovisning. Dessa kommer att öka ytterligare med framtida rapporter. Avsändare: Hans Köhler är forskare vid Data- och Systemvetenskap vid Stockholms Universitet Datumstämpel: December 1988. Innehåll: De två KOM-systemen är elektroniska brevlådor och anslagstavlor för kommunalt bruk. Rapporten är den första i en serie, där utvecklingen vad gäller denna nya kommunikationstillämpning kommer att studeras och rapporteras. I KommunKOM har man hunnit gå över från QZs KOM till det "modernare" Portacom. Själva användningen är en besvikelse. Det är svårt att efter nyhetens behag upprätthålla tillräcklig trafik, ha en "kritisk massa" som gör det nödvändigt att titta i brevlådan. Det hänger delvis samman med att det inte finns tillräckligt med terminaler och motsvarande, som gör det lätt att kommunicera. Kostnaderna visar sig också avskräckande. Aktiva konferensledare är ytterligare en svåruppfylld förutsättning. För Kommundata internt har KommunKOM hunnit växa sig betydelsefullt NorrKOM har en positiv utveckling. Därtill bidrar inte minst ett delsystem SkolKOM, som svarar för en tredjedel av NorrKOM. Metod: Faktisk redovisning av vad som sker i nätet inklusive statistik över användningens utveckling etc. Mottagare/Målgrupp: Alla som är intresserade av elekttoniska post- och konferenssystem, samt de som arbetar med telematik i den offentliga sektorn, särskilt kommuner och skola. Nyhetsvärde: Studieområdet i kommuners användning av elektroniska meddelandesystem; serien av "avläsningspunkter" nu och i framtiden. Täckning: Täcker det som rubriken utsäger. Publiceringsdatum: December 1988 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 46: Information Technology Requires Dramatic Organizational Changes
Grad av analys: Föredragshållarnas, d.v.s. djupgående. Avsändare: Göte Andersson (red.). General Motors och Volvo representeras av James Lewandows W resp. Tammo Wellemets, båda med ansvar för resp. företags utveckling inklusive informationsteknikens utnyttjande. Robert C Cole är professor i Michigan med lång erfarenhet av japansk, amerikansk och svensk bilindustri. Percy Tannenbaum och Richard Adler studerar och beforskar bägge det praktiska utnyttjandet av tele- och informationsteknik med Kalifornien som utsiktspunkt Barbara Lucas är konsult marknadsutveckling beträffande teletjänster m m, verk- sam. Massachusetts, medan William A Lucas är rådgivare vad gäller internationella elektroniska meddelandessystem åt västtyska televerket. Datumstämpel: Midsommar 1988 Innehåll: Rapporterar från ett internationellt seminarium sommaren 1988, med temat hur informationstekniken påverkar industriella organisationer och deras arbetssätt Tyngdpunkten ligger på bilindustrin, inte endast General Motors och dess Saturnus-projekt utan också Volvo samt mer generellt japanska tillverkare. Dessutom diskuteras med utförlig statistik och fallbeskrivningar det senaste inom filöverföring (EDI), VAN, intelligenta nät och elektroniska meddelandesystem (som jämförs). Metod: Sammanfattningar av anföranden, ibland av författarna själva ibland av redaktören. Alla inläggen har bearbetas i efterhand av resp. talare. Mottagare/Målgrupp: Beslutsfattare och "policy makers" vad gäller planering, install ation och användning av informationsteknik för hela organisationer, främst tillverkande industrier samt även meddelandesystem och metoder fö rfilöverföring generellt Nyhetsvärde: Dels General Motors planer, dels uppgifter om EDI och elektronisk post dels hela kombinationen av jämförande fakta från olika delar av världen. Täckning: Ett stora organisationers perspektiv, främst industriell produktion. Publiceringsdatum: December 1988 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 47: Standardisering i Storbritannien
Grad av analys: Naturligtvis begränsad till besöksobjekt och intervjuade men inom dessa ramar djupgående. Avsändare: Peter Magnusson och Agneta Qwerin (red.). Av sjutton resenärer bidrar sexton med endera eller bägge av personliga intryck resp. rapport från ett specifikt besök, konferens etc. Bidragen bygger på vederbörandes speciella kompetens inom resp. tema Representationen från offentlig förvaltning var stor. Datumstämpel: Resan gjordes i november 1988. Innehåll: Studieresan genomfördes mot en bakgrund av en tidigare liknande resa 1984. Som titeln utsäger, stod standardiseringsarbetet i centrum, både vid Londonbörsen, inom Storbritanniens "Statskontor" CCTA vid X-Open, understött av Department ofTrade and Industry och inom British Telecom. Vid förra resan var Alvey-programmet högaktuellt, och det var naturligt att se hur det utvecklats. Mest besvikelser men studier vid det kraftfulla SPRU, Science Policy Reserarch Unit, kan ge mer besked i framtiden. British Telecoms konkurrent Mercury bidrog till reseintrycken, liksom liberaliseringens övervakningsorgan Oftel. Vidare finns rapporter från Turing-institutet ett centrum för utveckling av artificiell intelligens och två mässor. Metod: Personliga bidrag från resenärerna. Mottagare/Målgrupp: Den som är intresserad av Storbritannien allmänt samt dess Alveyprogram - d.v.s. användarintierade praktiska IT-satsningar samt den som vill följa standardiseringsarbetet. Nyhetsvärde: Det samlade greppet över offentlig databehandling och telestandardisering samt jämförelsen med läget fyra år tidigare. Täckning: Brittisk offentlig förvaltning med utflykter till forskning men med utlämnande av industrin. Publiceringsdatum: Februari 1989 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 48: Några kommuners och Kommunförbundets användning av system för datorförmedlad kommunikation
Grad av analys: Rapporten går i sin analys längre än till enbart faktaredovisning. Genom att det är en lägesrapport är den ännu inte heltäckande eller slutgiltig. Avsändare: Hans Köhler är forskare vid Data- och Systemvetenskap vid Stockholms Universitet och inte själv engagerad i införandet av de aktuella systemen. Datumstämpel: Utgivning juli 1989. Innehåll: Genom initiativ av KommunData och Umeå Universitet har flera kommuner börjat utnyttja elektroniska meddelande- och mötessystem se också TELDOK Rapport 45. Detta är en lägesrapport från denna verksamhet. Fokus är på Kommunförbundet Sundsvall, Nacka och Umeå. Varje projekt som kommit igång har minst en eldsjäl. När SkolKom drogs ner minskade också hela verksamheten. Problem med systemavbrott skapar negativa attityder till systemet. Metod: Beskrivningen bygger på konferenserna d.v.s. olika typer av statistik och utdrag ur meddelanden/konferensinlägg. Mottagare/Målgrupp: Alla med intresse dels för elektroniska konferens- och kommunikationssystem, dels för kommunikation inom kommun och offentlig verksamhet. Nyhetsvärde: Som lägesrapport mitt emellan TELDOK Rapport 45 och slutrapporten från projektet TELDOK Rapport 55. Täckning: En naturlig begränsning är uppenbarligen att det gäller vissa kommuner, med pionjärintresse, samt en viss typ av konferenssystem med specifika karakteristika. Publiceringsdatum: Juli 1989 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 49: Lära mer i arbetet med bilder över telenätet
Grad av analys: Bygger i stor utsträckning på de intervjuade, som refereras ordagrant ett avslutande kapitel ger också ett svenskt framtidsperspektiv. Avsändare: Mats Utbult är journalist med inriktning på informationsteknikens tillämpningar. Datumstämpel: Juli 1989 Innehåll: I Danmark har man satsat på "hybridnätet", ett telenät med hög kapacitet för informationsöverföring utan att överallt förlita sig på optiska fibrer.I ett omfattande samhällsexperiment har man erbjudit resurser till att driva projekt på basen av denna nya tekniska möjlighet för informationsöverföring, t ex med levande bilder. Fyra tillämpningar beskrivs: veterinärer som snabbare kan hjälpa sjuka djur; utbildning i och på jobbet tex i fabriken; video i lärarpraktik som för samman teoretiker och praktiken och tandläkare som ger bättre vård med röntgenrådgivning. Intressant nog räcker det ofta med "halvrörliga" bilder. Metod: Intervjuer och studier på fältet. Mottagare/Målgrupp: Personer intresserade av praktiska erfarenheter av bildkommunikation;företrädareför de grupper som återfinns i de praktiska experimenten, alltså veterinärer, tandläkare och pedagogiskt engagerade; och intressenter i informationsteknikens "politik". Nyhetsvärde: Tidig introduktion till konkreta resultat av de danska försöken. Täckning: Några konkreta utsnitt ur hybridnätsförsöken, varav det finns flera än de i denna rapport. Liksom fjärrutbildning etc prövats även på andra håll. Publiceringsdatum: Juli 1989 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 50: TELDOKs Årsbok 1989/90
Grad av analys: Begränsad utom vad gäller några valda aktuella temata. Avsändare: Gull-May Host (huvudred.). Personal inom konsultföretaget Communicativa AB,förstärkt med olika specialister. Datumstämpel: Utgiven juli 1989. Innehåll: Statistisk och annan redovisning av vad som händer inom telematik och informationsteknik: telekostnader; tillämpningsområden; integrationen teleteknik-datorer; telefax och elektronisk post OSI, EDI etc; mobil och satellitkommunikation. Tonvikten ligger på svenska fakta inklusive ett kalendarium och förtecknigar över mässor och konferenser samt talare. Referenskapitel är ordlistan; TELDOKs aktuella utgivning; övrig aktuell litteratur. Metod: Statistiksammanställning frå ni stort sett alla relevanta och tillgängliga källor samt försök till analys av ett antal aktuella utvecklingsområden. Mottagare/Målgrupp: Alla med intresse av ett referensverk för informationsteknikens aktuella utveckling sådan den speglas i främst siffror och debatt samt aktiviteter. Nyhetsvärde: Unik sammanställning, naturligtvis med en aktualitet som avtar med tiden vilket inte hindrar att åtskillig statistik är färsk länge. Täckning: Begränsas till där statistik finns tillgänglig vilket inte hindrar att omfånget är ca 260 sidor. Publiceringsdatum: Juli 1989 Ladda hem rapport i pdf
Via 13: SkolKOM ett elektroniskt konferenssystem för skolan
Grad av analys: Långtgående strävan efter att sammanfatta erfarenheterna och att tolka dessa. Avsändare: Monica Andersson var projektledare. Datumstämpel: Genomfördes 1988, rapporten från juli 1989. Innehåll: Det datorbaserade konferenssystemet KOM har utnyttjats för några olika arbetsuppgifter i skolan, såsom erfarenhetsutbyte och debatt, information samt utbildning. Diskussioner bör helst ha en mötesledare. Teman för debatt har varit ämnena ekonomi, svenska, samhällskunskap, datorn i skolan och lärande och kunskap. När det gällde information var denna mestadels enkelriktad, och redovisade nyheter från forskning och utveckling, läromedel och skolans kalendarium. Utbildningen inriktades dels på att lära ut användningen av själva konferenstekniken, dels kommunikation mer allmänt, dels också informationssökning i en referensdatabas. En föreläsning genomfördes via systemet. Resurspersoner behövs om det hela skall fungera. Metod: Diskussioner inom projektgruppen, studier av meddelandetrafiken i konferenssystemet. Mottagare/Målgrupp: Utbildningssystemet personer med intresse för elektroniska meddelandesystem. Nyhetsvärde: Den översiktliga sammanfattningen av ett allsidigt och ganska omfattande experiment. Täckning: Begränsat till just detta försök. Publiceringsdatum: Juli 1989 Ladda hem rapport i pdf
Via 14: Online i Australien
Grad av analys: Grad av analys: Genom författarinnans bakgrund på området djupgående i sin jämförelse Australien-Norden. Avsändare: Elisabet Mickos är expert på databaser och en av de drivande bakom det nordiska nätet Scannet. Datumstämpel: Utgiven i september 1989. Innehåll: En jämförelse visar att marknaden för online-databaser i Norden är mycket mer diversifierad än den i Australien: det finns dubbelt så många baser. Det räcker med sex databasvärdar för att nå fyra femtedelar av de australiska databaserna i Norden skulle det krävas hundratalet Antalet sökspråk uppvisar samma olikhet i struktur, alltså fa ̊i Australien men flera tiotal i Norden. Metod: Författarinnan har gjort studiebesök i Australien och kunnat göra jämförelser mot bakgrund av djupgående kunskaper och erfarenheter från Norden. Mottagare/Målgrupp: Den som är intresserad av utvecklingen av bibliografiska databaser och online-tjänster samt ett litet lands sätt att hantera en internationell informationsresurs. Nyhetsvärde: Specialinriktad rapport från ett i detta avseende okänt land. Täckning: Täcker "hela universum" av bibliografiska online-databaser. Publiceringsdatum: September 1989 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 51: Datorer i småföretag
Grad av analys: Går genom författarens egen erfarenhet utanför den torra enkätredovisningen till tolkning och de fem goda råden. Avsändare: Mats Glader. Författaren är forskare och konsult Datumstämpel: Oktober 1989. Undersökningarna genomfördes 1986-88. Innehåll: Redovisar undersökningar av datoranvändning i småföretag i Västerbotten samt i Växjö-regionen. Dessa företag möter en rad problem; reliefen mellan de två olika regionerna är intressant Slutresultatet av analysen blir en fem punkters lista över vad man, d.v.s. det lilla företaget bör göra: själv sätta sig in i datorområdet-självständigt förankring och involvering av eldsjälar; plan för hela datoriseringen; start i det enkla utan att förlora helhetsbilden; etablering av varaktiga relationer med någon leverantör. Metod: Enkätundersökningar samt personliga erfarenheter av att arbeta med datorinförande i småföretag. Mottagare/Målgrupp: Mindre företag, dator- och tillämpningsföretag samt forskare och "småföretagens vänner". Nyhetsvärde: Ligger dels i undersökningsmaterialet dels i författarens slutsatser och råd. Täckning: Undersökningen som sådan färgas naturligtvis av näringsstrukturen i de regioner där den genomförts. Och varje informationsteknisk tillämpning är ju tidsfärgad. Publiceringsdatum: Oktober 1989 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 52: Informationsteknik i Australien
Grad av analys: I huvudsak en saklig och allsidig beskrivning av dagsläge och planer på valda områden. Avsändare: Tiina Läärä var tidigare verksam vid Statskontoret nu vid Infotech Communicator. Datumstämpel: Resa i slutet av 1988, rapporten från oktober 1989. Innehåll: Australien är ett ungt land, med en befolkning som är dubbla Sveriges, men mycket mer glesbefolkat Informationstekniken borde kunna utnyttjas för att överbrygga avstånd. Här har skett en avreglering och så präglas landet av att det är en förbundsstat För att stötta egen informationsteknisk industri vill man få fram riskkapital, och den asiatiska marknaden tycks närliggande. Den offentliga sektorn är ofta pionjär vad gäller tillämpning av informationsteknik. Digital kommunikation ägnas särskilt intresse. Metod: Mottagare/Målgrupp: I första hand den som är intresserad av politik för informationsteknikens utveckling visavi samhällets, samt av regionala aspekter. Nyhetsvärde: Bortsett från i OECDs rapporter tenderar Australien att glömmas bort, fast landet från svenskt perspektiv har intresse. Täckning: Koncentration på offentliga sektorn och dess åtgärder, inklusive avreglering etc. Publiceringsdatum: Oktober 1989 Ladda hem rapport i pdf
Via 15: Data- och telekommunikationer hur påverkas den regionala utvecklingen? Oktober 1989
Grad av analys: Respektive uppsats strävar efter analys med fallstudier etc. som illustrationer. Avsändare: Stockholms län och Televerket där de tre ansvariga är verksamma Nordqvist och Öberg på Länsstyrelsen, Åkehag på Televerket Stockholm. Datumstämpel: Utgiven i oktober 1989. Innehåll: Stockholms län inrymmer även glesbygd och således åtskilliga frågeställningar kring regional utveckling. Tillsammans med Televerket har man velat belysa vad informationstekniken kan bidra med. Sålunda belyser några av uppsatserna direkt informationsteknikens möjligheter till decentralisering och dekoncentration, liksom dess mer allmänna utvecklingstendenser. Här finns också ett antal fallstudier. I Televerket självt har man prövat med att omlokalisera teletjänstarbete. Utbildning med hjälp av datorer belyses med några exempel. En småföretagare ger en dråplig, och beklämmande, skildring av hur det är omöjligt att ens få besked om informationsteknisk utrustning fungerar smärtfritt samman, eller alls fungerar här dessutom för något så ytligt sett trivialt som sökning i databaser. Televerkets databastjänst presenteras och, som dessert, några olika scenarier för Stockholms- regionens utveckling. Metod: Ett antal författare har anlitats, med uppdrag att skriva på vardera ett område som ligger inom respektive bidragsgivares kompetens. Mottagare/Målgrupp: Intressenter i regional utveckling samt i tele- och informationsteknisk tillämpning mer allmänt. Nyhetsvärde: Inget absolut nyhetsvärde i "primärdata" men inriktningen på Stockholm eller själva uppdragen har i sig lett till nya analyser, baserade på tidigare erfarenheter, fallstudier etc. Täckning: Blir ögonblicksbilder mot bakgrund av författarnas kompetens och inriktning. Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Rapport 53: Tredje generationens distansutbildning
Grad av analys: Grundlig analys av erfarenheterna från beskrivna system. Avsändare: Rolf Carlsson är pedagog och konsult med eget företag. Datumstämpel: Utgiven december 1989. Innehåll: Med tredje generationens distansutbildning avses att lärare och elever liksom elever sinsemellan kan interagera. I centrum för interaktionen finns den datorstödda telekonferensen. En översikt över sådana konferenssystem ges. Pedagogik, studiemiljö, relationer och teknik beskrivs. Ett antal svenska, danska, norska, brittiska, amerikanska och kanadensiska satsningar presenteras; de nordiska är i majoritet Exempel på distansundervisning redovisas. Metod: Övergripande diskussion och analys först beskrivning av konkreta satsningar och erfarenheter sedan. Mottagare/Målgrupp: Intressenter i nya undervisningsmetoder och i datoriserad kommunikation. Nyhetsvärde: Ligger i den stora mängden olika exempel från många länder, och i den sammanfattande analysen av dem. Täckning: Även om det finns fler program än de beskrivna är täckningen god med tanke på den tidpunkt då rapporten är skriven; senare nyheter av typen "groupware" finns inte med. Publiceringsdatum: December 1989 Ladda hem rapport i pdf
Via 16: Telefaxen och användarna
Grad av analys: Teoretiskt och praktiskt djupgående. Avsändare: Christina Lindberg, P G Holmlöv och Karl-Erik Wämeryd. Forskare vid Handelshögskolan. Datumstämpel: Utgiven december 1989. Innehåll: Forskarna har gjort en enkätundersökning (som genomfördes per fax) av hur telefax införskaffas och utnyttjas. Man har sökt göra ett representativt urval av telefaxanvändare och fått en svarsfrekvens på 76 procent vilket är tillfredsställande. En fax köps, den hyrs inte; den används till tio sidor om dagen vilket är medianvärdet Vidare ersätter den telefon, brev och telex och den utnyttjas inte sällan för handskrivna meddelanden. Metod: Enkätundersökning på vetenskaplig grund. Mottagare/Målgrupp: Intressenter i telefaxen och dess utnyttjande liksom i mer allmänna kommunikationsfrågor. Nyhetsvärde: Ett nytt medium, grundligt undersökt Täckning: Enkäten var som sagt representativ vid undersökningstillfället genom den snabba utvecklingen kan möjligen tidigare underrepresenterade kategorier, ökad "faxmognad" e.dyl. ha medfört att en undersökning några år senare skulle ge marginellt annorlunda resultat. Publiceringsdatum: December 1989 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 54: Japanska arbetsplatser
Grad av analys: Strävan till kritisk diskussion, naturlig koncentration till de branscher och de arbetsplatser som besökts. Avsändare: Datautskottet vid LO. Datumstämpel: Resan genomfördes i början av 1989, rapporten är från april 1990. Innehåll: LOs Datautskotthar under drygt två veckor besökt arbetsplatser och studerat hur man där arbetar, inte enbart med datorer och informationsteknik. Fokus låg på sektorerna verkstäder, processindustri, grafiska företag, handel och sjukvård. Beskrivningen bygger på grundliga kontakter "på golvet", d.v.s. med den aktiva personalen. Metod: Utförliga diskussioner med användare av teknik och av hela arbetsplatser. Mottagare/Målgrupp: Den som är intresserad av japanskt arbetsliv. Den som vill få inblickar i tillämpningar av informationsteknik i Japan, i ett större perspektiv. Nyhetsvärde: Ovanligt med djupborrning i det konkreta japanska arbetslivet Täckning: Ett urval av verksamheter. Publiceringsdatum: April 1990 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 55: Datorförmedlad kommunikation i kommunal verksamhet
Grad av analys: Bred analys av problem och slutsatser av försöken. Avsändare: Hans Köhler är forskare vid Stockholms Universitet och icke involverad i införandet av systemen. Datumstämpel: Rapporten utgiven i april 1990. Innehåll: I två tidigare TELDOK Rapporter, nr 45 och 48, beskrev samme författare utgångsläget för försök med kommunal kommunikation med datorbaserade telekonferenser, KOM-systemet samt gav han en lägesrapport en bit in i projekten. Detta är slutrapporten. Det visar sig att för några har detta nya hjälpmedel blivit centralt medan andra blott ser det som perifert. Fördelar är mindre telefonberoende och snabbare kontakter samt nätverk som etableras över vanliga organisatoriska gränslinjer. Ledningsgrupper i några kommuner samt några fackgrupper ser mediet som en viktig kanal. Metod: Intervjuer och studier av "trafik" i systemen, dels statistiskt dels innehållsmässigt. Mottagare/Målgrupp: Kommuner, skolor, den offentliga sektom i dess helhet intressenter i elektronisk kommunikation. Nyhetsvärde: Sammanfattningen av ett antal satsningar på datoriserad kommunikation i offentlig sektor. Täckning: En naturlig begränsning till aktuella experiment och organisationer, under den givna perioden samt med det utnyttjade konferenssystemet. Publiceringsdatum: April 1990 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 56: EDI för miljarder
Grad av analys: Begränsad eftersom vad som ges är en serie ögonblicksbilder. Vissa av bidragsgivarna gör även en analys men då utifrån en spedfik situation, ett speciellt problem. Avsändare: Göte Andersson (red.) är journalist med inriktning på datorer och teleteknik i tillämpning. Datumstämpel: Maj 1990. Innehåll: Beskriver i form av en rad artiklar utvecklingen mot elektroniska dokument EDI. Volvos liksom dess underleverantörers synpunkter är representerade. Skånska liksom byggbranschen. Västtyskland ligger i täten och EDIFACT är snart flygfärdigt. Tull och transporter är centrala i både bil- och annan industri, men blicken riktas även mot bank och försäkring. Ingår i Teldoks Europa-program, Metod: Intervjuer, reportage och vittnesbörd i blandning. Generella faktabakgrunder, om Sveriges handelsberoende och om EDIFACT o dyl, blandas med fallstudier. Mottagare/Målgrupp: Nuvarande och potentiella användare av elektroniska dokument direkt och indirekt, i service och i industri, samt beslutsfattare och myndigheter som berörs av dessa frågor. Nyhetsvärde: Variationsbredden, beskrivningen av Västtyskland och EDIFACT. Täckning: Bilindustri och byggenskap är ju inte samtliga existerande branscher, men representerar en spännvidd. Banker, transporter och tull är centrala serviceinstitutioner för handel inom eller över gränser. Publiceringsdatum: Maj 1990 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 57: Framgångsrik användning av informationsteknologi inom distribution av varor och tjänster
Grad av analys: Författarnas breda perspektiv och djupgående kunskaper gör att analysen är kvalificerad och kritisk. Avsändare: Odd Fredriksson och P G Holmlöv. Författarna är forskare vid Fonden för Handels- och Distributionsforskning vid Handelshögskolan i Stockholm och därmed experter på ämnet. Datumstämpel: Resan gick alltså i april 1989, rapporten utgavs i juni 1990. Innehåll: Rapport från en studieresa till USA i april 1989. Informationstekniken innebär en lång rad möjligheter och risker inom distribution och varuhandel. Det illustreras till exempel av Federal Express' "tunga" utnyttjande av informationsteknik för att registrera, hålla rätt på, sortera och distribuera sina småpaket liksom företagets misslyckade försök att starta en telefaxtjänst. Olika experiment, praktiskt genomförda projekt och införda system beskrivs. Halva skriften behandlar konsumentnära tjänster, såsom från bank, varuhus, dagligvaruhandel etc. En annonsbyrå, ett elektroniskt medium och besök hos forskare finns också med. Avslutningsvis diskuteras vad som talar för och emot butikslös handel respektive teknik i butiken. Studieresan arrangerades av TELDOK Metod: Reserapportens, med beskrivningar av intryck och information från olika besök. Men dessutom en kvalificerad analys med kompletteringar och utblickar av mer generell karaktär. Mottagare/Målgrupp: Alla med intresse av hur varuhandel och distribution kan tänkas utvecklas, liksom även den som vill få impulser beträffande krafter som påverkar regional utveckling, företagsstrategier och logistiksystem. Nyhetsvärde: Visserligen finns temat belyst i författarnas material från hemma institutionen, men konkretisering och popularisering i anknytning till de amerikanska besöken innebär direkt och lättillgänglig beskrivning. Täckning: Studiebesöken under resan är rapportens naturliga fokus. Genom författarnas bakgrund är dock perspektivet åtskilligt bredare. Publiceringsdatum: Juni 1990 Ladda hem rapport i pdf
Via 17: Telecommunications Use and Users Economic And Behavioral Aspects
Grad av analys: Beror på bidragsgivarna, d.v.s. i allmänhet djupgående analys. Avsändare: P G Homlöv (red.). Redaktören är forskare vid Handelshögskolan och sekreterare i TELDOK; de deltagande var i allmänhet forskare från Norden och USA samt OECDs teletekniska guru Gaßmann. Datumstämpel: Seminarium i november 1988, utgivning i augusti 1990. Innehåll: Sammanfattning av ett antal presentationer vid ett intemationellt seminarium. Inom teleområdet ökar produktiviteten stadigt med häpnadsväckande tal. Området genomgår nu en om-reglering, vilket föranleder frågan om de facto-monopol är berättigade, med svaret nej. Den primära informationssektorn tillväxer primärt i stadskärnor, inte "på landet". Utvecklingen tycks, och borde, gå mot enhetstaxa, utan avståndsberoende. Pris tycks vara avgörande för genombrott i masskonsumtion av elektroniska media: under 500 $ och genomslaget är där. Ett scenario för den framtida butiken presenteras också, liksom en allmän modell för acceptansen av nya telemedier. Metod: Sammanfattningar av ett antal bidrag till seminariet Mottagare/Målgrupp: Intressenter i hur ekonomiska och beteendevetenskapligt orienterade forskare kan beskriva införande och acceptans av nya elektroniska media och hjälpmedel, inklusive regionala aspekter. Nyhetsvärde: Ovanlig kombination av djupa analyser av villkor och effekter för genomslag av ny teleteknik. Täckning: Naturlig begränsning till inläggen vid seminariet som av arrangörerna valts för att temat skulle bli allsidigt belyst. Publiceringsdatum: Juli 1990 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 58: Med dörren på glänt
Grad av analys: Avsändare: Christer Asplund och Per Davidsson. Per Davidsson är forskare i företagsekonomi vid Umeå Universitet och expert på nyföretagande; han har summerat en studie utförd av Thomas Tydén. Christer Asplund är konsult vid Sifo Futures med ett förflutet bl a inom utvecklingsfonden i Gävleborg. Datumstämpel: Sifo-studien februari 1989, djupstudien färdig januari 1990. Utgåvan är från oktober 1990. Innehåll: Användningen av informationsteknik i fem småföretag i glesbygd har studerats. Kontakten mellan den som lär och den som lär ut är avgörande för framgång, liksom företagsledningens intresse. Distansarbete förekommer knappast och resandet ökar. Regionkontor har kunnat dras in. En Sifo-undersökning visar att datoriseringen 1989 är ojämnt fördelad den har nått 38 procent av företag med högst fem anställda, 85 procent av sådana med fler än tjugo. När det gäller kommunikation via modem är fördelningen minst lika sned. Av de minsta företagen anser 42 procent att datorn kostar mer än den smakar, mot noll för de med fler än 50 anställda. Regionala skillnader saknas här. Klart mest datoriserad är kategorin "uppdragsverksamhet". 56 procent anser sig ha rutiner som inte lämpar sig för datorisering men i Västernorrlands och Gävleborgs län gav endast 30 procent detta svar. Rapporten redovisar utförligt denna typ av undersökningsresultat. Dessutom finns scenarier, som syntetiserar materialet Metod: Djupstudier av fem mindre företag, SIFO-enkät analys av detta, samt scenarier och resonemang. Mottagare/Målgrupp: Personer med intresse i mindre företagsbehov och beteende. Nyhetsvärde: Kombinationen av brett och djupt. Utvecklingen till scenarier. En hel del av Sifo-materialet just för mindre företag är nytt, särskilt de regionala jämförelserna. Täckning: Fem djupa fallstudier i Malungs kommun har naturliga begränsningar, liksom kompletteringen, en bred enkät med ett betydande bortfall och naturligen svagt statistiskt underlag så fort materialet presenteras i alltför speciella och därmed små undergrupper. Scenarier och rekommendationer får ses som debattinlägg och provokationer till alternativa tolkningar. Publiceringsdatum: Oktober 1990 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 59: Att använda ODETTE på rätt sätt
Grad av analys: Söker beskriva de föroch nackdelar som Odette kan föra med sig, med utgångspunkt från moderna idéer om kapitalrationalisering, JIT etc. Gör dessutom en ansats till en framtidsbeskrivning. Avsändare: Reiner Beck är företagsekonom och forskare vid Institutet för Datorstödd Företagsledning vid Stockholms Universitet. Datumstämpel: Utgiven i november 1990. Innehåll: EDI, EDIFACT och Odette är konventioner för elektroniska dokument, som avser att förenkla, förbilliga och effektivisera dokumenthantering särskilt inom bilindustrin och dess underleverantörssystem. Det finns då ett antal fördelar som kan analyseras, men också problem i form av trösklar för att föra in denna standard. Här beskrivs särskilt de mindre företagens förutsättningar, delvis med utgångspunkt i intervjuer. Metod: Forskarens analys parad med intervjuer och fallstudier av hur Odette införts och används. Ingår i Teldoks Europa-program. Mottagare/Målgrupp: Större och mindre företag som har behov av Odette men även andra former av EDI. Forskare och policymakers med engagemang i frågor kring elektroniska dokument. Nyhetsvärde: Fallstudierna jämte tillhörande analys och framtidsbeskrivning torde vara högaktuella åtminstone ej alltför länge efter utgivningstidpunkten. Täckning: Antalet intervjuade företag är visserligen begränsat men resultaten torde vara någorlunda typiska för bilindustrin. Publiceringsdatum: November 1990 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 60: Bor och jobbar vi annorlunda med data- och teleteknik? Ett seminarium i Nils-Göran Svenssons anda
Grad av analys: Helt beroende av vad respektive föredragshållare bidrog med. Och de två forskarna stod för en mycket kvalificerad och utförlig analys. Avsändare: Mats Utbult är rutinerad journalist med inriktning på arbetsliv och informationsteknik. Datumstämpel: Seminariet hölls i början av 1990 och rapporten utkom i slutet av samma år. Innehåll: Sammanfattning av innehållet i ett endagsseminarium med dels ett par forskare, dels "praktiker" vad gäller utlokalisering av informationstekniskt baserade verksamheter. I England visar det sig att man kan flytta ut verksamheter från stadskärnorna, dock bara till ett begränsat avstånd. Men byggföretag kan börja bearbeta helt nya geografiskt sett marknader, förutsatt att de omorganiserar, kortar leveranstider drastiskt närmar sig kunderna på nytt sätt, etc. I Sverige ser vi långsamma svängningar i förlängningen av boende, fritid, service och arbete. Teleteknik är en av många komponenter i detta. Praktikfallen belyser hur informationseller kunskapsarbetare typ journalister och författare kan driva sin verksamhet var som helst medan databehandling för t ex försäkringsverksamhet kan lokaliseras betydligt längre bort från stadskärnorna oberoende av avstånd från dessa än vad man kunde tro av beskrivningen från England. Metod: Sammanfattningar av de olika inläggen, med en avrundande kommentar från en av deltagarna med stor överblick. Mottagare/Målgrupp: Organisationer, politiker och beslutsfattare med intresse för frågor kring decentralisering och dekoncentration med hjälp av informationsteknik. Nyhetsvärde: Båda forskarnas utsagor men även några av praktikfallen torde ha nyhetsvärde — särskilt kombinationen. Täckning: Innehållet! seminariet som med nödvändighet var begränsat och fokuserat Publiceringsdatum: December 1990 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 61: Gränssnitt människa-dator. Ett amerikanskt perspektiv
Grad av analys: Kritisk granskning av intrycken från besöken. Avsändare: Anders Berg och Lars Hård. Författarna kommer från Statskontoret och har där bl a arbetat med försök med kunskapssystem, det s k Växthuset Studieresan gick i regi av Teldok. Datumstämpel: Studieresa april 1989, utgivning mars 1991. Innehåll: Rapport från en studieresa till USA i april 1989. Temat är olika metoder för att göra datorsystem mer användarvänliga. Företag som IBM, Apple och Xerox har besökts. Hypermedia, d.v.s. olika metoder att skapa och hitta i strukturer "på tvären", inte bara enligt en innehållsförteckning, diskuteras. Det gör också multimedia-verktyg, inklusive inmatning med handskrift som komplement till tangentbord. Datorer och telemedia kan användas för samverkan i grupp. En sådan samverkan kan underlättas av verktyg för att sålla i informationsflödet men sådana har naturligtvis även andra tillämpningar. Utöver nämnda och andra företag har också högskolor som MIT (Sloan School), Stanford och Carnegie Mellon besökts. I ett appendix finns en reserapport från konferensen Computer-Human Interaction 1989. Metod: Reserapportens. Huvudtemat diskuteras i kapitel inriktade på olika aspekter och dellösningar, vartill kommer besöksbeskrivningar, fakta om besöken och gruppdeltagarnas personliga reflektioner. Mottagare/Målgrupp: Alla som vill få en överblick över vad som pågår när det gäller arbete på användarvänliga datorsystem, dels forskare, dels ansvariga för långsiktiga investeringar i informationssystem. Nyhetsvärde: Ett antal av de system och ansatser som beskrivs var inte kända utanför företag och laboratorier när resan gjordes, t ex MITs Object Lens eller Wangs Freestyle. Täckning: Naturlig begränsning till intryck från ett antal studiebesök. Appendix från konferensen vidgar perspektivet. Publiceringsdatum: Mars 1991 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 62: Närhet och avstånd
Grad av analys: Vissa besökta forskare, utredare och konsulter har bidragit med analys, medan besök på installationer naturligtvis bara hinner ge ögonblicksbilder. Gruppens allsidiga sammansättning borgar för kritisk och mångfacetterad analys. Avsändare: Berndt Öquist. Författaren har eget företag i Östersund och arbetar med regionalt utnyttjande av bland annat informationsteknik. Studieresan arrangerades av Teldok. Datumstämpel: Resan gjordes i april 1989. Utgåvan är från mars 1991. Innehåll: Detta är en reserapport från USA och Canada. Inriktningen är informationsteknik utnyttjad för att utjämna regionala skillnader. USA och Canada är varandras kontraster, och Sverige står Canada väsentligt närmare. I det senare landet återfinns en mångfald åtgärder och ansatser för att medge arbete, sjukvård, utbildning m m i glesbygd, inte minst via satelliter. I USA är det vissa delstater eller kommuner som varit aktiva, men mer begränsat t ex i Kalifornien och Colorado. Även informationsteknikens inverkan på decentralisering och "fjärrsamverkan" i företag, t ex Hewlett-Packard, behandlas. Metod: Reserapportens. Mottagare/Målgrupp: Alla med intresse för praktiska erfarenheter och teoretiska idéer om hur informationsteknik kan påverka regional fördelning av arbete och boende. Nyhetsvärde: Den breda täckningen av temat informationsteknik och regional utveckling i USA och Canada. Täckning: På en vecka hinner man blott se ett axplock av de intressantaste företagen, med restriktioner till lokaliseringen. De mest centrala offentliga instanserna har besökts men naturligtvis inte alla delstater etc, heller inte "gräsrotsnivån". Publiceringsdatum: Mars 1991 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 63: Gränsöverskridande strategier för kompetensföretag
Grad av analys: Söker generalisera och förklara på grundval av andra beskrivningar och naturligtvis de egna praktikfallen. Avsändare: Hagge Rilegård och Stefan Thorén är ekonomer, tidigare vid Handelshögskolan i Stockholm, nu hos Sifo Management Group. Datumstämpel: Påbörjades sommaren 1990, utgiven april 1991. Innehåll: Kompetensföretag det är sådana som bygger på kunskap och förmåga men inte på patent eller masstillverkning i stora eller mindre fabriker. Sådana företag borde kunna vara lättrörliga, samtidigt som särskilt de mindre också är utsatta för hårda konkurrenshot. Tre av de företag som bildar grunden för rapporten är renodlat kunskapsinriktade, det fjärde arbetar med unika teletjänster. Dessa företag borde alltså både vara mer utsatta för utländsk konkurrens och samtidigt ha chanser att etablera sig internationellt organiskt genom förvärv eller fusion, eller via allianser och nätverk. Telematiknivån är god men den informationsteknik som utnyttjas är inte särskilt avancerad eller originell. Ingår i Teldoks Europa-program. Metod: Intervjuer i fyra företag; strävan efter förklaringar mot teoretisk och allmän bakgrundsbeskrivning. Mottagare/Målgrupp: Ledningen i mindre och medelstora kompetensföretag; konsulter och andra som stödjer dessa; personer och organisationer som erbjuder informationstekniska tjänster till stöd för kunskaps- och kompetensföretag som går ut internationellt. Nyhetsvärde: Det saknas studier med denna infallsvinkel av svenska kompetensföretag. Täckning: En viss begränsning ligger i antalet företag samt givetvis i att studieområdet befinner sig i snabb utveckling. Publiceringsdatum: April 1991 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 64: Trimmade transporter för att klara det nya Europas krav
Grad av analys: Genom det allsidiga författarlaget finns en hög grad av sakkunskap när det gäller varierade frågor av ekonomisk, logistisk och teknisk natur representerade. Avsändare: Ulf Dahlbäcker, Magnus Swahn, Mats Utbult och Sören Wallinder. Dahlbäcker och Swahn arbetar på transportföretaget ASG, Utbult är journalist och Wallinder finns på Televerket Teletjänster. Datumstämpel: Utgiven maj 1991. Innehåll: Medan många rapporter startar utifrån utnyttjandet av vissa kommunikationsprotokoll eller elektroniska dokument, typ Odette, så är här utgångspunkten ett studium av fem mindre företag som alla är beroende av transporter för sin verksamhet. Hur utnyttjar de elektroniska dokument ? Det visar sig t ex att ett av dem, som gör sågar, åker snålskjuts på ett större företags transporter och därmed sparar kraftigt, trots att godset går omvägar. Övriga företag representerar blommor, bildelar, hemelektronik och trycksaker. Avslutningsvis finns en checklista för andra företag som vill gå över till gods- och informationsflöden med stöd av kommunikation mellan datorer. Ingår i Teldoks Europa-program. Metod: Fem utförliga fallstudier med ett betydande analytiskt kringverk av bakgrundsbeskrivningar och slutsatser. Mottagare/Målgrupp: Den som är intresserad av småföretagens villkor; alla med inriktning på transporter och logistik; de som är nyfikna på ändrade villkor i och med integrationen i Europa. Nyhetsvärde: Allsidigheten och "närgångenheten" vad gäller de fem fallstudieföretagen. Täckning: De fem företagen är ett påfallande allsidigt urval av verksamheter, men de utgör enbart fem. Publiceringsdatum: Maj 1991 Ladda hem rapport i pdf
Via 18: Telematik Datorer Småföretag. En modell för kunskapsöverföring
Grad av analys: Går alltså bakom den vanliga ytliga beskrivningen av småföretagarens oro inför och praktiska problem med att ta till sig datorn. Genomtänkt praktiskt baserad analys. Avsändare: Thomas Tydén har varit projektledare för projektet och arbetar vid Dalarnas Forskningsråd. Datumstämpel: Projektet avslutades 1990, rapporten är från maj 1991. Innehåll: I Malungs Kommun har man arbetat med att införa datorer i mindre företag. Det visar sig krävas ett betydande mått av handledning och kunskapsöverföring. Men det räcker heller inte: en syntespedagogik fick utvecklas, där såväl problemhavare/småföretagare som forskare/konsult bidrar med vardera kunskap och erfarenheter, och vilka framför datorn tillsammans utvecklar ny kunskap. Metod: Rapport från den ansvarige för själva projektet som själv sett hur arbetet utvecklats och bedrivits. Mottagare/Målgrupp: Datorintresserade, mindre företag och "småföretagens vänner". Pedagogiskt intresserade. Nyhetsvärde: Ovanligt projekt även om det finns tidigare studier där man på annat sätt sökt införa datorer i små företag eller undersöka de mindre företagen vad avser deras datormognad. Täckning: Specifik målgrupp, vid en viss tidpunkt (1988-90), speciellt projekt, begränsad region. Publiceringsdatum: Maj 1991 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 65: Dataöverföring, ett steg framåt för brittisk industri
Grad av analys: I huvudsak via de intervjuade samt några av de tekniska utvecklingar som aktualiserats av EDI etc. Avsändare: Fredrik Björnsson arbetade, när han gjorde rapporten, vid det svenska tekniska attachékontoret i London. Nu vid ABB Distribution. Datumstämpel: Studien slutförd hösten 1990, utgiven i juni 1991. Innehåll: Beskriver ett antal ansatser till att i Storbritannien i mindre företag utnyttja elektroniska dokument i samband med transporter och överföring av konstruktionsdata, CAD. I samband med diskussionen av EDI beskrivs British Coals erfarenheter, i anslutning till CAD/ CAM i bilindustrin exemplet Jaguar. Tre mindre företag, varav ett konsultinriktat tjänar som fallstudier,tillsammans med konsortiet "Paperbusters", där avsikten är att så långt möjligt eliminera pappershantering. Ingår i Teldoks Europa-program. Metod: Basen är intervjuer och skriftligt material. Mottagare/Målgrupp: Intressenter i EDI och i mindre företags utnyttjande av detta, samt i utvecklingen av Europa och de brittiska marknaderna Nyhetsvärde: Särskilt Paperbusters men också EDI i Storbritannien generellt Täckning: Begränsat antal fallstudier, som dock valts efter omfattande kontakter med industri och analytiker. Alla de sju företag som valet stod mellan beskrivs. Publiceringsdatum: Juni 1991 Ladda hem rapport i pdf
Info 9: Gods- och informationsströmmar - idag och framtidsdrömmar
Grad av analys: Söker beskriva konsekvenser både nu och i framtiden, såväl vad gäller teknikens som de internationella strukturernas utveckling. Avsändare: Mats Utbult är journalist med inriktning mot informationsteknikens tillämpningar. Datumstämpel: Utgiven juni 1991. Innehåll: En kort och översiktlig rapport om utnyttjandet av elektroniska dokument i samband med transporter. Det finns fem nyckelfaktorer: tid, störningshantering, kostnad för beläggning resp. för administration, samt kompetensutveckling och vardagsrationalisering. Idag utnyttjas transaktionssystem, operativa planeringssystem, uppföljningssystem och styrande informationssystem. Affärsidéer förändras, balansen mellan olika transportslag, liksom transportvolymen, påverkas. - Anknyter till TELDOKs Europa-program och till TELDOK Rapport 64. Metod: Mottagare/Målgrupp: Sammanfattande och överskådligt resonemang samt analys, med basen i ett antal praktikfall som presenteras närmast i bildform. Nyhetsvärde: Den lättlästa översikten. Täckning: Går in på alla olika transportmedel men är ytlig och översiktlig, inte djup eller detaljrik. Publiceringsdatum: Juni 1991 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 66: Distansundervisning för företagsledare
Grad av analys: Författarinnans frågor till deltagare och lärare bygger på pedagogisk och psykologisk praktik och forskning, och vad som lyfts fram av för- och nackdelar bygger på elevers och lärares svar. Avsändare: Lillemor Adriansson är forskare i psykologi vid Göteborgs Universitet Datumstämpel: Besök i USA 1988,1989 och 1990, rapporten utgiven i juli 1991. Innehåll: Ett amerikanskt välrenommerat institut för utbildning av företagsledare bygger i väsentlig grad sin pedagogik på datorstödda telekonferenser. Författarinnan har vistats vid det amerikanska institutet upprepade gånger, första gången under ett halvår, för att studera uppläggning och genomförande. Hon har studerat pedagogiken och intervjuat både kursdeltagare och lärare medan kursen pågått. Ett par europeiska initiativ av likartat slag redovisas kortfattat Metod: Redovisning av kursscheman, intervjuinnehåll etc i jämförelse med andra och tidigare erfarenheter. Mottagare/Målgrupp: Dels pedagoger med intresse för nya grepp, dels den som är inriktad på utveckling av datorstödda telekonferenser, dels kandidater till att delta i utbildningen. Nyhetsvärde: Ett unikt institut en för denna målgrupp unik undervisningsmetod, ej tidigare rapporterad. Täckning: Ett enda, och ett originellt utbildningsprogram, med viss utblick på en svensk och en europeisk motsvarande satsning, den senare alltför färsk för att resultat skall kunna redovisas. Publiceringsdatum: Juli 1991 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 67: Finansiella tjänster i Europa
Grad av analys: Ansatsen är att analysera och dra slutsatser av redovisade erfarenheter. Avsändare: Lillemor Larsson & David A Taylor. David Taylor är brittisk konsult, lillemor Larsson verksam i Vesatel, ett svensk-holländskt företag för specifika teletekniska lösningar. Datumstämpel: Utgivning juli 1991, Innehåll: Beskriver legala aspekter, exempel från mindre och medelstora företag i den finansiella sektorn (inklusive Stockholms Fondbörs och Dow Jones Desktop), databasteknik, nättjänster, tillämpningar för finansiella informationsdatabaser och, i ett särskilt avsnitt, Reuters. Fokus är bank, försäkring och information. Ingår i Teldoks Europaprogram. Metod: Beskrivning av ett antal konkreta affärsidéer och hur dessa utvecklats, vidare av begrepp och referensramar kring dessas fram-och motgångar. Mottagare/Målgrupp: Intressenter i finansiellatjänster, i det europeiska näringslivets utveckling, och i nya sätt att utnyttja informationsteknik. Nyhetsvärde: Området finansiella tjänster, inte minst med inriktningen mot mindre företag och Europa. Täckning: Temat snarare än Europabegränsningen har varit styrande, här finns amerikanska och australiska exempel. Smakprov snarare än heltäckning. Publiceringsdatum: Juli 1991 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 68: Ny informationsteknik nya strukturer
Grad av analys: Som förordet påpekar, är det en aktuell diskussion inom ett område där det åtminstone på ytan sker snabba förskjutningar. Avsändare: Gull-May Holst och Bengt-Arne Vedin. Gull-May Holst är företagsledare inom marknadskommunikation, Bengt-Arne Vedin forskare med inriktning med innovation och informationsteknik. Datumstämpel: September 1991 Innehåll: Att försöka att se hur informationstekniken påverkar företags organisatoriska uppbyggnad. Denna bestäms i mycket av de nya konkurrensfaktorer som gäller,typtidskonkurrens, samt av organisatoriska grepp, typ arbete i nätverk. Informationstekniken spelar en viktig roll i ett kraftspel mellan affärsidén och strategin för företaget som bygger på samspelet med affärsmiljön. De spelregler som existera och deras motsvarigheter i form av uppfattningar om hur den aktuella (affärs)världen fungerar är också av betydelse. Metod: Intervjuer med ett betydande antal företag; studier av ytterligare ett antal via olika dokument samt genomgång av aktuell litteratur vad gäller organisation, konkurrensfaktorer och informationsteknik. Mottagare/Målgrupp: Personer med inriktning mot företagsstrategi, organisation och utformning av bärande konkurrensidéer. Nyhetsvärde: Sammanställning av olika tendenser och beskrivningar som finns i annan litteratur på ett mot informationstekniken vinklat sätt. Täckning: Beskriver de vid rapportskrivningen mest aktuella tendenserna och teknikområdena Publiceringsdatum: September 1991 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 69: Nätverksbildningar för att stödja mindre företag, speciellt inom EG
Grad av analys: Grundlig faktagenomgång, medan intervjuerna av naturliga skäl blott kan bli punktnedslag. Avsändare: Heraldo Sales Cavalcante och Ulf Sävström. Cavalcante är verksam vid Institutet för datorstödd företagsledning vid Stockholms Universitet Ulf Sävström vid Näringsdepartementet. Datumstämpel: November 1991. Innehåll: Rapporten beskriver tre nätverksbildningar som riktar in sig på att betjäna mindre företag. Euro Info Center är ett nätverk av olika organisationer, typ banker och småföretagarcentra, X-Nät är uppbyggt i Gävleborgs län och BC-Net ett tjänstenät för kontakter med konsulter och tänkbara samarbetspartners Ingår i TELDOKs Europa-program. Metod: Utöver beskrivningar av näten finns intervjuer med småföretag i Tyskland, redogörelser för praktiska erfarenheter, en genomgång av EGs satsningar på mindre företag samt av nordiska insatser för EG-information. Mottagare/Målgrupp: Mindre och medelstora företag samt organisationer och företag som på olika sätt intresserar sig för dessa. Nyhetsvärde: Inriktningen på mindre företag. Täckning: De tre angivna näten. Publiceringsdatum: November 1991 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 70: TELDOKs Årsbok 1992
Grad av analys: Avsändare: Gull-May Holst, Jill Melanon, m. fl. Communicativa AB är ett konsultföretag inom marknadskommunikation, som nu sammanställt en fjärde årgång av denna årsbok. Datumstämpel: December 1991. Innehåll: Den årliga statistikgenomgången från hela informationsteknikens fält, inklusive litteraturlista och ordbok samt en kort aktuell krönika. Metod: Sammanställning av från olika källor tillgängligt material, bearbetning till tabeller och diagram. Mottagare/Målgrupp: Alla med intresse av aktuella siffer- och faktauppgifter kring informationstekniken. Nyhetsvärde: En sammanställning av material som inte någon annanstans finns samlat på detta sätt Täckning: Fram till i oktober 1991 tillgängligt material. Publiceringsdatum: December 1991 Ladda hem rapport i pdf
Info 10: Multimedia i ett användarperspektiv
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Januari 1992 Ladda hem rapport i pdf
Info 11: Röstoch talsvarssystem i informationsteknologins tjänst
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Januari 1992 Ladda hem rapport i pdf
Info 12: Nya affärsmöjligheter med faksimil överföring
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Februari 1992 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 71: CSCW A Promise Soon to be Realized? Mars 1992
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Rapport 72: Telematik och handikapp i arbetslivet
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Mars 1992 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 73: I en röd liten stuga nervid sjön vill jag jobba
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Mars 1992 Ladda hem rapport i pdf
Referensdokument K: Utgivning 1981-1991
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: April 1992 Ladda hem rapport i pdf
Via 19: Telesystemet i förvandling
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: April 1992 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 74: Mobil telekommunikation inom skogsbruket
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Juni 1992 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 75: Lönsam logistik med sikte på 2000-talet
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: September 1992 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 76: Teletjänster
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: November 1992 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 77: Telematik för italienska småföretag
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: December 1992 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 78: Närbilder
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: December 1992 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 79: Fler fyllda frakter med elektronisk asfalt - för transportörer på god väg till EGs inre marknad
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: December 1992 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 80: ESPRIT, EUREKA och RACE tre pan-europeiska IT-satsningar
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Februari 1993 Ladda hem rapport i pdf
Via 20: Effektivare godstransporter
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Mars 1993 Ladda hem rapport i pdf
Via 21: Information Technology, Social Fabric
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Maj 1993 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 81: Danskt brobygge pågår
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Juni 1993 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 82: Danmark
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Juni 1993 Ladda hem rapport i pdf
Info 13: Tala i bild
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Juli 1993 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 83: Mänskliga möten med mindre möda
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: September 1993 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 84: Bootstrapping en strategi för att förbättra förmågan till bättre förmåga
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: November 1993 Ladda hem rapport i pdf
Via 22: Electronic Publishing elektronisk förlagsverksamhet
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: December 1993 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 85: Vård och råd på tråd. Reportage om distansdiagnostik och telemedicin...
Grad av analys: Bygger på de intervjuade experterna som är de som står närmast pionjärtillämpningarnas verklighet; detta kan möjligen sägas begränsa den överblick som kanske ännu ingen har men som dock kompletteras genom konferensmaterialet. Avsändare: Mats Utbult ärjournalist med inriktning på data, tele och elektronik. Datumstämpel: December 1993. Innehåll: Reportage och analyser utgångspunkt från en nordisk konferens om medicinsk vård och medicinska undersökningar på distans och med stöd av modern informationsteknik. Utöver konferensinnehållet har författaren besökt ett antal praktiska installationer och intervjuat de ansvariga för att få del av deras erfarenheter. Möjligheterna till överföring även av mycket informationsrikt material typ röntgenbilder ger nya möjligheter. Metod: Det initierade reportagets. Mottagare/Målgrupp: Den som har behov av att ta del av aktuella och praktiskt tillämpade utvecklingstendenser vad gäller informationstekniskt och särskilt teletekniskt stöd för medicinsk behandling och vård. Nyhetsvärde: En ögonblicksbild av ett fält som befinner sig i relativt snabb utveckling. Täckning: Aktuell vid rapporteringstidpunkten dvs hösten 1993. Publiceringsdatum: Februari 1994 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 86: TELDOKs Årsbok 1994.
Grad av analys: Korta beskrivningar av innehåll i, länkar mellan och problem med statistikavsnitten; specialistkapitlen är mer ingående analyserande. Avsändare: Gull-May Holst (red). Gull-May Holst är konsult och veteran på att sammanställa denna årsbok. Datumstämpel: Utgiven i början av 1994; den engelska upplagan, utgiven i juni 1994, innehåller nio sidor appendix. Innehåll: En aktuell beskrivning, framförallt i form av Statistik, av telekommunikationer och informationsteknik i Sverige i ett internationellt perspektiv. Några branscher är specialbehandlade, t ex handel, turism, EDI, IT 2000 (en utredning inom dåvarande industridepartementet), den personliga digitala assistenten. Den engelskspråkiga upplagan har än mer tonvikt på "Sverige i världen", dvs mindre av rent internationell statistik. Metod: Statistik ur svenska och internationella källor, expertbeskrivningar, presentationer från olika telekomoperatörer i Sverige (skrivna av dem själva). Mottagare/Målgrupp: Alla med behov av en aktuell uppslagsbok över informationsteknik med tonvikt på telekommunikation och tillämpningar. Nyhetsvärde: Aktuell till i början av 1995. Täckning: Statistik fram till hösten 1993, den engelskspråkiga utgåvan har ett appendix från april 1994. Publiceringsdatum: December 1993 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 87: Informationsteknik och handikapp
Grad av analys: Detaljerad och djupgående utan att vara obegriplig. Avsändare: Olle Dopping är veteran som datakonsult, på senare år med särskild inriktning mot handikappade; han har för några år sedan skrivit en engelskspråkig rapport med motsvarande inriktning som denna men mycket av materialet här är nytt. Datumstämpel: Färdigställd i februari 1994, utgiven i mars 1994. Innehåll: En systematisk beskrivning av alla olika aspekter av hur informationsteknik kan utnyttjas för att förbättra situationen för handikappade av skilda slag, inklusive ett par författarens egna förslag till utvecklingsinsatser. Metod: Systematisk beskrivning i form av relevansträd, med några korta tänkta praktikfallsbeskrivningar. Mottagare/Målgrupp: Alla med intresse för hjälpmedel för handikappade. Nyhetsvärde: Fullständighet kombinerad med aktualitet. Täckning: Aktuell, inklusive (begränsade) spekulationer om utvecklingstendenser. Publiceringsdatum: Mars 1994 Ladda hem rapport i pdf
Via 23: Gruppvara i praktiken.
Grad av analys: Begränsas av studenterans erfarenhet samt den insats man kan vänta av en tiopoängsuppsats; utgår i mycket från de studerade företagens erfarenheter. Man kommer fram till att det går att skilja på en partiell och en total gruppvaru miljö. Avsändare: Ola Bengtsson. Peter Brost, Tommy Ferk. Författarna har gjort detta som ett examensarbete på systemvetenskaplig linje vid ADB på Lunds Universitet. Datumstämpel: Examensarbetet framlades i juni 1993. Innehåll: Granskning dels av olika produkter för "groupware", gruppvara, dels hur ett antal företag i praktiken nyttjar dessa, vilka synpunkter och erfarenheter de har, etc. Metod: Intervjuer och på dessa baserad analys. Mottagare/Målgrupp: Alla som överväger att inskaffa och använda gruppvara liksom naturligtvis de som forskar eller studerar området. Nyhetsvärde: Tidig svensk empirisk studie av ett område i snabb utveckling. Täckning: De produkter som studerats (och som kunnat studeras) är Lotus Notes, Fumres Team och Windows for workgroups. Fyra företag som umyttjar gruppvara ingår sedan i studien. Publiceringsdatum: Mars 1994 Ladda hem rapport i pdf
Via 24: Tvåvägs multiakommunikationer i USA.
Grad av analys: Begränsad, delvis fömedlad via intervjuuttalanden från personer med erfarenhet och överblick. Avsändare: Hans Sandberg är journalist, rapporterande från USA för ett antal svenska tidningar och tidskrifter. Datumstämpel: Januari 1994. Innehåll: En faktaspäckad rapport om olika typer av multimediasystem samt hur utvecklingen nu tycks på väg att ta fart, speciellt inom näringsliv och utbildning men även inom hälsovård, myndigheter och underhållning. Metod: Intervjuer och litteraturfakta från aktuell affärs- och teknisk press samt rapporter. Mottagare/Målgrupp: Den som vill ha en översiktlig men ändå detaljerad beskrivning av den amerikanska utvecklingen inom multimedia. Nyhetsvärde: Närbild med många detaljer men också bredd från ett dynamiskt utvecklingsfält. Täckning: Omfattande, med den naturliga reservationen på ett snabbrörligt område att det gäller vid rapporttidpunkten. Publiceringsdatum: Mars 1994 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 88: Arbete i nätverk och förändrad näringsstruktur.
Grad av analys: Analys både av vad som nyttjas och vad som inte används samt varför. Avsändare: Heraldo Sales Cavalcante. Cavalcante är forskare och lärare vid Institutet för Datorstödd företagsledning vid Stockholms Universitet. Datumstämpel: Utgiven maj 1994. Spritel fick priset 1991. Innehåll: Beskriver hur ca 400 mindre företag i Baskien i norra Spanien samverkar i ett nätverk Spritel, mot en bakgrund av hur ett par sådana nätverk i Sverige arbetar, Wesmet i Västsverige, Sydnet i södra delen av vårt land och med inriktning mot EG-frågor. I Spanien visar sig småföretagskonsulterna vara bland de främsta användarna. Metod: Djupintervjuer med ett par företag i Spitel, telefonintervjuer med ytterligare ett antal. Material i samband med att Spritel fick europeiskt pris för det bästa europeiska projektet inom IT. Mottagare/Målgrupp: Målgruppen kan definieras som "småföretagens vänner" dvs utvecklingsfonder, handelskammare. Exportrådet, banker, småföretagskonsulter, Nutek, universitet. Televerket etc. Nyhetsvärde: Beskrivning på basen av intervjuer på "originalspråket" — av ett på europeisk nivå prisbelönt IT-projekt. Täckning: Spritel har 2900 användare varav 400 småföretag. Ungefär en tiondel är klassade som aktiva. En betydande och troligen representativ del av dess har intervjuats. Publiceringsdatum: Maj 1994 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 89: Office Information Systems in the United States and Sweden.
Grad av analys: Djupgående och på solida historiska fakta grundad analys, främst genom jämförelser mellan företag och över tiden. Avsändare: Alan Purchase är amerikansk konsult inom informationsteknik, speciellt datoranvändning, med ett förflutet inom SRI International och, som sagt, med tidigare TELDOK-rapporter med samma inriktning bakom sig. Datumstämpel: Intervjuer hösten 1992, utgivning maj 1994. Innehåll: En beskrivning av utvecklingen vad gäller system för kontorsinformation baserad på tre tidigare intervjuserier för TELDOK; det handlar alltså om förändringar över mer än tio år, med delvis samma företag och organisationer som studieobjekt. Metod: "Fallstudier" av system för kontorsinformation i tretton företag och en organisation (Riksdagen). De tidigare intervjuerna gjordes 1983, 1986 och 1989. Mottagare/Målgrupp: Beslutsfattare och kvalificerade användare av informationstekniska system främst i större företag och organisationer. Nyhetsvärde: Det historiska svepet och hithörande djupare analys och perspektiv. Täckning: Tillverkande företag med mycket olikartad inriktning; banker; detaljhandel — djupågående fallstudier med sådanas fördelar och begränsningar. Publiceringsdatum: Maj 1994 Ladda hem rapport i pdf
Info 14: Mobila telekommunikationer en handbok.
Grad av analys: Uttömmande vad gäller dagsläget, summarisk vad gäller olika framtida kodningssystem och andra mer tekniska detaljer. Avsändare: Bengt G Mölleryd. Mölleryd är forskare och doktorand på Handelshögskolan, där han forskar kring just mobiltelefonins utveckling. Datumstämpel: Våren 1994. Innehåll: En översiktlig rapport över rubrikens tema, som alltså inte enbart omfattar mobiltelefoni men även mobil radio, mobila data, personsökning, sladdlösa telefoner etc. Metod: Den beskrivande översiktens fullständiga och systematiska genomgång. Mottagare/Målgrupp: Alla med behov av en översikt över totalbilden vad gäller mobil kommunikation, inklusive en analys av den troliga framtida utvecklingen. Nyhetsvärde: Den täckande och lättillgängliga översiktens. Täckning: Tar alltså upp de flesta aspekter av mobil kommunikation, dock ej positionering med GPS. Publiceringsdatum: Maj 1994 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 86E: The TELDOK Yearbook 1994.
Grad av analys: Korta beskrivningar av innehåll i, länkar mellan och problem med statistikavsnitten; specialistkapitlen är mer ingående analyserande. Avsändare: Gull-May Holst (red). Gull-May Holst är konsult och veteran på att sammanställa denna årsbok. Datumstämpel: Utgiven i början av 1994; den engelska upplagan, utgiven i juni 1994, innehåller nio sidor appendix. Innehåll: En aktuell beskrivning, framförallt i form av Statistik, av telekommunikationer och informationsteknik i Sverige i ett internationellt perspektiv. Några branscher är specialbehandlade, t ex handel, turism, EDI, IT 2000 (en utredning inom dåvarande industridepartementet), den personliga digitala assistenten. Den engelskspråkiga upplagan har än mer tonvikt på "Sverige i världen", dvs mindre av rent internationell statistik. Metod: Statistik ur svenska och internationella källor, expertbeskrivningar, presentationer från olika telekomoperatörer i Sverige (skrivna av dem själva). Mottagare/Målgrupp: Alla med behov av en aktuell uppslagsbok över informationsteknik med tonvikt på telekommunikation och tillämpningar. Nyhetsvärde: Aktuell till i början av 1995. Täckning: Statistik fram till hösten 1993, den engelskspråkiga utgåvan har ett appendix från april 1994. Publiceringsdatum: Juni 1994 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 90E: Telecottages, teleworking and telelearning.
Grad av analys: Kritisk, positiv analys grundad på egen verksamhet, försök till framskrivning in i framtiden. Avsändare: Lilian Holloway är VD för Telestugan i Ammamäs. Datumstämpel: Symposiet ägde rum i månadsskiftet november-december 1993, rapporten utgiven i juni 1994. Innehåll: Rapporten bygger på ett internationellt symposium "Telecottage 93" i Australien samt på intervjuer med deltagare där, plus en lägesbeskrivning över de svenska telestugornas situation just nu. Beskrivningen går särskilt in på telearbete i Australien och Japan samt på hur man gör när man kommer i gång med telestugor i dessa två länder samt i Finland och England. Distansutbildning har sitt eget avsnitt. Författarinnan ger dessutom en framtidsbild. Metod: Konferensrapport plus intervjuer, allt med basen i egna erfarenheter. Mottagare/Målgrupp: Personer engagerade i telestugor, grannskapscentraler och telehamnar, distansutbildning och fjärrarbete. Nyhetsvärde: Aktuell intemationell bild från verksamhetsområdet telestugorfjärrarbete. Täckning: Naturligen begränsad till konferensen men kompletterad med det svenska läget. Publiceringsdatum: Juni 1994 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 90: Telestugor, telearbete och distansutbildning.
Grad av analys: Kritisk, positiv analys grundad på egen verksamhet, försök till framskrivning in i framtiden. Avsändare: Lilian Holloway är VD för Telestugan i Ammamäs. Datumstämpel: Symposiet ägde mm i månadsskiftet november-december 1993, rapporten utgiven i juni 1994. Innehåll: Rapporten bygger på ett internationellt symposium "Telecottage 93" i Australien samt på intervjuer med deltagare där, plus en lägesbeskrivning över de svenska telestugornas situation just nu. Beskrivningen går sänkilt in på telearbete i Australien och Japan samt på hur man gör när man kommer i gång med telestugor i dessa två länder samt i Finland och England. Distansutbildning har sitt eget avsnitt. Författarinnan ger dessutom en framtidsbild. Metod: Konferensrapport plus intervjuer, allt med basen i egna erfarenheter. Mottagare/Målgrupp: Personer engagerade i telestugor, grannskapscentraler och telehamnar, distansutbildning och fjärrarbete. Nyhetsvärde: Aktuell internationell bild från verksamhetsområdet telestugorfjärrarbete. Täckning: Naturligen begränsad till konferensen men kompletterad med det svenska läget. Publiceringsdatum: Juni 1994 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 91: NII -USAs elektroniska motorvägar, alias Infobahn.
Grad av analys: Här konstrasteras de många motsägande uppfattningarna om vad utvecklingen kan bära i sitt sköte mot varandra, med de olika aktörernas, bedömarnas och analytikernas utgångspunkter redovisade. Avsändare: Gull-May Holst och Bengt-Arne Vedin. Gull-May Holst och Bengt-Arne Vedin är forskare och konsulter med inriktning på IT samt innovation. Datumstämpel: Rapporten färdigskriven vid utgången av april, utgiven juni 1994. Innehåll: Ett reportage om utvecklingen i USA av idéerna om elektroniska motorvägar the National Information Infrastructure som läget var våren 1994. Tonvikten är på lagstiftningsprocessen, dvs presidentens initiativ och Kongressens behandling av lagförslag. Metod: Intervjuer med nyckelpersoner, genomgång av en stor mängd skriftligt material, från olika hand- och reportageböcker till vittnesmål i Kongressen och andra policy-dokument. Mottagare/Målgrupp: Den som vill förstå särskilt de amerikanska utgångspunkterna och den amerikanska diskussionen vad gäller elektroniska motorvägare eller "Infobahn". Nyhetsvärde: Samlad bild av diskussionen om elektroniska motorvägar i USA men ingen bild av motsvarande i Europa eller Sverige. Täckning: Rapporten går fram till och med april 1994 och bör täcka de väsentligaste principerna men naturligtvis inte vad som timat i lagstiftningsprocesssen eller i företagens agerande efter denna tidpunkt. Publiceringsdatum: Juni 1994 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 92: Japan teknik, slagord, genomförandekraft.
Grad av analys: Snarare reportagets ytliga jämförelse mellan olika infallsvinklar, inklusive utnyttjande av observationer från TELDOKs två tidigare Japan-rapporter från resor 1985 och 1986, än djupgående. Avsändare: Bengt-Arne Vedin. P G Holmlöv, Gull-May Holst, Anna Karlstedt (red). Redaktörerna liksom resenärerna är forskare, företagare, tjänstemän och skribenter med inriktning på informationsteknik. Datumstämpel: Resa i november 1993, utgivning juni 1994. Innehåll: Rapportering från en studieresa till informationsteknikens Japan i november 1993; speciellt fokus bl a på avancerad forskning typ virtuell verklighet, användarvänliga tekniska system och aktuella produktionssystem typ i bilindustrin. Metod: Drygt fyrtio besök på företag och institutioner, genomförda i grupper med två till sju deltagare; totala antalet resenärer femton. Mottagare/Målgrupp: Alla som önskar en ögonblicksbild av den varierade och vid besöket delvis omprövande IT-verksamheten i Japan. Nyhetsvärde: Insidesbilder från japanska företag och laboratorier samt jämförelser däremellan. Täckning: Naturligen begränsad till besöksobjekten samt kompletterande litteraturuppgifter. Publiceringsdatum: Juni 1994 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 93: Den svenska marknaden för online, audiotex och CD-ROM framväxt, nuläge, utveckling och trender.
Grad av analys: Grundlig diskussion, inklusive bakgrundsbeskrivningar, frågetecken som "varför inte videotex?", konkurrens och synergi CD-ROM gentemot online. Avsändare: Lars Klasén & Anders Olofsson. Lars Klasen (skriver om textbaserade databaser, offentliga register och CD-ROM) är verksam inom konsultföretaget Sema Group InfoData och Anders Olofsson (finansiella tjänster, videotex, audiotex) vid Telias Informationscenter. Datumstämpel: Utgiven i mars 1995. Innehåll: Beskriver framväxt, nuläge, utveckling och tendenser med utgångspunkt från onlinemarknaden. Det är den första samlade och utförliga redogörelsen för hela den svenska marknaden för publika databaser. Audiotex och CD-ROM har tagits med eftersom det även här ofta handlar om samma typ av information och de innebär alternativa distributionsvägar. Metod: Författarnas egen datainsamling, uppskattningar baserade på en mångfald intervjuer inom branschen liksom på publicerat material. Mottagare/Målgrupp: Användare av databaser, alltså informationssökare som bibliotekarier och andra informatiker, forskare, utredare, journalister. Nyhetsvärde: Unik rapport eftersom det är den första samlade och rejäla redogörelsen för hela den svenska marknaden på ett område som saknar officiell statistik. Täckning: Onlinetjänster som säljer information och informationssökning, däremot omfattas inte det som är gratis. Heller inte elektronisk post, bank-, rese-, resultat- eller beställningstjänster. Publiceringsdatum: Mars 1995 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 94: Myter om IT.
Grad av analys: Kritisk, positiv och ibland provokativ analys grundad på egen verksamhet samt på deltagarnas kritiska granskning av ett preliminärt manuskript på ett seminarium hösten 1994. Avsändare: Bengt-Arne Vedin har doktorerat på innovation bland annat inom IT och är generalsekreterare i Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer samt ledamot av TELDOK Redaktionskommitté. Datumstämpel: Rapporten färdigskriven i januari 1995. Innehåll: Beskriver femton vanliga myter om IT. Dessa kan delas in i olika kategorier, t ex sådana som hänger samman med att "investeringar i IT" är kvalitativt annorlunda jämfört med traditionella investeringar. Det finns också extrapolationer av erfarenheter till exempel från franska Minitel eller amerikansk bildtelefoni som riskerar att leda fel. Och ITs kraftfullhet lurar oss ibland till övertro. Metod: Beskrivning av myterna plus analys av hur de uppstår och sprids, deras inbördes samband och hur de kan hanteras. Mottagare/Målgrupp: Personer med ansvar för IT-verksamhet, särskilt för beslut om inriktning och uppläggning av denna, inklusive investeringar på organisations- eller samhällsnivå. Nyhetsvärde: Kopplar företeelser inom IT-området till förekomsten av allmänt omfattade föreställningar som är svårutrotade och liksom sprider sig själva, s k memer, och visar hur dessa hänger samman i större mönster, memomer. Täckning: Seminariet med det preliminära manuskriptet som underlag bidrog till att öka antalet myter som bedömdes värda att ta upp. Publiceringsdatum: April 1995 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 95: Tillväxtföretagen och de teleanknutna informationssystemen.
Grad av analys: Den strukturerade telefonenkäten ger en mångfald infallsvinklar, såsom typen av företag tillverkande, handel, tjänster liksom deras storlek. Därutöver problematiseras inte begreppet "tillväxtföretag". Avsändare: Patrik Bolander & Roland Steen. Båda författarna har varit konsulter i ett företag som specialiserat sig på att studera och ge råd till tillväxtföretag, Ahre & Partners. Roland Steen är nu avdelningschef vid NUTEK. Datumstämpel: Studien genomförd vintern 1994-95. Innehåll: Innehåller dels en utförligare beskrivning av hur fem "tillväxtföretag" — definierade som sådana som växer med mer än 20 procent i volym per år i minst fem år använder teleanknutna informationssystem, dels en serie telefonintervjuer med trettio företag i samma kategori. Resultaten analyseras. Metod: Fem fallstudier samt trettio strukturerade telefonenkäter. Mottagare/Målgrupp: Läsare som vill se hur företag som sätter tillväxten i centrum, och som lyckas med att växa snabbt, beter sig visavi informationsteknik som verktyg. Nyhetsvärde: Ahrens & Partners har genomfört en rad studier av tillväxtföretag men detta är den första rapporten av sitt slag, en studie av hur denna kategori av företag utnyttjar ny teknik. Täckning: De fem praktikfallsföretagen är börsföretaget OM-gruppen, tvättföretaget Tvättman, luftutsugsföretaget Nederman, transportföretaget DHL och försäkringsföretaget Skandia AFS, av de 30 intervjuade företagen är sju tjänsteföretag, tjugo tillverkande och tre handelsföretag. Publiceringsdatum: Maj 1995 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 96: Sett och Hört via bildkommunikation.
Grad av analys: Djupgående i de enskilda fallen; dessa valda som representativa och givande ur ett större urval; sammanfattande generella slutsatser. Avsändare: Susanne Johansson & Susanne Stenbacka. Susanne Johansson och Susanne Stenbacka är doktorander vid Kulturgeografiska nstutionen vid Uppsala Universitet. De har tidigare gjort en rapport om interaktiv bildkommunikation 1991. Rapporten utgiven i samverkan mellan TELDOK och REK, Riksföreningen för Elektronisk Kunskapsöverföring. Datumstämpel: Mars 1995. Innehåll: Beskrivning av bildkommunikation inom tre företag, fem utbildningsanstalter, i ett par fall av forskning och teknikspridning samt tre olika "samhällsprojekt". Erfarenheterna sammanfattas och tekniken beskrivs översiktligt. Det finns även en kort framskrivning för områden som rättsväsende, försäkringsbolag, handikapphjälp och distansarbete. Metod: Fallstudier på basen av en större översikt över kända tillämpningar. Mottagare/Målgrupp: Den som vill få en grundlig bild av praktiska erfarenheter av bildkommunikation, inklusive konstateranden som att ansiktsfärgen på skärmen i bildtelefonsamtal eller som att man på en enda åttaveckorskurs sparade en halv miljon, etc. Nyhetsvärde: Aktuella fallstudier av praktiska tillämpningar av bildkommunikation. Täckning: Naturligen begränsad till fallen men samtidigt är dessa valda som representativa bland ett större antal. Publiceringsdatum: Juni 1995 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 97: Våga Vara Visionär. Om att använda videokonferenser idag och imorgon.
Grad av analys: Detaljerad beskrivning av praktiska tips. På motsvarande sätt detaljerad återgivning av status för olika steg i standardiseringen. Avsändare: Tiina Läärä är konsult. Datumstämpel: Rapporten är daterad maj 1995 men framskrivningen fram till 1997 är väl underbyggd. Innehåll: En såväl teknisk som marknadsinriktad rapport om videomöten, bl a om standardisering, utvecklingstrender i stort, dvs vad gäller användningen och vad gäller "bordssystem". Vidare beskrivs vilka som driver på bl a leverantörer, EU, nätoperatörer. Ett särskilt kapitel handlar om utbildning via video. Illustrerad. Metod: Detaljerad faktabeskrivning på basen av insamlade dokument och intervjuer. Mottagare/Målgrupp: Var och en med intresse för att undersöka om bildkommunikation är en elektronisk kommunikationsteknik för hans/hennes organisation. Nyhetsvärde: Aktuell och detaljrik bild från ett område i snabb utveckling. Täckning: Beskrivning av teknik och användningsområden vid tiden för rapportskrivandet. Mindre avseende är fäst vid samspel med andra elektroniska kommunikationsmöjligheter. Konkreta fallbeskrivningar finns i kortform (Electrolux; läkare; shopping; ett konsultföretag som jobbar med CAD), vilket naturligtvis innebär att inte alla typer av specialsituationer kan finnas med i denna form. Publiceringsdatum: Juni 1995 Ladda hem rapport i pdf
Via 25: Informationstekniken nu, då, sedan.
Grad av analys: Avsändare: Bengt-Arne Vedin (red) & Mats Fridlund (nedtecknare). Paul Saffo är framtidsanalytiker vid kaliforniska Institute for the Future, Stig Hagström universitetskansler och medskapare till IT först på Uppsala Universitet, senare vid det berömda Xerox PARC, Rune Pettersson utbildningschef vid Ellemtel, tidigare mediautvecklare vid Esselte samt knuten som gästforskare till svenska och amerikanska högskolor, Michael Lindgren har doktorerat på den svenska 1800-talsdatorn, tillverkad av far och son Scheutz, Madeleine von Heland är konstvetare och framtidsanalytiker, Bo Göranzon forskare kring det praktiska intellektet, Mattias Söderhielm nybliven civilingenjör och datorveteran som studerat i Silicon Valley och kommersialiseringen av Internet, Eric Dyring forskningspopularisator, tidigare museichef, fotograf och geokosmofysiker. Datumstämpel: Seminarium 25 oktober 1994 på Tekniska Museet i Stockholm. Innehåll: Rapport från ett dagslångt seminarium med åtta talare kring IT historiskt, nu och i framtiden. Hur kan vi förstå denna teknik, vem skapar den och kan vi föratse dess utveckling? Vad finns att lära av historien? Ställer IT genom sin utvecklingstakt speciella krav och problem eller är detta en chimär? En paradox är att utvecklingen först i själva verket tar längre tid än man tror och besvikelsen därmed sedan leder till en alltför pessimistisk syn. Metod: Forskare, debattörer och analytiker som beskriver resultat av egna studier eller självupplevda utvecklingsskeenden. Rapporten presenterar inte inläggen ett och ett för sig utan redaktören har klippt samman de olika talarnas inlägg efter ett antal teman; historia, nutid, framtid, problem med att skriva historien, problem med att förutse framtiden, vad driver de individer som står för IT-utvecklingen? Mottagare/Målgrupp: Alla som är interesserade av att granska och diskutera vilka krafter som styr IT-utvecklingen. Nyhetsvärde: Unik rapport vad gäller bredd på infallsvinklarna och talarnas bakgrund. Täckning: Mer av historiskt långa svep och analys av utvecklingskrafter. Publiceringsdatum: Juni 1995 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 98: Företagande i informationsteknologi. Erfarenheter från fyra fall: Telebild, Trans Net, Minitel och Tele Guide.
Grad av analys: Författaren har uppenbarligen grundliga insikter i detalj av tre av projekten eftersom han varit med om att leda dem. Priset kan vara svårigheten att se samma projekt "utifrån". Analysen utgår från en hel mängd infallsvinklar. Avsändare: Göran Asplund är ekonomie doktor i organisationslära, både forskare och företagare. Datumstämpel: Analysen slutförd i maj 1995. Innehåll: Beskriver och söker analysera författarens erfarenheter från fyra fall av datakommunikationssystem med ambitioner till bred spridning. Bland dessa är franska Minitel som tjänat som förebud för Telebild och TeleGuide. Det fjärde fallet är Trans Net. Metod: I tre av fallen har författaren varit aktivt verksam i de projekt där man sökt lansera system och tjänster. Metoden är alltså deltagande observation. Ansatsen är dämtöver att med verktyg från organisationsforskningen söka tolka och dra slutsatser av utvecklingen i de olika projekten. Mottagare/Målgrupp: Dels den som är intresserad specifikt av datakommunikation med sikte på att etablera mer allmänna tjänster, dels den som vill få en bild av villkoren för entreprenörskap inom informationsteknik. Nyhetsvärde: En verklig insiders detaljerade rapportering. Täckning: Uppenbarligen fyra fall men när det gäller just den allmänna typ av service det handlar om är fallsamlingen i hög grad representativ samtidigt som den ger ett utsnitt över tiden och därmed utvecklingen. Publiceringsdatum: Juli 1995 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 99: Den grafiska branschens utveckling mot digital kommunikation.
Grad av analys: Avsändare: Bertil Håkansson är internationellt verksam journalist med inriktning på den informationstekniska utvecklingen. Datumstämpel: Reportagen slutförda i början av 1995. Innehåll: En serie reportage från företag som arbetar med olika aspekter av digital produktion av trycksaker, vilket inte enbart är tryckerier utan också till exempel företag som erbjuder digitala bilder. Innehållet handlar alltså om behandling av såväl bilder som text samt naturligtvis om hur dessa bearbetas och hanteras liksom om kommunikation, specifikt ISDN. Metod: Grundliga "fallstudier" i form av reportage från sex företag med stor spännvidd vad gäller aktiviteter. Det handlar om en digital bildbas i Kiruna, med ursprung i satellitbilder; fotodatabasen PhotoImaging; Reprostugan, ett företag för digitaliserad färgläggning av tecknade serier; ett repro- och ett reklamföretag i samverkan, Grafia och Connexion; ytterligare ett reproföretag, Scannrepro; samt tryckeriet Halls. Mottagare/Målgrupp: Den grafiska branschen och i medier verksamma, i vid mening. Nyhetsvärde: Det breda greppet över en grafisk bransch i snabb omvandling samt närbilden av ISDN. Täckning: Uppenbarligen något begränsad genom valet av sex företag men dessa erbjuder tillsammans en stor och allsidig spännvidd. Publiceringsdatum: Augusti 1995 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 100: IT i skolan.
Grad av analys: Systematisk genomgång av kritiska frågor och villkor för framgång. Avsändare: Lars Bolander är konsult med inriktning mot "Interaktiva System" och med erfarenheter från pegagogik och skolvärld. Datumstämpel: Rapporten färdig i juli 1995. Innehåll: En allsidig och djupgående bild av vad som sker med IT i det svenska allmänna skolsystemet, dels ambitioner och planer, dels konkreta satsningar. Utblickar mot Danmark och Storbritannien samt internationella "lärandekedjor" finns också med. Metod: Omsorgsfullt studium av skriftligt material i form av planer, rapporter, tidskriftsartiklar etc samt besök vid och reportage från mellan tio och tjugo praktiska försök och installationer. Mottagare/Målgrupp: Alla med intresse av IT för undervisning, dels i skolan, dels med inriktning mot det "livslånga lärandet". Nyhetsvärde: En aktuell, täckande och positivt kritisk genomgång av ett centralt område. Täckning: Alla aktuella svenska dokument och programförklaringar med inriktning på skolan; en historisk tillbakablick; en genomgång av hela den kända variationsbredden av pågående svenska praktiska satsningar. Publiceringsdatum: Augusti 1995 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 101: 20 sekunder till jobbet. Distansarbete från bostaden.
Grad av analys: Grundlig och återigen allsidig analys med bas både i praktik och mer övergripande överväganden. Avsändare: Lennart Forsebäck är konsult och författare med inriktning på flexibelt arbete. Datumstämpel: Material insamlat 1995, rapporten daterad augusti samma år. Innehåll: En allsidig genomlysning av förutsättningar, villkor och praktik vad gäller arbete från hemmet inte som övertid, inte heller när man jobbar enbart hemifrån, men när man gör det under en stor del av veckan samtidigt som det finns en arbetsplats även "på jobbet". Exempel ges med tio individer och deras familjer, representerande både företag och offentlig sektor. I allsidigheten ingår en granskning av definitioner, Sveriges speciella förutsättningar, vad vi vet om potentialen för och omfattningen av distansarbetet i Sverige och i världen, praktikens problem och utmaningar, ekonomiska frågor och startproblem, lagar, avtal och framtid. Metod: De tio distansarbetarna har intervjuats. Därutöver har ett omfattande material av lagar, erfarenheter, studier och diskussioner inhämtats genom förfrågningar hos experter och makthavare liksom genom bearbetning av en lång rad skriftliga rapporter, forskning, statistik etc. Mottagare/Målgrupp: Dels individer som överväger att börja distansarbeta eller telependla, eller som kanske redan har börjat men vill få ett bredare perspektiv, dels företag och organisationer med motsvarande överväganden. Nyhetsvärde: Det omfattande och allsidiga materialet. Täckning: Koncentration på Sverige. Eftersom informationstekniken inte minst vad gäller verktyg för distansarbete förändras snabbt gäller den uppenbara reservationen att rapporten präglas av kostnadsblld, tillgänglig teknik och gjorda erfarenheter vid den tidpunkt när studien genomfördes, 1995. Publiceringsdatum: Oktober 1995 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 101E: 20 seconds to work. Home-based telework.
Grad av analys: Grundlig och återigen allsidig analys med bas både i praktik och mer övergripande överväganden. Avsändare: Lennart Forsebäck är konsult och författare med inriktning på flexibelt arbete. Datumstämpel: Material insamlat 1995, rapporten daterad augusti samma år. Innehåll: En allsidig genomlysning av förutsättningar, villkor och praktik vad gäller arbete från hemmet inte som övertid, inte heller när man jobbar enbart hemifrån, men när man gör det under en stor del av veckan samtidigt som det finns en arbetsplats även "på jobbet". Exempel ges med tio individer och deras familjer, representerande både företag och offentlig sektor. I allsidigheten ingår en granskning av definitioner, Sveriges speciella förutsättningar, vad vi vet om potentialen för och omfattningen av distansarbetet i Sverige och i världen, praktikens problem och utmaningar, ekonomiska frågor och startproblem, lagar, avtal och framtid. Metod: De tio distansarbetarna har intervjuats. Därutöver har ett omfattande material av lagar, erfarenheter, studier och diskussioner inhämtats genom förfrågningar hos experter och makthavare liksom genom bearbetning av en lång rad skriftliga rapporter, forskning, statistik etc. Mottagare/Målgrupp: Dels individer som överväger att börja distansarbeta eller telependla, eller som kanske redan har börjat men vill få ett bredare perspektiv, dels företag och organisationer med motsvarande överväganden. Nyhetsvärde: Det omfattande och allsidiga materialet. Täckning: Koncentration på Sverige. Eftersom informationstekniken inte minst vad gäller verktyg för distansarbete förändras snabbt gäller den uppenbara reservationen att rapporten präglas av kostnadsbild, tillgänglig teknik och gjorda erfarenheter vid den tidpunkt när studien genomfördes, 1995. Publiceringsdatum: Oktober 1995 Ladda hem rapport i pdf
Referensdokument L: 55 rapporter från TELDOK 1991-1995.
Grad av analys: Innehållsdeklarerar skrifterna utan att trycka av dem eller ge en värderingsbaserad recension. Avsändare: Beskrivningarna gjorda av professor Bengt-Arne Vedin, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté sedan dess start, granskade av TELDOKs sekreterare docent P G Holmlöv. Datumstämpel: Utgiven 1995. Innehåll: Korta beskrivningar, som denna, om innehållet i TELDOKs skrifter. Metod: Innehållsanalys, inklusive bedömning av målgrupp angivande avsändare etc. Mottagare/Målgrupp: Den som söker information om skrifter om nya dokumenterade praktiska tillämpningar av teleteknik och informationsteknik. Nyhetsvärde: Samlad katalog för TELDOKs tidigare utgivna skrifter. Täckning: 55 skrifter från TELDOK utgivna 1991-1995. Publiceringsdatum: Oktober 1995 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 102: Omsorg med IT på äldre dar.
Grad av analys: Går alltså fram till förverkligande av ett förändringsarbete. De långsiktigare effekterna är förstås svåra att se liksom vad olika alternativa uppläggningar kunnat ge. Avsändare: Karl-Erik Andersson & Leif Ortman. Karl-Erik Andersson är IT-strateg i Svenska kommunförbundet med bred erfarenhet av kommunrnas IT-behov och Leif Ortman är processkonsult hos Direkt Concept AB. Datumstämpel: Arbetet genomfört i huvudsak 1994-95, rapport hösten 1995. Innehåll: Altför ofta har det visat sig inte bara poänglöst utan t o m förödande att införa IT i existerande organisationer och arbetsformer, ett resultat som lett till fokus på en nyutvecklad metod "processen i fokus", business process reengineering eller BPR, där man i stället börjar med att genomlysa vilka arbetsprocesser som utförs för att nå visa effekter och mål arbetsprocesser i stället för organisatoriska enheter hamnar i fokus. Personal inom fyra kommuner har här deltagit i arbetsseminarier och bidragit med sin djupa praktiska kunskap från äldreomsorgen för att identifiera och beskriva processer och sedan förbättra dessa. Om man börjar med de tekniska möjligheterna utvecklas efter hand också en rad krav som skall ställas på IT. Metod: Man har systematiskt kartlagt arbetssättet för BPR, i projektet tillrättalagd för ändamålet "äldreomsorg", och sedan nedtecknat problem och lösningsförslag samt diskussionsfrågor under arbetet. Mottagare/Målgrupp: I första hand intressenter i olika slag av vård, i andra hand en bredare krets av personer engagerade i offentlig verksamhet och i service över huvud taget, i tredje hand även den som har behov av att se hur den relativt färska metoden BPR, processen i fokus, kan modifieras och tillämpas. Nyhetsvärde: Den första rejäla svenska rapporten med inriktning på offentlig sektor kring en ny och omdiskuterad arbetsmetod. Täckning: Täckning: Man har identifierat ett relativt stort antal processer. Dessas antal samt det faktum att det handlar om fyra i och för sig relativt varierade kommuner i sydost-Sverige (Ronneby, Mörbylånga, Kalmar och Karlskrona) gör naturligtvis att det finns begränsningar i resultatens räckvidd. Publiceringsdatum: December 1995 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 103: Lär vid din läst.
Grad av analys: I huvudsak begränsad till de kvalificerade utbildarnas erfarenheter och slutsatser. Det finns här även en del referenser och citat som syftar på olika kvantitativa undersökningar. Avsändare: Mats Utbult är journalist med inriktning på praktisk tillämpning av data- och teleteknik, med en passion för utbildningsfrågor och med ett förflutet som flitig TELDOK-författare. Datumstämpel: Intervjuerna genomförda i huvudsak 1995, rapporten klar hösten samma år. Innehåll: En serie djupintervjuer med pionjärer och praktiker inom distansutbildning där senast tillgängliga datoroch teleteknik utnyttjas, där tekniken i själva verket ofta framförallt är program, både i men ingen sådana som styr tekniken och sådana som direkt påverkar den uppläggning och det innehåll som betingar själva undervisningen. Utbildningssituationerna kan beskrivas som brevkurser; som förlängda klassrum eller som levande böcker se även under "Täckning" nedan. Metod: Djupgående och allsidiga intervjuer med utbildningsinstutioner och olika användare, elever, kunder som de vänder sig till. Mottagare/Målgrupp: Alla med intresse för det senaste inom distansutbildning. Nyhetsvärde: Aktualiteten i de färska reportagen från ett område i snabb förändring. Täckning: Omfattar metoder för att länka samman lärare och elever på flera platser och med möjlighet till interaktion. Interaktionen kan vara antingen samtidig eller också utan krav på samtidighet. "Brevkurser" med datorn tillåter oberoende av både tid och rum, "det förlängda klassrummet" arbetar utspritt med samtidighet och "den levande boken" innebär ett multimedialt lärpaket, ibland som ett inslag i vanlig lärarledd utbildning, ibland där det finns en relation mästare-lärling i själva arbetssituationen. Publiceringsdatum: December 1995 Ladda hem rapport i pdf
Info 15: Elektroniska marknader dagligvara och vision.
Grad av analys: Beskriver översiktligt de olika möjligheter och problem som identifierats. Ger några praktiska exempel på transaktioner. Avsändare: Bengt-Arne Vedin är innovationsforskare med inriktning mot IT och framtidsstudier. Han förestår Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer och är ledamot av TELDOK Redaktionskommitté. Datumstämpel: Slutmanus lämnat i mitten av december 1995. Innehåll: Beskriver marknaden funktionssätt och med utgångspunkt från denna beskrivning vad man bör kunna vänta sig av olika elektroniska marknadsfunktioner, såsom informationsöverföring, avtalsslutande och betalning. Ger ett stort antal exempel från mycket skiftande typer av produkter och tjänster liksom olika typer av nät, såsom sådana för EDI, olika börser, CompuServe och så, förstås, Internet. Metod: Översikten baseras på ett omfattande skriftligt bakgrundsmaterial i form av böcker och tidskrifter, elektroniska meddelanden, intervjuer och egna praktiska försök på t ex CompuServe. Mottagare/Målgrupp: Den som vill ha en överblick över den i och för sig snabba utvecklingen vad gäller elektroniska marknader en utveckling som ännu dock till sin totala volym är mer omtalad än faktisk (undantagandes vissa uppenbara och stora elektroniska marknader såsom aktie-, valuta- och optionsbörser). Nyhetsvärde: Som andra TELDOK Info skall värdet ligga i det lättillgängliga översikten. Täckning: Beskriver de 1995-96 i användning och diskussion viktigaste yttringarna av idén om elektroniska marknader. Publiceringsdatum: December 1995 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 104: Utan IT stannar marknaden.
Grad av analys: Den initierade journalistens kritiska klarsyn, underbyggd med internationell kunskap. Avsändare: Bengt Carlsson är journalist på Affärsvärlden och har samlat material för denna studie under en längre period. Datumstämpel: Februari 1996. Innehåll: En genomgång av hur informationsteknik utnyttjas på de finansiella marknaderna. Information är A och O, åskådliggjort av förbud mot insiderhandel, noggranna informationsregler på Börsen, etc liksom av valutaspekulation och andra mer eller mindre globala marknader som drivs av IT med värdepapper som instrument. Men: de personliga kontakterna är alltfort viktiga. Metod: Ett initierat, detaljrikt reportage med Sverige i fokus. Mottagare/Målgrupp: Den som vill få en översikt över de olika verktyg, fenomen och problem som är förknippade med alla olika typer av informationsspridning och informationshandel på olika finansiella marknader. Den som arbetar i den världen dagligdags har sannolikt mindre att hämta här. Nyhetsvärde: Den aktuella, initierade översiktens. Täckning: Aktiehandel, penningmarknad, valutamarknad, derivat. Fondbörs och Optionsmarknaden samt informationshandeln i anknytning till dessa marknader. Här finns också kapitel om särskilda händelser samt om trender och framtider. Publiceringsdatum: April 1996 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 105: Resor i rum och tid.
Grad av analys: Basen är naturligtvis i huvudsak begränsad av de länder och besök som genomförts liksom en tidsperiod från början av 80-talet. I övrigt finns såväl jämförande tabeller som djupare analys av förväntningar och utvecklingsmönster liksom förklaringsförsök till varför de senare ofta avviker från de förra. Avsändare: Bengt-Arne Vedin. Författaren är innovationsforskare och ledamot av TELDOK Redaktionskommitté och har deltagit i flertalet av de studieresor som utgör grundmaterialet till rapporten, ibland som ansvarig för besöksprogram, rapportering etc. Datumstämpel: Årsskiftet 1995/96. Innehåll: TELDOK har över en period på mer än tio år arrangerat en rad studieresor i allmänhet till större och i vart ledande länder vad gäller tillämpning av IT. Varje resas studieprogram har naturligtvis fokuserat på sådant som vid tidpunkten för resan sågs som viktigt och aktuellt, ibland och delvis bundet till någon speciell satsning i det besökta landet. Åtskilliga industriländer har på detta sätt besökts inte en utan flera gånger. Denna rapport erbjuder en jämförelse dels över tiden, dels mellan ländema. Efterklokheten samlas i en analys. Metod: Forskarens jämförande reflektioner baserade på aktuell utveckling samt debatt, inte minst i de besökta länderna. Jämförelserna underbyggs av aktuell forskning. Mottagare/Målgrupp: Den som vill förstå IT-utvecklingens historiska och framtida drivkrafter, förväntningar, praktiska ansatser, politiska och företagsmässiga satsningar. Nyhetsvärde: En nutidshistorisk sammanfattning; analysförsöken. Täckning: BRD, Storbritannien, Nederländerna, Danmark, USA, Frankrike och Japan, i någon mån Canada. Tidsperiod: från början av 80-talet till 1995. Publiceringsdatum: April 1996 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 106: Teknik i butik informationsteknologi i svensk dagligvaruhandel.
Grad av analys: Diskussion kring t ex affärslogik med viktiga observanda och slutsatser sammanfattade, kort och överskådligt. Avsändare: Hagge Rilegård och Stefan Thorén. Författarna är forskare och konsulter med stor erfarenhet av området. De har även tidigare författat TELDOK-rapporter. Datumstämpel: Utgiven juni 1996. Innehåll: Även dagligvarubutiker är på väg att datoriseras. Hela branschens sätt att organisera sig och att arbeta förändras därmed. Fokus flyttas från fysiska varuflöden till flöden av information. Denna utveckling, i såväl butikssom grossisled, med hyllkantsetiketter, streckkoder och EDI som några av de nya ingredienserna, beskrivs och analyseras. Metod: Forskarens och konsultens mångskiftande beskrivning — i appendix finns branschstatistik; hos viktiga och typiska aktörer i olika led görs besök; Liksom vägvisande pionjärer beskrivs. Mottagare/Målgrupp: Var och en som vill informera sig om och förstå utvecklingen inom detaljhandel liksom grunden för förändringar inom logistik, försäljning och framtida marknadsplatser över huvud taget. Ingår i TELDOKs Sverige-program. Nyhetsvärde: Aktuell inträngande analys och samtidigt översikt över ett aktuellt och snabbrörligt område. Täckning: När det gäller praktikfall är fokus på dagligvaruhandeln vilket innebär att speciella förhållanden i varierande andra detaljhandelsbranscher endast behandlas generellt. Publiceringsdatum: Juni 1996 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 107: Nyttan av elektronisk affärskommunikation för småföretag. Erfarenheter från fem företag.
Grad av analys: Djupgående. Olika typer av elektroniska möjligheter beskriv i detalj och praktiskt. Analys- och slutsatsdelen av rapporten upptar dess huvudpart. Avsändare: Peter Fredholm. Författaren är konsult men med ett förflutet i Handelsprocedurrådet och är expert på EDI. Rapporten har tillkommit i nära samverkan med småföretagsorganisationen Företagarnas Riksorganisation. Datumstämpel: Utgiven i juni 1996. Innehåll: Fallsbeskrivningar fån fem företag med mycket olika förutsättningar utom att de delar egenskapen att alla är små, och att alla är framgångsrika. Analys utifrån vad som är gemensamt, jämförelser utifrån detta att de har så olika förutsättningar. Metod: Fallstudier på ett strukturerat sätt, där teknik, metoder, kostnader, framtidsperspektiv etc beskrivs för de fem företagen. Ett företag gjuter aluminiumdetaljer, ett säljer varor med låga varuvärden suddgummin! -, ett är en järnhandel, ett distribuerar vin och sprit och det femte erbjuder lager och transport. För de olika faktorerna görs en jämförelse mellan företagen. Mottagare/Målgrupp: Den som vill förstå effekterna av elektronisk kommunikation i direkt affärsverksamhet vilket inte utesluter många skilda typer av service. Små företag har små marginaler för överlevnad vilket gör att slutsatser från dessa kan tillämpas brett. Ingår i TELDOKs Sverige-program. Nyhetsvärde: Inriktningen specifikt på småföretag; djupet i studier och analys. Täckning: Fallstudier har alltid den begränsning som anges av valet av fall, dock att spännvidden av dess medger bredare indikationer och slutsatser, Liksom författarens vida erfarenhetsbakgrand. Publiceringsdatum: Juni 1996 Ladda hem rapport i pdf
Info 16: Att utnyttja den nya friheten i tid och rum en liten skrift om flexibelt arbete.
Grad av analys: Översikt, av utrymmesskäl utan stort djup men med ett antal figurer och citat som återspeglar underliggande komplexitet. Avsändare: Lennart Forsebäck. Författaren är forskare och konsult, bl a anlitad av EU-kommissionen. Datumstämpel: Oktober 1996. Innehåll: Sammanfattande skrift om flexibelt arbete, bygger bl a på författarens TELDOK Rapport 101 "20 sekunder till jobbet". Metod: Journalistisk och lättillgänglig "handbok" eller "bruksanvisning" med fördelar, fallgropar, etc. Mottagare/Målgrupp: Den som söker en lättillgänglig introduktion till begrepp, problem och möjligheter vad gäller "distansarbete". Nyhetsvärde: Just lättillgängligheten och översikten. Täckning: Författaren har god överblick och djupa kunskaper. Publiceringsdatum: Oktober 1996 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 108: IT några skolexempel från Mittnorrland.
Grad av analys: Projekten är ganska olika, liksom skolorna (en t ex mycket liten). Eftersom elva skolor aldrig kan bli statistik är dels den pedagogiska genomgången, dels projekten ställda mot varandra en god grund för diskussion och slutsatser — delvis lämnat åt läsaren. Avsändare: Arvid Höglund& K-G Karlsson. K-G Karlsson är verksam vid Mitthögskolan, båda arbetar inom MIC som skall stimulera IT-utvecklingen främst i två av Medelpads tre kommuner (Sundsvall och Timrå). Datumstämpel: Färdigställd till i september 1996. Innehåll: Beskriver IT-utnyttjande i ett antal skolor grundskola och gymnasium i Hälsingland, Västernorrland och Jämtland-Härjedalen. Det är skolor som ingår i utvecklingsverksamhet med IT i skolan. Metod: Systematisk beskrivning med särkild tonvikt på pedagogisk granskning av de olika satsningarna. Mottagare/Målgrupp: Alla med intresse av att följa vilka erfarenheter som finns av IT i svenska skolor Nyhetsvärde: Aktuell och bred belysning av ett viktigt område i snabb förändring. Täckning: Snarast geografisk och tidsbestämd, mitten av 1996. Publiceringsdatum: Oktober 1996 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 94E: IT Myths.
Grad av analys: Kritisk, positiv och ibland provokativ analys grundad på egen verksamhet samt på deltagarnas kritiska granskning av ett preliminärt manuskript på ett seminarium hösten 1994. Avsändare: Bengt-Arne Vedin har doktorerat på innovation bland annat inom IT och är generalsekreterare i Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer samt ledamot av TELDOK Redaktionskommitté. Datumstämpel: Rapporten färdigskriven i januari 1995. Innehåll: Beskriver femton vanliga myter om IT. Dessa kan delas in i olika kategorier, t ex sådana som hänger samman med att "investeringar i IT" är kvalitativt annorlunda jämfört med traditionella investeringar. Det finns också extrapolationer av erfarenheter till exempel från franska Minitel eller amerikansk bildtelefoni som riskerar att leda fel. Och ITs kraftfullhet lurar oss ibland till övertro. Metod: Beskrivning av myterna plus analys av hur de uppstår och sprids, deras inbördes samband och hur de kan hanteras. Mottagare/Målgrupp: Personer med ansvar för IT-verksamhet, särskilt för beslut om inriktning och uppläggning av denna, inklusive investeringar på organisations- eller samhällsnivå. Nyhetsvärde: Kopplar företeelser inom IT-området till förekomsten av allmänt omfattade föreställningar som är svårutrotade och liksom sprider sig själva, s k memer, och visar hur dessa hänger samman i större mönster, memomer. Täckning: Seminariet med det preliminära manuskriptet som underlag bidrog till att öka antalet myter som bedömdes värda att ta upp. Publiceringsdatum: November 1996 Ladda hem rapport i pdf
Via 26: ITkultur användare och värderingar.
Grad av analys: Översiktlig och i betydande utsträckning via valda citat. Avsändare: Tommy Lundtofte är utvecklingskonsult och medarbetare i tidigare TELDOK-skrifter. Datumstämpel: Utgiven november 1996. Innehåll: En beskrivning av IT-tillämpningar och anslutande motiv, värderingar, system, delvis styrande för IT, delvis också påverkade av denna eller av förväntningar om betydelsen av information och kunskap. Metod: Beskrivningar dels genom egna besök dels via andra källors; journalistisk och impressionistisk essäistik. Mottagare/Målgrupp: Den som söker en bred överblick kring värderingar och attityder samt reaktioner i förhållande till IT. Nyhetsvärde: Ovanlig, kanske unik infallsvinkel. Täckning: Irrelevant begrepp för denna typ av ansats. Publiceringsdatum: November 1996 Ladda hem rapport i pdf
Via 27: Tulipanaros eller dagslända? Telework i Europa vid 1990-talets mitt.
Grad av analys: Genom författarnas egen erfarenhet och de intervjuades djupa insikter betydande trots det kompakta formatet. Avsändare: Lennart Forsebäck och Lilian Holloway. Lennart Fotsebäck är konsult och har bl a en hel liten serie av TELDOK-rapporter på temat bakom sig. Lilian Holloway bidrar också med rådgivning kring distansarbete och är dessutom verksam i anslutning till, en "telestuga" i glesbygd. Även hon är tidigare TELDOK-författare med just denna inrikming. Datumstämpel: November 1996. Innehåll: Med utgångspunkt från en europeisk vecka för telearbete har författama intervjuat ett antal europeiska experter med erfarenheter av och insikter om distansarbete. Metod: En dialog mellan dels författarna, dels de olika infallsvinklar som distansarbete aktualiserar: värderingar och attityder, ledarskap, organisation och arbetsmarknad samt internationella jämförelser, dels i Europa del mellan vår världsdel och USA. En bilaga anger tre aktuella mötesplatser kring temat på Internet. Mottagare/Målgrupp: Alla med intresse av att för en aktuell översikt över centrala frågor kring distansarbete, inte minst som bakgrund inför 1997 års "telework week". Nyhetsvärde: Anknytningen till aktuell debatt och färska erfarenheter i Europa. Täckning: Genom deltagandet i senaste "European telework week" täcks alla viktiga aspekter som togs upp där. Publiceringsdatum: November 1996 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 109: IT-företag i samverkan &#0150 nätverk för bättre affärer.
Grad av analys: Med den begränsning som de i och för sig varierade praktikfallen ger en djupgående analys, något betingad av tidpunkten dvsjust när Internet börjar användas på allvar i affärer. Avsändare: Anders Berg, Christina Johannesson & Peter Kemplnsky. Johannesson och Kempinsky är konsulter vid Forum for Business Administration, Berg är VD för SuperForm AB. Datumstämpel: Färdigställd hösten 1996, utgiven december 1996. Ingår i TELDOKs Sverige-program. Innehåll: Samverkan i nätverk sägs vara framtidens melodi och IT-företag borde ligga närmast till att utnyttja detta, eftersom naturligtvis IT ses som verksamt hjälpmedel. I själva verket är tillväxten inom svensk IT-bransch låg och importberoendet stort, men författarna har lokaliserat sex praktikfall där nätverk utnyttjas strategiskt och för expansion. Förändringshastigheten visar sig stor, att komma först till marknaden är ofta avgörande. Det gäller att förena bredd och djup och att hantera ett svåröverskådligt lapptäcke av "företagens vänner". Systemleverantörer tycks mer och mer spela en nyckelroll för anknutna satellitföretag. Metod: Översiktlig analys av den svenska IT-branschen respektive idén och funktionssättet för samarbete i nätverk, som språngbräda för sex beskrivna praktikfall, materialet insamlat via intervjuer och skriftügt underlag. Företagen har följts i ungefär ett år. Praktikfallen är som sig bör varierade, teknik-, program- och tjänsteföretag, ett nätverk med tretton företag, etc. Mottagare/Målgrupp: Mindre IT-företag i största allmänhet; företag som måste eller åtminstone ser sig ha behov av att överväga samverkan i nätverk; stödorgan inriktade på mindre företag. Nyhetsvärde: Nyhetsvärde: Första svenska rapporten av sitt slag; reservation endast för att Internet-utvecklingen kan komma att addera till men knappast kullkasta observationerna. Täckning: Praktikfallsföretagen är valda som små och svenska samt inom ITbranschen; här saknas t ex medieföretag eller direkta Internet-/webb-företag. Publiceringsdatum: December 1996 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 110: Informationsteknik för resurssnål logistik.
Grad av analys: Systematisk genomgång av olika aspekter av transporter mellan och i produktionsfunktioner, med analys av hur rationellare arbete leder till mindre miljöpåverkan samt vilken ytterligare potential som finns; redovisning av idéer för framtida utveckling. Avsändare: Magnus Swahn är miljöchef på ASG och har tidigare författat flera TELDOK-rapporter kring IT och logistik. Datumstämpel: Hösten 1996, utgiven december 1996. Ingår i TELDOKs Sverige-program. Innehåll: Logistik handlar om transporter och lagring av varor på väg till sin slutdestination, som komponenter i större system eller på väg till detaljhandel eller slutkund. IT är ett etablerat, centralt hjälpmedel för en effektiv logistik. Denna rapport går bortom den ekonomiska effektiviteten och granskar hur IT kan nyttjas för att göra logistiken främst väl transporterna mer miljömedveten. Detta tycks kräva det resurssynsätt som författaren lanserar samt att man hamnar rätt i tiden. Ett särskilt avsnitt redovisar pågående forskning och utveckling. Metod: I huvudsak är rapporten baserad på litteraturstudier, med utgångspunkt från författarens egna kontakter och erfarenheter. Mottagare/Målgrupp: Den som är engagerad i transportverksamhet, logistik samt i miljöarbete. Nyhetsvärde: Att kombinera logistik, IT och miljö är nytt. Täckning: Sverige (av naturliga skäl mest intimt känt), Europa (med detaljerad redovisning av EU-initiativ), USA och Japan. Publiceringsdatum: December 1996 Ladda hem rapport i pdf
Via 28: Så byggdes en världsindustri &#0150 entreprenörskapets betydelse för svensk mobiltelefoni.
Grad av analys: Grundlig, forskarens. Avsändare: Bengt G Mölleryd är licentiat från Handelshögskolan i Stockholm och forskar för närvarande vidare för att med samma inriktning doktorera. Datumstämpel: Utgiven december 1996; lic-avhandling april 1996 Innehåll: En beskrivning av hur svensk mobiltelefoni kom till, med tonvikt på företags etablering och tillväxt samt engagerade individer. Metod: Skriften är en bearbetning av en Lic-avhandling. Metoden är alltså forskarens. Författaren urskiljer tre faser och tillämpar Erik Dahméns teori om utvecklingsblock samt ser en spiralformad utveckling av entreprenörskapet. Mottagare/Målgrupp: Dels den som vill studera hur svensk och i någon mån nordisk mobiltelefoni kom att bli världsledande, dels den som mer allmänt har intresse för innovativ utveckling, speciellt inom IT. Nyhetsvärde: Unikt djupgående granskning av detta område. Täckning: Fokus på företag och individer. För utvecklingen fram till ca 1995. Publiceringsdatum: Januari 1997 Ladda hem rapport i pdf
Via 28E: The building of a World IndustryThe Impact of Entrepreneurship on Swedish Mobile Telephony.
Grad av analys: Grundlig, forskarens. Avsändare: Bengt G Mölleryd är alltså licentiat från Handelshögskolan i Stockholm och forskar för närvarande vidare för att med samma inriktning doktorera. Datumstämpel: Utgiven december 1996; lic-avhandling april 1996 Innehåll: En beskrivning av hur svensk mobiltelefoni kom till, med tonvikt på företags etablering och tillväxt samt engagerade individer. Metod: Skriften är en bearbetning av en Lic-avhandling. Metoden är alltså forskarens. Författaren urskiljer tre faser och tillämpar Erik Dahméns teori om utvecklingsblock samt ser en spiralformad utveckling av entreprenörskapet. Mottagare/Målgrupp: Dels den som vill studera hur svensk och i någon mån nordisk mobiltelefoni kom att bli världsledande, dels den som mer allmänt har intresse för innovativ utveckling, speciellt inom IT. Nyhetsvärde: Unikt djupgående granskning av detta område. Täckning: Fokus på företag och individer. För utvecklingen fram till ca 1995. Publiceringsdatum: Februari 1997 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 111: IT-visioner i verkligheten.
Grad av analys: Inträngande genom möjligheterna till anknytningar och korskopplingar mellan projekten samt till aktuell litteratur. Avsändare: Inger Stjernqvist är IT-konsult vid Enator. Datumstämpel: Februari 1997 Innehåll: Populär redovisning av ett antal Demotel-projekt, dvs praktiska tillämpningar av avancerad IT, där tonvikten är på anpassning och utnyttjande av tillgänglig teknik, dvs teknikspridning. Metod: Systematiska reportage från ett tjugotal projekt, ordnade tematiskt för att möjliggöra analys och ömsesidig belysning. Mottagare/Målgrupp: Alla som vill ta till sig praktisk IT i frontlinjen; kapitelrubrikerna talar om organisationer i nätverk, distansarbete och rörlighet, service och kundstöd, elektroniska marknader och interaktivt säljstöd, interaktiva och individuella massmedier samt kompetensutveckling. Nyhetsvärde: Demotel-projekten innebär även internationellt unika satsningar på praktisk tillämpning av IT, vilket ger delar av rapporten samma unika prägel. Därtill kommer de ömsesidiga belysningar som projekten mellan projekten som erbjuds. Täckning: etingas av de Demotel-projekt som Telia tillsammans med praktiska utnyttjare av IT kunnat förankra och genomföra samt göra tillgängliga för analys och publicering. Det är en bred rapport eftersom projekten inte avsetts koncentrerade till en viss bransch eller begränsad teknisk specialitet. Publiceringsdatum: Februari 1997 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 111E: ITvisions at work.
Grad av analys: Inträngande genom möjligheterna till anknytningar och korskopplingar mellan projekten samt till aktuell litteratur. Avsändare: Inger Stjernqvist är IT-konsult vid Enator. Datumstämpel: Februari 1997 Innehåll: Populär redovisning av ett antal Demotel-projekt, dvs praktiska tillämpningar av avancerad IT, där tonvikten är på anpassning och utnyttjande av tillgänglig teknik, dvs teknikspridning. Metod: Systematiska reportage från ett tjugotal projekt, ordnade tematiskt för att möjliggöra analys och ömsesidig belysning. Mottagare/Målgrupp: Alla som vill ta till sig praktisk IT i frontlinjen; kapitelrubrikerna talar om organisationer i nätverk, distansarbete och rörlighet, service och kundstöd, elektroniska marknader och interaktivt säljstöd, interaktiva och individuella massmedier samt kompetensutveckling. Nyhetsvärde: Demotel-projekten innebär även internationellt unika satsningar på praktisk tillämpning av IT, vilket ger delar av rapporten samma unika prägel. Därtill kommer de ömsesidiga belysningar som projekten mellan projekten som erbjuds. Täckning: etingas av de Demotel-projekt som Telia tillsammans med praktiska utnyttjare av IT kunnat förankra och genomföra samt göra tillgängliga för analys och publicering. Det är en bred rapport eftersom projekten inte avsetts koncentrerade till en viss bransch eller begränsad teknisk specialitet. Publiceringsdatum: November 1997 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 112: Den valbara tekniken.
Grad av analys: Författaren går igenom både begränsningar och invändningar och är mest utförlig vad gäller informationsteknik. Avsändare: Bengt-Arne Vedin är innovationsforskare, bl a ansvarig för sekretariatet för Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer. Datumstämpel: Utgiven mars 1997. Innehåll: Beskriver och analyserar utvecklingen mot en valbar teknik, baserad på konsumenters och "producenters" (producerande individers) skiftande önskemål som tekniska möjligheter ej endast inom IT. Granskar varför detta nya synsätt har svårt att tränga igenom samt anger dess begränsningar. Metod: En systematisk materialredovisning dels vad gäller historik, dels konkreta fall, dels drivkrafter. Diskuterar även villkor och begränsningar i anslutning till denna verklighetsbeskrivning och anger ett antal idéer kring framtida forskning. Mottagare/Målgrupp: Alla med ansvar för teknikutveckling, tekniktillämpning, utbildning i organisationer och företag samt för organisationsutveckling. Nyhetsvärde: En beskrivning som är självklar för somliga, en viktig nyhet för andra, obegriplig eller felaktig för ytterligare en del. Täckning: Koncentration på informationsteknik ungefär vid årsskiftet 1996-1997. Publiceringsdatum: Mars 1997 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 113: IT för samhällsservice, demokrati och folkbildning i Sverige.
Grad av analys: Dels löpande, dels i övergripande sammanfattningsform, dels genom jämförelser med Danmark som kan sägas ligga före. Avsändare: Carl-Öije Segerlund har tidigare arbetat med och även i TELDOK rapporterat från försök med s k medborgarkontor. Han är nu IT-chef vid Statens Skola för Vuxna i Härnösand. Datumstämpel: Materialinsamlingen slutförd i september 1996. Innehåll: En serie beskrivningar av tjänster som skall tjäna medborgaren i olika delar av samhällslivet. Fokus är just på tjänster, inte på organisationsformer. Regeringskansli, stadiga verk och myndigheter, kommuner och landsting utnyttjar verkligen IT. Men det är blott en liten del av de allmänt samhällsintresserade som utnyttjar de interaktiva möjligheterna. Metod: En initierad experts kvalificerade, grundliga och väl täckande beskrivning av aktiviteter och erfarenheter. Mottagare/Målgrupp: Alla som arbetar med samhällsinformation och samhällsservice med inriktning på medborgaren. Nyhetsvärde: Den breda överblicken över ett område i intensiv men ojämn utveckling. Täckning: Fältet är så stort att det är svårt att få med allt men författarens närkontakt med fältet gör att det mesta med svensk utgångspunkt vid aktuell tidpunkt finns med. Publiceringsdatum: Mars 1997 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 114: Singapore livet på den intelligenta ön.
Grad av analys: Varierar beroende på besökens längd och kvalitet; redaktörens sammanfattning adderar överblick och djup. Avsändare: Lars Malmström (red). Resenärerna är personer som arbetar med IT och som forskar kring området. Redaktören är frilansjournalist som bearbetat de olika besöksrapporterna. Datumstämpel: Resan genomfördes i november 1996. Innehåll: Singapore satsar på att bli vad rubriken utsäger den intelligenta ön, med en stor satsning på "uppgradering" till ett "informationssamhälle", markerat av målmedvetna satsningar på informationstjänster av olika slag. Detta är en reserapport med studier av ett antal sådana, med några besök genomförda även i grannlandet Malaysia som har liknande ambitioner men är mindre utvecklat. Metod: De olika deltagande resenärerna har gjort besöksrapporter som ligger till grund för skriftens kapitel ett per besök. Det finns också en sammanfattning samt några personliga intryck. Mottagare/Målgrupp: De som är intresserade av ett av de mest omtalade försöken att stimulera till näringslivs- och samhällsutveckling med IT. Nyhetsvärde: En aktuell beskrivning av olika konkreta satsningar, inte endast planer och ambitioner. Täckning: Med ett tjugotal besök blir det en relativt täckande bild, mer från administrationens än näringslivets utgångspunkter Publiceringsdatum: Maj 1997 Ladda hem rapport i pdf
Info 17: Smarta kort den smartaste lösningen?
Grad av analys: Översiktlig dock belyses föroch nackdelar, problem samt ges framtidsvisioner. Avsändare: Ulla-Karin Höynä är frilansjournalist. Datumstämpel: Utgiven maj 1997. Innehåll: En introduktion och lägesrapport beträffande smarta kort. Metod: En journalistisk beskrivning av funktionssätt och tillämpningsområden: som betalningsmedel, som identitetskort och som informationsbärare. Mottagare/Målgrupp: Alla som vill ha en lättillgänglig översikt över dagsläget för smarta kort, inklusive beskrivningar av problem och nackdelar. Nyhetsvärde: Den lättillgängliga översikten. Täckning: Heltäckande vad gäller de huvudsakliga tillämpningarna och knäckfrågorna. Publiceringsdatum: Juni 1997 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 115: Internetanvändningen i Sveriges befolkning.
Grad av analys: Attityder och sociala klyftor ingår i studien som naturligtvis begränsas av vad man kan fråga om i en postal enkät. Avsändare: Torsten Österman & Joachim Timander. Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier, bildad 1971 och med långa tidsserier över attityder, kunskaper m m i Sverige. Datumstämpel: Rapporten utgiven 1997. Innehåll: En undersökning av hur svenskarna utnyttjar IT, dvs deras användning av datorer, modem, CD-ROM och mobiltelefon samt Internet. När det gäller det senare granskas sådant som socioekonomiska skillnader i användningen, ungas och gamlas vanor samt manliga användares beteende. Metod: Materialet är insamlat via postal enkät med hög (80 procent) svarsfrekvens. Mottagare/Målgrupp: Envar med intresse för hårda fakta kring utnyttjandet av IT i Sverige. Nyhetsvärde: En unik undersökning, än mer värdefull genom att jämförelser över tiden och mellan olika grupper är möjlig. Täckning: Studien gjord 1995-96 med mer än 5000 respondenter. Publiceringsdatum: Juli 1997 Ladda hem rapport i pdf
Via 29: IT - reflexer av det mänskliga.
Grad av analys: Så långt dagens kunskapsläge tillåter vilket innebär ett antal öppna frågor, t ex kring framtida elektroniska marknader. Avsändare: Författaren är verksam inom framtidsmedier, innovationsforskning och IT, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté och generalsekreterare i Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer. Datumstämpel: December 1997. Innehåll: En bred beskrivning av hur IT ger nya infallsvinklar på människans sätt att tänka, ställer frågor kring vad intelligens, liv och kreativitet egentligen är samt hur vi kan se utvecklingen av nya intellektuella tekniker. Vidare ingår mer näraliggande skildringar av hur ekonomiska villkor och strukturer liksom mer allmänna politiska sådana tycks påverkas av IT-utvecklingen. Metod: Omfattande litteraturstudier. Mottagare/Målgrupp: Den som vill får idéer, kanske till debatt och forskning, om de vidare innebördema av IT. Nyhetsvärde: Ovanlig sammanställning just genom sin bredd. Täckning: Täcker ett stort fält och är därmed inte alltid så djupgående eller detaljinriktad. Publiceringsdatum: November 1997 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 116: The TELDOK Yearbook 1997.
Grad av analys: Analys av utvecklingen samt av förutsättningar för och problem med statistiska och andra datasammanställningar. Avsändare: Gull-May Holst är konsult med inriktning mot IT och marknadskommunikation. Hon är sedan tiotalet år ansvarig för den regelbundet utkommande TELDOK Yearbook. Datumstämpel: Slutet av september 1997. Innehåll: En omfattande sammanställning av statistik och andra fakta som speglar IT-utvecklingen i Sverige mot bakgrund av allmänna IT-trender. Metod: Insamling, bearbetning och presentation av siffer- och faktamaterial som ger utvecklingstendenser och lägesbeskrivningar via jämförelser över tiden. Mottagare/Målgrupp: Alla med behov av ett aktuellt referensverk över hela IT-området med dess olika infallsvinklar. Nyhetsvärde: Den omfattande faktasammanställningen gör rapporten till en "one-stop shop" för sådant material, naturligen tidsberoende. Täckning: Fram till mitten av 1997. Publiceringsdatum: December 1997 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 117: IT i arbetsliv och samhälle. Ett rundabordssamtal med mänskliga perspektiv.
Grad av analys: Naturligen ojämn men genom deltagarnas kompetens djupgående. Avsändare: Lennart Lennerlöf Datumstämpel: Slutet av 1997. Innehåll: Ett rundabordssamtal om ITs effekter för människa och samhälle, ingående i TELDOKs och KFBs program Telematik 2001. Metod: Kritiska granskare som Pelle Ehn (fotskare om konst och kommunikation), Bernt Ericsson (forskningsdirektör pa Ericsson), Birgitta Frejhagen (egenföretagare kring kompetensutveckling), Lars Ingelstam (professor vid tema teknik och social förändring i Linköping), Wemer Schneider (dataveteran från Uppsala Universitet) och Gunnela Wesdander (arbetslivsforskare) diskuterar under ledning av professor Lennart Lennerlöf (inriktning teknik-organisation-arbete). Mottagare/Målgrupp: Den som vill tillgodogöra sig en kritisk granskning av ITs effekter i olika avseenden. Nyhetsvärde: Ovanligt att så många kompetenta forskare och debattörer med så många infallsvinklar förs samman. Täckning: Begränsas av formatet "småskrift" liksom deltagarnas (i och för sig stora) samlade bakgrund. Publiceringsdatum: December 1997 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 118: Klarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med Cyberrymden?
Grad av analys: Genom de motstridiga tolkningarna djupgående. Avsändare: Krister Thelin (red), Anders R Olsson och Peter Seipel. Thelin är jurist, Olsson journalist och Seipel professor i juridik, inriktad pa IT. Datumstämpel: Början av 1998. Innehåll: Diskussion om grundläggande problem och möjligheter vad gäller integritetsskydd, yttrandefrihet och ofFentlighetsprincip på Internet och i cyberrymden. Metod: Vetenskaplig medling eller scientific mediation dvs två personer — här Thelin och Olsson med bestämda, faktagmndade men motsatta åsikter och tolkningar debatterar under ledning av en mediator eller medlare, Seipel, som söker få fram vilken den gemensamma faktagrunden är liksom varför bedömningarna ändå går isär. Mottagare/Målgrupp: Alla som har behov och intresse av att få en flersidig belysning av dessa debattfrågor som har djupgående betydelse för vår demokratis och vårt samhälles sätt att fungera. Nyhetsvärde: De frågor som debatteras är varken nya eller tidigare försummade inte heller av dessa författare men greppet med vetenskaplig medling är ovanligt och givande. Täckning: Snarast en aktualitetsfråga nya dimensioner i debatten kan komma ur internationell utveckling och tekniska genombrott. Publiceringsdatum: Februari 1998 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 119: Vårdkedjan och informationstekniken. Erfarenheter av datorstöd för sjukvårdens informationsfloder.
Grad av analys: Avsevärd, delvis genom utnyttjandet av expertisen. Avsändare: Jonny Sågänger & Mats Utbult. Författarna ärjournalister och de har haft stöd av experter från Spri och landstingsvärlden. Datumstämpel: Början av 1998. Innehåll: Huvudsakligen en serie fallstudier kring utnyttjandet av IT i vården som dock inramas av mer principiella diskussioner och sammanfattande reflexioner. Metod: Journalistiska nedslag i verkligheten kompletterade genom insiktsfulla kommentarer av sakexperter. Mottagare/Målgrupp: Alla med behov av aktuella beskrivningar av olika mer eller mindre avancerade tillämpningar av IT i vården. Nyhetsvärde: Fallstudier och analys, båda i sin detaljrikedom. Täckning: Ett halvdussin fall ger inte statistik men de valda fallen har av sakkunniga valts för att vara representativa och framtidsbetonade. Publiceringsdatum: Februari 1998 Ladda hem rapport i pdf
Via 30: Från grovarbetare till nätsurfare?
Grad av analys: Beroende av de intervjuade och diskuterande personernas bakgrund och insikter. Avsändare: Bo Carlsson & Rebecca Byron. Bo Carlsson är konsult, lärare och politiker med strategisk informationsteknik som specialitet medan Rebecca Byron är/var sistaårsstudent vid Stockholms Universitet (programmet personal-arbete-organisation). I intervjuer eller samtal medverkar bl a organisationsföreträdare men t ex också ett (dåvarande) statsråd. Datumstämpel: Juni 1998. Innehåll: Intervjuer och diskussioner om det framtida samhället och de krav som detta ställer speciellt i yrkeslivet och därmed arbetsmarknaden. Mycket kretsar kring aspekter av utbildning. Metod: En kort faktasammanställning kombinerad med bakgrundsinteryjuer med personer med inblick i utvecklingstendenser samt framförallt ett rundabordssamtal med experter kring kunskap och kompetens. Ingår i TELDOKs och KFBs program Telematik 2001. Mottagare/Målgrupp: Den som vill få en överblick över vilka bedömningar de experter gör som söker se effekterna av samhällsomvandling förknippad med infomiationsteknik. Nyhetsvärde: "State-of-the-art" vad gäller/gällde insiktsfulla bedömningar. Täckning: Teoretisk överblick snarare än den egna praktiska upptäckten. Publiceringsdatum: April 1998 Ladda hem rapport i pdf
Via 31: Vill Du bli nådd? för och emot att vara ständigt uppkopplad.
Grad av analys: Betingad av debattörernas erfarenheter, studier och kompetens; redovisningen mer anekdotisk och erfarenhetsredovisande än kvantitativ. Avsändare: Per Gustafsson (red). Per Gustafsson är vetenskapsjournalist och bygger alltså på ett rundabordssamtal om nämnda IT-effekter för människa och samhälle. Skriften ingår i TELDOKs och KFBs program Telematik 2001. Datumstämpel: Våren 1998. Innehåll: Beskriver och diskuterar hur mycket information vi klarar av och hur vi hanterar kommunikationen, inklusive mål och nya verktyg för den. Metod: Nedteckning av ett rundabordssamtal med Olle Bälter som forskar kring e-post på KTH; Nils-Erik Gustafsson vid Ericsson som där arbetar med "mänskllga faktorer"; och Yvonne Waern som är professor i Linköping och driver ett antal projekt kring hur människor umgås med den nya tekniken. Mottagare/Målgrupp: Den som behöver reflektera över livsföring i en tid där man alltid kan bli nådd, alltid vara uppkopplad. Nyhetsvärde: Tre olika experters infallsvinklar kring konkret, praktisk IT. Täckning: Betingas naturligtvis av teknikegenskaper och teknikspridning vid tidpunkten för diskussionen. Exempelvis kan frågan om vi får generationsskillnader således knappast besvaras. Publiceringsdatum: April 1998 Ladda hem rapport i pdf
Via 32: IT-ism Informationstekniken som vision och verklighet.
Grad av analys: Går igenom en historia från kontorsautomation/datorisering och datorer för utbildning till Internet, distansarbete och elektronisk handel. Avstår från att ge "motståndarsidan" ordet direkt, arbetar med citat ur litteratur etc. Vrider och vänder på olika argument som framförts eller kan användas för att förklara avståndet mellan löfte och verklighet. Avsändare: Magnus Johansson, Jörgen Nissen och Lennart Sturesson. Författarna är forskare vid Tema T vid Universitetet i Linköping, knutna till forskningsprogrammet "Människan, informationstekniken, samhället". Datumstämpel: Juni 1998. Innehåll: En kritisk debattskrift som gör upp med IT som frälsningslöfte och allsidigt verktyg. Tesen är att det finns en klyfta mellan vad som utlovas med IT och vad som sedan verkligen uppnås. Metod: Genomgång och diskussion av ett antal skrifter och uttalanden samt inlägg som styrker författarnas tes. Ingår i TELDOKs och KFBs program Telematik 2001 debattskrifterna. Mottagare/Målgrupp: Den som söker en kritisk översikt och granskning vad gäller de mer grandiosa uttalandena om ITs innebörd och konsekvenser, inklusive svenska politikers. Nyhetsvärde: Själva greppet, att definiera och se IT-ism som en närmast apokalyptisk rörelse Täckning: Svensk och amerikansk debatt framförallt; exempelvis saknas helt Servan-Schreiben och Mines (m fl) franska inlägg. Publiceringsdatum: April 1998 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 120: Cybershoppare, intermediärer och digitala handelsmän. Elektronisk handel i ett hushållsperspektiv.
Grad av analys: Tar upp ett antal "knäckfrågor" och diskuterar konstruktivt problem och möjligheter. Avsändare: Lennart Forsebäck. Forsebäck är konsult åt företag och organisationer samt författare med ett antal skrifter kring IT, bl a i TELDOKs rapportserie, bakom sig. Datumstämpel: Maj 1998 Innehåll: En översikt över elektronisk handel inriktad på hushåll, med material särskilt från USA en företeelse i delvis snabb utveckling. Metod: Översikt och statistik med hjälp av läsande, kontakter och nätsurfande. Ingår i TELDOKs och KFBs program Telematik 2001. Mottagare/Målgrupp: Den som behöver en snabb översikt över elektronisk handel för hushåll "på bredden" antingen för sin allmänorientering eller som inledning till sitt fortsatta mer specialiserade sökande. Nyhetsvärde: Den breda översiktens, den översiktliga introduktionens. Täckning: Varierande: bokhandel och dagligvaror, särskilt matvaror, i speciellt fokus. Publiceringsdatum: Juni 1998 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 121: Elektronisk handel: Status och trender.
Grad av analys: Långtgående bearbetning av erfarenheter och resultaten av enkäten, bl a genom en analys av vilka steg som leder till framgångsrik elektronisk handel. Avsändare: Peter Fredholm. Författaren arbetar sedan länge som konsult och utbildare inom just elektronisk handel. Datumstämpel: Juni 1998. Innehåll: En beskrivning av nuläge och utvecklingstendenser tre år framåt vad gäller elektronisk handel i näringslivet, alltså mellan företag inte minst små sådana och organisationer men inte primärt gentemot konsumenter. Metod: Den insiktsfulle konsultens praktikfall och övriga erfarenheter plus en enkät besvarad av ett fyrtiotal svenska företag som arbetar med elektronisk handel. Mottagare/Målgrupp: Den som vill få en lägesrapport parad med en realistisk uppfattning om utvecklingsriktning och vilka volymer som kan förväntas. Nyhetsvärde: Aktualitet, enkät, kvalitet i analysen. Täckning: Fokus är på Sverige och elektronisk handel mellan företag. Publiceringsdatum: Juni 1998 Ladda hem rapport i pdf
Via 33: Demokratin i det högfrekventa samhället: Från en ATP-fråga på tio år till tio ATP-frågor på ett år.
Grad av analys: Den vetenskapligt skolade debattörens som landar i ett antal spetsigt formulerade satser eller motsatsställningar. Avsändare: Stig-Björn Ljunggren är statsvetare, konsult, kolumnist och samhällsdebattör. Datumstämpel: Juni 1998 Innehåll: En debattinriktad sammanfattning av problem och möjligheter med ITstödd och kanske IT-störd demokrati. Angreppssättet är indirekt och på hög nivå då författaren utgår från att vi gått från ett "lågfrekvent" till ett "högfrekvent" samhälle där numera förändringarna går mycket snabbare och det inte längre finns något naturligt enda fokus eller centrum för uppmärksamhet, debatt, opinionsbildning. Metod: Sammanfattning, granskning och diskussion av idéer och erfarenheter av IT i demokratins tjänst; utnyttjande av löpande diskussion på Internet; och presentation och diskussion i det vetenskapliga seminariets form. Framställningen är generell och med närmast ett slags inre monolog parallellt med en beskrivning av demokratins och politikens principer. Ingår i TELDOKs och KFBs program Telematik 2001. Mottagare/Målgrupp: Den som önskar ett debattunderlag (ganska personligt formulerat) kring demokratin i en tid av informationsflod och snabb IT. Nyhetsvärde: Tydligt formulerad problem- och möjlighetsbild, mer i principer än detaljer. Täckning: Debattoch sakläget intill utgivningstidpunkten. Publiceringsdatum: Juni 1998 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 122: En bok i sänder. Print on Demand.
Grad av analys: Grundlig genom de många infallsvinklarna samt hänvisningar till olika utredningar (dock saknas den stora print-on-demand-organisationen Xplor). Avsändare: Maja-Brita Mossberg är journalist och författare. Datumstämpel: April 1998. Innehåll: En beskrivning av utvecklingen mot, och till följd av, utvecklingen mot "print on demand" dvs bok- och mer generellt trycksaksproduktion i enstyck utan att kostnaderna för att göra många omtryck blir hindrande. Metod: En mångfald intervjuer med experter längs "produktionskedjan" från författare till läsare: utöver dessa två perspektiv samhällets, förlagens, formgivarens, producentens, bokhandlarens och mellanledens perspektiv. Mottagare/Målgrupp: Alla med behov av en grundlig genomgång av fakta och utvecklingstendenser vad gäller enstycksproduktion av trycksaker. Nyhetsvärde: Aktuell svensk sammanställning grundlig och med praktiska hänvisningar. Täckning: God vad gäller infallsvinklar för trycksaksproduktion riktad mot "samhället i stort", mer begränsad vad gäller "privat" produktion för internt bruk i företag och organisationer. Publiceringsdatum: Juni 1998 Ladda hem rapport i pdf
Via 34: Nya medier. Rapporten om multimedie- och Internetföretagen i Sverige.
Grad av analys: Grundlig genom den detaljerade statistikredovisningen. Avsändare: Åke Sandberg. Åke Sandberg är forskare vid Arbetslivsinstitutet, tidigare adjungerad professor vid KTH. Datumstämpel: Mitten av 1998. Innehåll: Beskrivning av den svenska multimediabranschen, dvs producenter för CD-ROM och Internet, i en lång rad tabeller och siffror; därtill vissa internationella jämförelser. Metod: Statistikinsamling via skriftlig enkät på vilken drygt 300 företag svarat, bearbetning av svaren. Mottagare/Målgrupp: Alla som vill få en fyllig och detaljerad bild av den svenska multimediebranschen. Nyhetsvärde: Den enda undersökningen av sitt slag, grundlig och detaljrik. Täckning: 50 procents svarsfrekvens för den population som lokaliserats vilket var medlemmar i branschföreningen samt en dagstidnings lista med flera hundra företag; representativiteten torde därmed vara god bortsett från det faktum att branschen i sig ännu är snabbföränderlig. Publiceringsdatum: Juni 1998 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 122E: One book at a time. Print on Demand.
Grad av analys: Grundlig genom de många infallsvinklarna samt hänvisningar till olika utredningar (dock saknas den stora print-on-demand-organisationen Xplor). Avsändare: Maja-Brita Mossberg är journalist och författare. Datumstämpel: April 1998. Innehåll: En beskrivning av utvecklingen mot, och till följd av, utvecklingen mot "print on demand" dvs bok- och mer generellt trycksaksproduktion i enstyck utan att kostnaderna för att göra många omtryck blir hindrande. Metod: En mångfald intervjuer med experter längs "produktionskedjan" från författare till läsare: utöver dessa två perspektiv samhällets, förlagens, formgivarens, producentens, bokhandlarens och mellanledens perspektiv. Mottagare/Målgrupp: Alla med behov av en grundlig genomgång av fakta och utvecklingstendenser vad gäller enstycksproduktion av trycksaker. Nyhetsvärde: Aktuell svensk sammanställning grundlig och med praktiska hänvisningar. Täckning: God vad gäller infallsvinklar för trycksaksproduktion riktad mot "samhället i stort", mer begränsad vad gäller "privat" produktion för internt bruk i företag och organisationer. Publiceringsdatum: Oktober 1998 Ladda hem rapport i pdf
Via 34E: New Media in Sweden. The Swedish New Media and Internet Industry Survey.
Grad av analys: Grundlig genom den detaljerade statistikredovisningen. Avsändare: Åke Sandberg. Åke Sandberg är forskare vid Arbetslivsinstitutet, tidigare adjungerad professor vid KTH. Datumstämpel: Mitten av 1998. Innehåll: Beskrivning av den svenska multimediabranschen, dvs producenter för CD-ROM och Intemet, i en lång rad tabeller och siffror; därtill vissa internationella jämförelser. Metod: Statistikinsamling via skriftlig enkät på vilken drygt 300 företag svarat, bearbetning av svaren. Mottagare/Målgrupp: Alla som vill få en fyllig och detaljerad bild av den svenska multimediebranschen. Nyhetsvärde: Den enda undersökningen av sitt slag, grundlig och detaljrik. Täckning: 50 procents svarsfrekvens för den population som lokaliserats vilket var medlemmar i branschföreningen samt en dagstidnings lista med flera hundra företag; representativiteten torde därmed vara god bortsett från det faktum att branschen i sig ännu är snabbföränderlig. Publiceringsdatum: December 1998 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 123: Nätet som marknadsplats de svenska pionjärerna.
Grad av analys: Genom författarens erfarenhet och tillgången på ny statistik djupgående. Avsändare: Weje Sandén är journalist och veteran när det gäller att djupgående bevaka och analysera IT-bransch och IT-företag. Ingår i KFBs och TELDOKs gemensamma program Telematik 2001. Datumstämpel: November 1998. Innehåll: Granskning av den snabba tillväxten av handeln på särskilt det svenska Internet dvs med svenska företag; innehåller unik statistik över denna handel. Metod: Ett stort antal intervjuer; litteraturstudier; granskning av ett trettiotal företag; undersökningar på Internet. Mottagare/Målgrupp: Företag som är eller borde vara intresserade av att utnyttja Internet for sina affärer. Nyhetsvärde: Statistiken; de grundliga intervjuerna. Täckning: Naturligen inte heltäckande och i viss mån tidspräglad ett vanligt år brukar sägas utgöra sju Internet-år Publiceringsdatum: December 1998 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 124: Välfärd via nätet? Hushållen och Internet om näthandel och elektroniska civila nätverk.
Grad av analys: Bygger på författarens erfarenhet men också forsknings- och organisationsrapporter, de senare t ex från OECD. Avsändare: Carl-Öije Segerlund är IT-chef och utvecklingsansvarig vid Statens skola för vuxna i Härnösand och har en bakgrund i kommunvärlden med bl a erfarenhet av satsningar på att inrätta Medborgarkontor och andra medel för medborgarservice via IT. Rapporten ingår i KFBs och TELDOKs gemensamma program Telematik 2001. Datumstämpel: Våren 1998. Innehåll: Ställer Internet som marknads- och informationsplats mot tillgängligheten av samhällsservice och konsumentinformation samt regelsystem och fakta från statistik och studier. Fokus är på hushållen. Metod: Resonerande beskrivning, intervjuer, sammanfattning av forskningsrapporter samt naturligtvis granskning av webb-sidor. Grundmaterialet är från tidningar och tidskrifter, ofta i elektronisk form. Mottagare/Målgrupp: Alla med intresse av att se Internet från ett medborgar- och konsumentpenpektiv. Nyhetsvärde: Konsument- och medborgarperspektivet. Täckning: Fokus på Sverige men naturllgtvis omöjligen heltäckande. Publiceringsdatum: December 1998 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 125: IT och framtidens lärande.
Grad av analys: Genom att erfarenheter, slutsatser och uppfattningar ställs motvarandra blir denna djupgående. Avsändare: Lars Bolander. Författaren har lång erfarenhet av utbildning liksom fortbildning i såväl skola som högskola; producent av interaktiva multimedier. Datumstämpel: Hösten 1998. Innehåll: Granskar de utmaningar som ett framtida "ständigt lärande" innebär och tar samtidigt upp de möjligheter som kan finnas till mer stimulerande lärande med IT. Det finns nu altemativ till skolor, läroböcker och lärare. Metod: Fallstudier och intervjuer, litteraturgenomgång, sammanfattning av pedagogiska fakta och erfarenheter. Problem och kontroverser redovisas. Mottagare/Målgrupp: Ansvariga och intresserade för utvecklingen inom skolan liksom lärare. Nyhetsvärde: Fallstudier och aktuell forskning främst från USA. Täckning: Syftet är snarast stimulans till fortsatta studier och erfarenheter; området är mycket stort. Publiceringsdatum: December 1998 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 126: IT i skolan vision och verklighet.
Grad av analys: X Avsändare: Arvid Höglund& K-G Karlsson. Författarna sysslar bl a med undervisningsfrågor och är författare till en tidigare TELDOK Rapport 108 IT några exempel från Mittnorrland. Datumstämpel: Hösten 1998. Innehåll: Vill besvara frågan hur långt visionerna om IT i skolan kommit i verkligheten genom att granska ett antal skolor huvudsakligen i Mittnorrland, en förort till Stockholm samt några skolor i England. Metod: Granskningar av den faktiska verkligheten, erfarenheter och bedömningar från ett dussintal skolor (även Komvux). Mottagare/Målgrupp: Alla med intresse av utvecklingsmöjligheter vad gäller skola och undervisning. Nyhetsvärde: Bredd och djup; jämförelser t ex Norrland-Järfälla och Sverige-England. Täckning: Strävan har varit att studera intressanta och varierade exempel. Publiceringsdatum: December 1998 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 123E: The net as a marketplace.
Grad av analys: Genom författarens erfarenhet och tillgången på ny statistik djupgående. Avsändare: Weje Sanden är journalist och veteran när det gäller att djupgående bevaka och analysera IT-bransch och IT-företag. Ingår i KFBs och TELDOKs gemensamma program Telematik 2001. Datumstämpel: November 1998. Innehåll: Granskning av den snabba tillväxten av handeln på särskilt det svenska Internet dvs med svenska företag; innehåller unik statistik över denna handel. Metod: Ett stort antal intervjuer; litteraturstudier; granskning av ett trettiotal företag; undersökningar på Internet. Mottagare/Målgrupp: Företag som är eller borde vara intresserade av att utnyttja Internet for sina affärer. Nyhetsvärde: Statistiken; de grundliga intervjuerna. Täckning: Naturligen inte heltäckande och i viss mån tidspräglad ett vanligt år brukar sägas utgöra sju Internet-år Publiceringsdatum: Mars 1999 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 127: Interaktivt i riksdagen.
Grad av analys: Avsändare: Gull-May Holst. Författaren är IT-kunnig informationskonsult och journalist med ett förflutet bl a i Dagens Nyheter. Datumstämpel: Februari 1999. Innehåll: Beskrivning av hur den svenska riksdagen inklusive regeringsledamöter och partirepresentanter utnyttjar IT särskilt i valrörelsen 1998 men också för konferenser t ex med EU-kolleger. Metod: Intervjuer, deltagande observation dvs reportage, faktainsamling. Mottagare/Målgrupp: De som är intresserade av hur IT kan bidra i den politiska och demokratiska processen. Nyhetsvärde: När det gäller vardaglig och framgångsrik användning av vissa tillämpningar såsom streaming video ligger den svenska riksdagen långt framme. För elektroniska veckobrev och liknande varierar det mellan partierna. Täckning: Beskrivning av svenska politiska arbetsformer 1998-99. Publiceringsdatum: Mars 1999 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 128: De italienska industridistrikten som modell och verklighet.
Grad av analys: Betingad av deltagarnas kunskaper samt besökens relativa kortvarighet; redaktör och arrangörer dock väl pålästa och italiensk forskare bidrog på slutseminarium. Avsändare: Miki Agerberg (red). Resedeltagarna representerar ett brett spektrum av svenska IT-experter; redaktören ärjournalist och bl a tidningen Ny Tekniks Frankrike-korrespondent; han har länge intresserat sig för de italienska industridistrikten. Datumstämpel: Resa i september 1998. Innehåll: Rapport från en studieresa till ett antal norditalienska industridistrikt inriktade på produktion av ylle och yllemaskiner, avancerad teknik, kakelplattor etc. Metod: Studieresa med ett femtontal deltagare uppdelade på tre grupper som efter förberedelser av svenska handelskontoret besökt ett antal mer eller IT-präglade företagsnätverk. Mottagare/Målgrupp: Den som vill få insikter i de uppmärksammade, framgångsrika italienska industridistriktens sätt att fungera. Nyhetsvärde: Inriktningen just på IT i kombination med de norditalienska industridistrikten. Täckning: Mindre men varierad del av hundratalet industridistrikt i Italien. Publiceringsdatum: Mars 1999 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 129: IT inför framtiden ett rundabordssamtal med unga perspektiv.
Grad av analys: Samtalet är oredigerat och analysen alltså den som deltagarna står för; dessa hade förberett sig på själva arbetsformen genom ett inledande möte där denna diskuterades. Avsändare: Lennart Lennerlöf (red). Personer i åldrarna mellan 27 och 37 år, alla med kvalificerade erfarenheter av arbete med IT-tillämpningar. Datumstämpel: Samtal i januari 1999 Innehåll: Ett rundabordssamtal om vad som händer med människors och organisationers villkor när IT allt mer utvecklas och "intar" samhället. "Köpare av IT är osäkra och köper försäkring ... man glömmer människorna ... scenen är internationell ... utbildning är inte lösningen, det måste finnas ett innehåll." Metod: Samtalet kretsar främst kring arbetslivet och har som bakgrund ett liknande samtal men med en grupp äldre deltagare (TELDOK Rapport 117, IT i arbetsliv och samhälle). Samtalet bandades och utskriften redigerades. Mottagare/Målgrupp: De som behöver ett underlag för diskussion om vad IT leder till och uppslag om viktiga debattfrågor framöver. Nyhetsvärde: Den mångfacetterade diskussionsgruppen. Täckning: Åtta deltagare plus diskussionsledare; tre kvinnor; vård finns representerad men inte konstnärliga yrken. Publiceringsdatum: Maj 1999 Ladda hem rapport i pdf
Via 35: Dyslexi ett handikapp i informationssamhället.
Grad av analys: Med stöd av forskarna är den grundlig. Avsändare: Malena Sjöberg är skribent. Datumstämpel: April 1999 Innehåll: Beskriver problem med dyslexi "ordblindhet" relativt de krav datorer och IT ställer samt de möjligheter IT också ger; vidare en redovisning av ambitiösa utbildningssatsningar för att stödja dyslektikers lärande. Metod: Intervjuer och personliga vittnesmål; beskrivning av olika utbildningsprogram varav ett som är omfattande också redovisas grundligt, inklusive forskares utvärderingar. Mottagare/Målgrupp: Alla med intresse för utbildning av handikappade men inte bara dessa då en rad av utbildningserfarenheterna har räckvidd till allt lärande. Nyhetsvärde: Den specifika inriktningen på dyslexi. Täckning: Inriktad på Sverige och svenska förhållanden. Publiceringsdatum: Maj 1999. Ladda hem rapport i pdf
Referensdokument M: Läs om. TELDOKs utgivning 1994-1999.
Grad av analys: Innehållsdeklarerar skrifterna utan att trycka av dem eller ge en värderingsbaserad recension. Avsändare: Beskrivningarna gjorda av professor Bengt-Arne Vedin, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté sedan dess start, granskade av TELDOKs sekreterare docent P G Holmlöv. Datumstämpel: Utgiven 1999. Innehåll: Korta beskrivningar, som denna, om innehållet i TELDOKs skrifter. Metod: Innehållsanalys, inklusive bedömning av målgrupp angivande avsändare etc. Mottagare/Målgrupp: Den som söker information om skrifter om nya dokumenterade praktiska tillämpningar av teleteknik och informationsteknik. Nyhetsvärde: Samlad katalog för TELDOKs senast utgivna skrifter. Täckning: Rapporter från TELDOK utgivna 1994-1999. Publiceringsdatum: Juni 1999. Ladda hem rapport i pdf
Via 36: Flexibla organisationslösningar flexibla arbetsformer & kontor.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: November 1999. Ladda hem rapport i pdf
Rapport 130: TELDOKs Årsbok 2000.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: November 1999 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 131: IT-Sverige en vision från Dataföreningen.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: November 1999 Ladda hem rapport i pdf
Via 37: Ny teknik som drivkraft och hjälpmedel för finansiella bedrägerier.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: December 1999 Ladda hem rapport i pdf
Via 38: Allas våra museisamlingar.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: December 1999 Ladda hem rapport i pdf
Info 18: Innovation & Internet.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: December 1999 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 132: Den digitala fabriken.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Februari 2000 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 133: Interaktiv underhållning inför framtiden.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Mars 2000 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 134: Privatliv & Internet som olja och vatten?
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Maj 2000 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 135: IT, innovation Israel.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Maj 2000 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 135E: IT, Innovation Israel.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Maj 2000 Ladda hem rapport i pdf
Via 39: Egendeklaration av programvaror. Svensk metod för kvalitetsmärkning av programvaror med internationella standarder som grund.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Juni 2000 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 136: IT växer (även) i skogen.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Augusti 2000 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 137: De nya frihetsrummen. Svenska röster om informationsteknik i samtidskonsten.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Oktober 2000 Ladda hem rapport i pdf
Via 40: The Long Now of Information.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Oktober 2000 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 138: Näthälsa. Internet-patienter möter surfande doktorer uppstår konfrontation eller samarbete?
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: December 2000 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 139: The TELDOK Yearbook 2001.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Februari 2001 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 140: Bilden som roar och klargör. En jämförande studie mellan tidiga illustrerade läroböcker och dagens pedagogiska cd-rom.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Maj 2001 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 141: En föränderlig medievärld teknik, ekonomi och journalistik.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Juni 2001 Ladda hem rapport i pdf
Rapport 142: IT, demokrati och medborgarnas deltagande.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Info 19: Trådlösa LAN
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Rapport 143: Den nya och omedelbara ekonomin – ett Internet-perspektiv.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Rapport 144: Ny internationell reglering öppnar dörren för ny telekomexpansion.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Rapport 145: Tyskland och användningen av Internet.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Rapport 146: Projekt Camelot. Rundabordssamtal och seminarier kring framtidens boende.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Rapport 147: Information and Communications Technology in Finland and Sweden.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Rapport 148: Fysisk planering i det digitala samhället.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Via 36: Flexibla organisationslösningar – om flexibla arbetsformer och flexibla kontor.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Via 37: Ny teknik som drivkraft och hjälpmedel för finansiella bedrägerier.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Via 38: Allas våra museisamlingar.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Via 39: Egendeklaration av programvaror.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Via 40: The Long Now of Information.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Via 41: nteractive Media in Sweden 2001. The Second Swedish Interactive Media, Internet and Multimedia Industry Survey.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Via 42: Lagstiftare, konkurrens och övergående priskontroll.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Via 43: Digitala nyheter. Nyhetsförmedling via Internet.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Rapport 149: Efter 11 september 2001: - Kan Storerbror hejdas?
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Rapport 150: Kina störst på mobiltelefoni.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Rapport 151: Framtidens fordon - mötet mellan två mobila världar.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Rapport 152: Vård nära Dig. Hemsjukvård med stöd av IT
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Rapport 153: Internet - system för innovation.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Rapport 154: Patientdata - birst och överflöd i vården.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Rapport 155: Experience Technology - What Sould it Mean?
Grad av analys: Avsändare: Gull-May Holst och Bengt-Arne Vedin Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf
Rapport 156: TELDOK går i mål.
Grad av analys: Avsändare: Datumstämpel: Innehåll: Metod: Mottagare/Målgrupp: Nyhetsvärde: Täckning: Publiceringsdatum: Ladda hem rapport i pdf

Meny

TELDOKs utgivning 1980-2005

Alla rapporter på en USB-sticka!

Rapporterna